Tisdagen den 20 oktober 2020 - klockan 22:37
Sök     Publicerade    Arkiv        Sökhjälp
Artiklar
« Föreg. Nästa »

Räddaren i nöden


2016-04-24


Från stillsamma Sverige till ett orolig och många gånger farligt Kongo. Äventyret lockade många unga svenska män i början av 1960-talet. Efter genomförd svensk militärtjänstgöring sökte de sig till tjänstgöring som svensk FN-soldat i ett land med djungel och tropiskt klimat långt hemifrån.

Den 4 maj 1962 begav sig Jan Persson med den 16:e svenska bataljonen ner till Kongo för att stödja andra svenska FN-soldater som redan fanns på plats. Jan, som hade gjort lumpen på I 11 i Växjö, tillhörde den 16:e bataljonen från Sverige som blev nerskickade till Kongo. - Det gick ganska fort, vi fick tre veckors utbildning på A 6 i Jönköping. Sedan kom meddelande om att vi fick tolv timmar på oss att åka hem och ta farväl av våra anhöriga samt att få med oss lite mera personliga grejer som till exempel kameran, berättar Jan.

Bilden ovan: Jan Persson, 19 år gammal FN-soldat, grundare till välkända företaget Copy Graf i Bräkne-Hoby.

Äventyret börjar

Vägarna i Kongo hade inte samma standard som hemma i Sverige. Det var bara i städerna som gatorna höll en någolunda standard.
Vägarna i Kongo hade inte samma standard som hemma i Sverige. Det var bara i städerna som gatorna höll en någolunda standard.

Mediabevakningen över vad som pågick i Kongo var ganska omfattande i Sverige. Mycket kanske på grund av att det redan fanns svenska FN soldater på plats. Avresan gick från Arlanda flygplats med flera amerikanska Herkulesplan och något annat jetdrivet transportplan.

- Vi kom på plats precis strax efter det att Dag Hammarskjöld, som var FN:s generalsekreterare, och hans följe hade blivit nedskjutna, så läget var riktigt spänt, säger Jan.

- Vi blev förlagda på en militärbas som hade tillhört den Belgiska fallskärmsjägarskolan. Allt var toppmodernt och Belgarna hade praktiskt taget flytt hals över huvud för att undkomma oroligheterna. Jag hade som uppgift att vara skyttesoldat och sjukvårdare. Den första tiden var det mest bevakningstjänst, sedan blev det mer och mer ambulansuppdrag. Med Ford och Willys ambulanser, eskorterade av Kongolesisk polis, körde vi olika typer av sjuktransporter och vi samarbetade mycket med Norskasjukhuset, som man sa. Det drevs av Belgiska nunnor, dessa människor var helt fantastiska på alla sätt och vis, berättar Jan.

Saknades det en bro fick man helt enkelt inprovisera för att kunna slutföra sitt uppdrag.
Saknades det en bro fick man helt enkelt inprovisera för att kunna slutföra sitt uppdrag.

Förhållandena var mycket svåra. Bara klimatet, 30 graders värme och hög luftfuktighet var svårt att uthärda. Vi hade ett flyktingläger med 40 000 flyktingar på en liten yta. Många av dessa människor flögs ut med Metroplitan transportplan. Jag var med och hjälpte till vid dessa transporter, det var fruktansvärt, berättar Jan.Många av människorna var sjuka.Lägg därtill värmen och allt tänkbart elände. När vi hade gjort något sådant uppdrag, sköljde vi ur hela flygplanet. Sedan plockade vi bort framdörrarna så att det skulle bli tvärdrag på lågflygning och på så vis vädra ut transportdelen. Vi satt längst fram närmast cockpit med bomullstussar i öronen, berättar Jan.

Olika uppdrag

Andra uppdrag kunde vara att dela ut mat i flyktinglägret, en gång kom en tågvagn överlastad med bröd som skulle delas ut. Nästa gång var den full med pinnar och bambu som skulle huggas till ved som flyktingarna eldade med för att laga den lilla mat som fanns eller för att hålla värmen om nätterna, säger Jan. Det var många gånger tragiskt. När vi FN soldater flyttade på en del tält, såg vi att en del hade fött barn i lägret och tyvärr hade några av de nyfödda inte överlevt. Då hade man helt enkelt begravt spädbarnen under tälten, berättar Jan.   


Blandad kompott

Det var många olika nationaliteter på plats. På ”vår” bas fanns bland annat FN trupper från Sverige men även från Kongolesiska armén, Ghana, Indien och Ghungas. USAs flygvapen stod för transorterna, landningsbanan var tolv meter bred och cirka en mil lång. Den var tyvärr mycket skadad och det var svårt med maten. Jag gick ner tolv kilo på de sex månader som jag var förlagd i FN tjänst, berättar Jan.
Olika länder med skiftande disciplin, ett exempel var när FN-soldater från Ghana började exercera klockan 06:00 på morgonen. Vi steg inte upp förrän 07:30 och sedan var det frukost, så det var lite olika. Under den tiden som jag var FN-soldat skedde inga stridigheter, med det var en del olyckor och skador.


Litteratur som gavs ut av försvarmakten till de svenska FN-soldaterna.
Litteratur som gavs ut av försvarmakten till de svenska FN-soldaterna.




Olyckor

Svensk FN-soldat bevakar i en liten by strax intill oroligheter som har blossat upp.
Svensk FN-soldat bevakar i en liten by strax intill oroligheter som har blossat upp.

Sverige hade mycket soldater på plats och det innebär många skarpladdade vapen. En av de allvarligaste olyckorna var när en svensk FN soldat hoppade upp i en öppen Ford ambulans. Där fanns rep att ta tag i och sedan sätta sig på en längsgående brits. Problemet var att han hade k-pisten osäkrad och när han hoppade upp och sedan skulle sätta sig slog kolven i golvet och han skottskadade flera stycken som satt på den andra britsen mitt emot. Som tur var dog ingen den gången, men några blev allvarligt skadade.

Svenska FN-soldater med den populära KP-bilen i bakgrunden.
Svenska FN-soldater med den populära KP-bilen i bakgrunden.

Annars på kvällarna, när man var tillbaka på förläggningen, hade vi vapenvård. Det var ganska vanligt att man hörde vådaskott som gick av. Sedan hade alla order om att alltid ha med sig k-pisten. Vart jag än körde så fanns den med bakom sätet. Det var ingen svensk FN soldat som gick en meter från sitt vapen. K-pisten fanns alltid med vad jag kan minnas, berättar Jan.


Bakgrund

Tågeskort genom katangesisk vildmark.
Tågeskort genom katangesisk vildmark.

Kongo var en koloni till Belgien och i juni 1960 utropade landet sin självständighet. Denna tidsperiod var kantad av oroligheter och olika typer av maktkamper inom landet. Under Kongokrisen mördades landets dåvarande premiärminister Patrice Lumumba då som först ingrep FN.

Under stridigheter i djungeln visade sig helikoptern vara oumbärlig.
Under stridigheter i djungeln visade sig helikoptern vara oumbärlig.

Många olika oroshärdar, kampen mot kolonialismen, samt Belgiens många gånger klumpiga agerande. Regeringen splittrades, västmakterna och Sovjetunionen valde var sin sida som ett verktyg i kalla kriget. Därtill pågick stridigheter då regionerna Katanga och Sydkasai försökte bryta sig ur Kongo. Hur många som dog är oklart, men uppskattningsvis cirka 100 000 människor fick sätta livet till.

Pansarskytt Harrysson från Kallinge och laddare Bertil Karlsson till vänster.
Pansarskytt Harrysson från Kallinge och laddare Bertil Karlsson till vänster.

Sverige skickade FN-soldater till Kongo under oroligheterna. Svenska soldater hamnade i direkta strider för första gången på över 140 år. Under åren 1960 till 1964 stupade 16 svenska FN-soldater och 40-talet sårades. Sammanlagt tjänstgjorde 6334 svenska FN soldater i nio olika bataljoner. 1965 tog Joseph Mobutu makten i landet.



Jakt och spaningsplanet SAAB 29 \
Jakt och spaningsplanet SAAB 29 "Flygande tunnan" var mycket omtyckt för "högfältmässighet och hög drifttillgänglighet".


Text: Andreas Nordkvist

Källförteckning

FN-soldat i Kongo svenskar i strid 1961-1962 av Inge Kamstedt utgiven av Svenskt militärhistoriskt Biblioteks Förlag bilder från sidorna 124 och 234 fotograf okänd, bild på SAAB 29 ”flygande tunnan” sidan 14 foto via Sven-Erik Everstål.

Anv Tropik 1962 Anvisningar för svensk trupps uppträdande under tropiska förhållanden. Ansvarig utgivare försvarsmakten. Övrig bilder tagna från detta material fotograf okänd.


Tipsa en vän     Skriv ut



vädret

___________________________

Friman

____________________________

Bygd i Samverkan
ställer upp!
leveranser

Bygd i Samverkan ställer upp ideellt, i samarbete med Ronneby Kommun, med utkörning av varor till de i riskgruppen i Bräkne-Hoby.

____________________________

Hänt i föreningarna

CORONA-INFO:



Salsjön


Tipspromenader Silpinge

_______________________

Folder

____________________________


____________________________

Bengt Körling


Ingegerd


Inge Nilsson


Bräkneåns dalgång


Järnaviks skärgård


Bräkneleden

Bräknegrisen


Bygdens folk berättar

Berättelser
Tipsa redaktionen
Skicka insändare
Kalender

Fredag 13/11
Silpinge-klassikern JOGGING
Måndag 23/11
Silpinge-klassikern SKIDOR
Söndag 6/12
Silpinge-klassikern SIMNING
Skicka ditt arrangemang till braknebygden@gmail.com


Bräknebygden


Det händer i Bräkne-Hoby

Kulturhuset

kyrkan


Ronneby Kommunbygderåd

Ronneby

slu

leader


Silpinge-nytt

Bräknebygden - en bygd i Samverkan. Häradsvägen 1 372 60 Bräkne-Hoby - 0457/80008 - braknebygden@gmail.com - www.brakne-hoby.se

Redaktion: WEBMASTER: Ingegerd Lindén. Lasse Bourelius, Ola Pagels