David – Han som kan lira!

David Engvall är förmodligen den mest talangfulle trummisen som Gävle har skådat. Hans namn blev snabbt känt i metall-gävle då han med bandet ”Arrows Overseas” dök upp från ingenstans och alla deras spelningar i Gävle, Stockholm och Örebro, hyllades starkt. I samband med framgången så blev andra band intresserade av David och många menade att han var klart bäst i Gästrikland på trummor. Tråkigt nog så tappade David lusten för att spela och efter ett antal bandbyten så gav han upp och slutade helt. Jag möter David för att förstå varför.

Jag möter upp David utanför flanör och vi går upp till coffee lounge. David bestämmer sig för något konstigt te och jag tar kaffe och cheesecake. Vi slår oss ner vid ett bord mot fönstren och vi kan se ut över stortorget och det dystra gråa vädret. Så David, frågan alla ställer sig, varför slutar du?
­­— Ja, det finns många anledningar som byggt upp det här beslutet men det beror mest på att allt blev för seriöst, kostade för mycket pengar och jag vill bara spela för att det är kul. Jag känner att jag inte klarar av att
offra så mycket av min vardag till att spela trummor, repa eller leta efter nya delar till trumsetet.

David rör om i teét och rör i lite socker, det är ganska lugnt på caféet och vi kan diskutera väldigt avslappnat. Det är väldigt intressant att prata med David och det känns faktiskt nästan som vi är bröder.

Men med all framgång I Arrows Overseas, var det inte jobbigt att ge upp rockstjärnestatusen du fått?
—Självklart var det jobbigt att lämna bandet, kändes lite som jag svek grabbarna men samtidigt så har jag fortfarande kvar alla kompisar jag träffat genom mitt trummande och jag har fortfarande ett mycket stort musikintresse.
Just nu läser David sista året på medieprogrammet på Borgarskolan.
- Jag funderar faktiskt på att bli producent och producera hårdrock/metall. (här rabblar David upp en mängd avancerade sub-genrer av ”metall” )
—Det vore riktigt kul faktiskt för mitt liv kretsar verkligen kring musik och jag kommer aldrig att överge det helt, så att bli musikproducent känns som riktigt passande.

Nu stressar David i sig teét för att skynda sig vidare till ett tåg som går mot Malmö. Han tar i hand och tackar för sig och skyndar iväg.
En trevlig prick den där David, tänker jag medans jag sörplar i mig de sista dropparna av kaffet.