Känslokall spårvagnsförare

Artikeln handlade om en spårvagnsförare som körde på en liten kattunge, fast han blev stoppad innan av ett par som såg att kattungen hade krupit under spårvagnen! Men föraren avfärdade med att säga att han inte hade tid att vänta, att han var tvungen att passa tiden. Efter det startade han spårvagnen och körde först sakta en meter men gasade sedan på så att den livlöse kattungen rullades sprattlandes ut.

Det får mig att bli så förbannat arg! Hur kan man vara så känslokall och medvetet ta en annans liv? Har han inget samvete alls? Han tänkte kanske att det "bara" är en katt, för jag tror inte direkt att föraren hade handlat likadant om det var ett litet barn som hade krupit under spårvagnen. Då hade polisen, ambulansen och vad som nu finns, blivit ditringda och de hade väl fan inte brytt sig om att några människor blev lite sena till jobbet. Men varför ska djur bli nedprioriterade? De har väl också ett liv och känner smärta precis som oss?

Visst om det hade varit en olycka, att katten sprang över vägen och föraren inte hann se och bromsa innan olyckan var skedd, för sådant kan ju faktiskt hända. Men nu var han ju ändå förvarnad och kunde gjort något åt det, men nej han valde sin plikt till jobbet och tog istället den lilla kattungens liv. USCH, det gör mig illamående!