Kampen om betygen

Anders började på Samhällsvetenskapliga programmet 1983 och tog studenten 1985. Anledningen till att han valde Sam var eftersom språk var någonting roligt och intressant, samtidigt som han inte ville fastna där utan skulle ha chans till en rad olika jobb eller utbildningar efter gymnasietiden.

Betygssystemet för länge sedan
Jag frågar Anders om betygssystemet under hans skolgång och hur det var. Han sukar, nästan fnyser och lägger armarna i kors. ” Betygssystemet var ett skämt, skrev du femmor på prov så fick du ändå 3+++ i betyg ” han förklarade betygssystemet för mig, lite om hur ett prov kunde läggas upp vad gällde poängen och jag blev mycket förvånad över hur hård konkurrensen var för betygen.
För en femma i betyg: 100 poäng, dvs alla rätt.
Fyra: 97 -99 poäng.
Trea: 96-89.
Det fanns ingen i klassen som skrev ett prov med betyget två eller ett. De två betygen var pinsamt att få på proven, att få så lågt var ingenting någon hade råd att skriva när konkurrensen om de höga betygen var så hård. Klasser skulle ockå ligga på något slags medelbetyg, nästan alla gånger var det på 3.0 eller 2.9. Alltså hälften, en halvbra klass var det vanligatse. Detta gjorde att bara vissa elever kunde få det betyget det förtjänade.
” Jag skrev fyror och femmar på nästan alla prov i de flesta ämnen men fick ändå sämre betyg än den som fjäskade för läraren. ”

Han berättar vidare och sörplar på sitt Tee. Anders klarade ändå av sin skolgång medans många av hans kompisar hoppade av när gnistan försvann. Många kände att det var lönlöst att plugga när de ändå inte fick sitt rätta betyg. Anders berättar att mycket hängde också på läraren. Vissa lärare lärde ut om det de tyckte var intressant och vi fick ofta massa onödigt vetande att plugga på. Dock var inte hela skolgången pest och pina och i vissa ämnen gick allting som det skulle. Vissa lärare var ändå smarta oc la upp ett system som gällde för en hel termin då de frågade alla i klassen lika många frågot av samma svårighetsgrad. Den som kunde svara fler rätt än den andre visade ju att den har pluggat och lägger ner tid på skolan.
” Jag tyckte att det sättet var helt okej faktiskt, de som fjäskade till sig betyg fick det inte lika lätt och det blev mer rättvist.”

Anders berättar om en lärare han hade i Naturvetenskap som var mycket rättvis, sträng och bra lärare. På No:n insåg också anders att det var någonting han hade lätt för och att intresset växte för fysik, kemi och matte. Denna lärare var den enda som stred för att alla i klassen skulle få sina betyg. Anders trodde aldrig att det skulle gå igenom men när studenten kom låg hela klassen på 4.0 i medelbetyg, vilket var väldigt högt.
Anders berättar att han är tacksam för att hans lärare gjorde detta. Det kändes bra för alla när de fick sina riktiga betyg i ämnet.

Efter Studenten
Anders pratar lite om sin student, tänker lite och ler. Det har blivit mörkt utanför och Teet är nu slut. Efter gymnasiet gick Anders i lumpen och efter det pluggade han upp vissa ämnen på komvux så att han skulle kunna komma in på den linjen han ville sattsa på. Jag frågar om han hade valt en annan linje idag om han visste det han visste nu.
” Ja, jag skulle ha valt Naturvetenskapliga programmet eftersom jag passade mycket bättre där och hade inte behövt gå på komvux. ” Men det gick bra för Anders ändå. Han gifte sig och skaffade barn. Började jobba på lantmäteriet och är nu Chefsarkitekt och ansvarig för värksamhet och IT utvecklingen gällande hela Sverige.

Vi avslutar samtalet och jag tackar för hans tid och hans berättelse. Innan jag går tillägger han.

” Fastän jag inte fick mina egentliga betyg så är jag en av cheferna i ett av Sveriges störta företag och får fanimej åka lite gräddfil jag med. Men jag har kämpat för det!”

Jag skrattar och tänker att det kanske inte blir så tokgt efter studenten ändå.



I faktarutan
Namn: Anders Rydén
Ålder: 44 år.
Familj: Fru och tre barn
Programm han gick: Sammhällsvetenskapliga, borgarskolan.