Magdalena Strandberg var elev på 80-talet

Magdalena är en ganska upptagen kvinna och vi får klämma in vår intervju på Gävle Sjukhus, innan jobb och skola. Hon är nämligen blodgivare och det här är vår enda chans att hinna träffas. Jag sitter i väntrummet medans hon tappas på en halv liter blod och jag måste medge att det känns obehagligt att sitta där eftersom jag alltid varit rädd för sjukhus. Även fast jag vet att det inte är jag som är patient den här gången så får jag ändå rysningar. Den där fräna lukten av desinfektionsmedel, de tomma korridorerna och vitklädda läkare skrämmer mig. Men jag känner mig mycket bättre till mods när Magdalena med ett stort leende på läpparna kommer ut till mig i väntrummet och när vi tillsammans går och sätter oss till bords på sjukhusets cafeteria där vi tar en varsin smörgås.

Magdalena kan beskrivas som en varm, trevlig och effektiv person. Hon gillar att få saker gjorda, vilket man kan förstå av det faktum att vi klämde in vårt möte på sjukhuset. Anledningen till varför vi har bestämt träff är för att prata om hennes tid på Borgis, där hon gick sam-ekonomi mellan 1980 och 1983. Men det hade kunnat bli annorlunda, eftersom hon hamnade där lite av en slump. Hon valde nämligen linjen på grund av att hennes kompis gjorde det så på den vägen är det. Idag har hon 24 års arbetserfarenhet av ekonomi i bagaget. Dock så handlar inte hennes jobb som hon har idag så mycket om ekonomi och siffror, men hon påpekar ändå att hon har nytta av de kunskaper hon fått tack vare utbildningen.

Drömyrket för Magdalena har lustigt nog alltid varit sjuksköterska. Hon berättar drömmande att hon lockas av att jobba inom vården och fascineras av ambulansyrket och att springa i sjukhusets korridorer, då hon gillar ”fart och fläkt”. Så mycket att efter en termin på ekonomilinjen på gymnasiet sökte hon till Vårdlinjen och kom in. Men hon kände sig ändå osäker och velade mycket om hon skulle börja där istället. Till slut beslöt hon sig för att ändå fortsätta på ekonomilinjen eftersom hon kände en trygghet där.
- Jag var för feg för att börja om, helt enkelt, säger Magdalena och tar en klunk av apelsinjuicen.

När Magdalena hade tagit studenten hade hon turen att få en praktikplats på ekonomiavdelningen på kommunen nästan direkt. Detta ledde så småningom till ett vikariat som gjorde att hon fick in en fot inom ekonomiyrket. Något som inte hade varit möjligt om det inte vore för hennes utbildning. Magdalena beskriver sig själv som en kontrollmänniska och därför passade ett jobb med siffror bra. Så även om hon inte kände sig riktigt hemma på ekonomiutbildningen till en början så har det lönat sig i slutändan, för Magdalena har nämligen inte varit arbetslös en enda dag i sitt liv.
- Det beror nog på att jag är så himla duktig! säger hon och skrattar. Sedan ändrar hon sig och säger att hon har haft mycket tur också.

På frågan om vad hennes drömyrke är just nu svarar hon att sjuksköterska ändå finns kvar någonstans i bakhuvudet, men att hon annars tänker satsa på att bli egen företagare. Målet är att ha en e-handelsbutik där hon vill sälja miljövänliga produkter. Vad det kan vara vet hon inte än, men att hon ska ha ett eget företag står klart. Magdalena tar bestämt en tugga av ostmackan och jag får känslan av att det inte kommer att dröja länge innan planerna träder i kraft.

Idag har det gått nästan 20 år sedan Magdalena gick ut gymnasiet och mycket har ju förändrats med sedan dess.
Om du fick gå om gymnasiet idag, vilket program hade du då valt?
- Svårt att säga. Det finns ju så många intressanta program nu! Men eftersom jag är intresserad av eget företagande och enteprenörskap tror jag att Thorén Business School hade varit något för mig, säger hon. När jag frågar om det aldrig blev långtråkigt med att jobba med siffror och ekonomi i 24 år skrattar hon bara.
- Visst kunde det vara långtråkigt ibland. Fick jag göra om det skulle jag ha bytt jobb oftare. Kanske till vårdyrket eller bara till någon annan arbetsplats.
Magdalena tror på idén om att prova olika yrken för att få omväxling och för att man utvecklas mer som person. Hon har under tiden på sitt nuvarande jobb fått några erbjudanden om andra jobb som har med siffror och ekonomi att göra, men har tackat nej eftersom hon inte vill avancera sig inom det.

Man skulle kunna säga att Magdalena har det bästa av två världar eftersom hon just nu är på väg mot sitt drömyrke som egen företagare, samtidigt som hon kan få en glimt av vårdyrket och att hjälpa andra genom att vara blodgivare. Så det verkar som att Magdalena har lagt siffrorna bakom sig och siktar nu mot nya höjder.
- Innan årsskiftet ska jag ha startat ett företag, avslutar hon.


Fakta
Namn: Anna Magdalena Strandberg
Ålder: 45
Uppvuxen i: Lingbo (utanför Ockelbo)
Gillar: Resa, dammsuga och familjen.
Blir galen på: familjemedlemmar som inte plockar undan efter sig...
Kuriosa: Magdalena brukar ofta rensa bland sina saker och kläder och lämna till biståndsorganisationer.