En luffares död
|
Karl-Eric Johansson
| 2008-09-05
|
Detta är den så kallade "Krämareklämman"
Min morfar Carl Johan Persson född i Svalhult 1860, berättade för undertecknad en gång i mitten på 1950-talet en hemsk och sann historia.
Det var ju vanligt att gårdfarihandlare luffade runt förr i skogsbygden med en säck på ryggen innehållande inköpta och egna tillverkade alster för försäljning.
Den gamle krämaren spatserade på vägen eller stigen rättare sagt mellan Halahult i Åryds socken och Svalhult i Bräkne-Hoby socken nära bron över Flota bäck för mycket länge sedan, han blev brutalt nedslagen och mördad av okända rånare för kanske bara någon enstaka riksdaler i byte.
Den döde mannen gömdes sedan mellan två större stenblock som benämndes ”krämareklämma” än idag.
Efter en tid hittades den döde mannen av bybor, men efterforskningar liknande nutidens noggranna polisiära arbete saknades på den gamla tiden.
Det berättades att efter denna upptäckt och när folk färdades förbi ”krämareklämman” var det sed att lägga en risgren i klämman för att visa respekt för döden och samtidigt visa sin avsky för den hemska gärningen som ändade den vandrande vagabonden.
Man är inte stor intill det stora stenblock som är en del av Krämareklämman.
Denna historia berättade min morfar med anledning av att han i närheten av klämman och vid sin vandring på väg till mitt föräldrahem i Halahult från Svalhult slagit ihjäl en stor hare med bara sin spatserkäpp, haren bar han på ryggen varför jag väl kommer ihåg både haren och krämarhistorian, märk väl han var fyllda mer än 90 år vid tillfället.
Svalhult den 11/2-2008
Karl-Eric
|
