Insändaren

________________________________________________________

Ca hälften av Ronneby kommuns invånare bor utanför tätorten d.v.s Kallinge och Ronneby. Barnen,ungdomarna och föräldrar har tillsammans genom stort engagemang arbetat fram väldigt bra argument för att bevara landsbygdsskolorna. Beslutfattarna måste ta till sig dessa innan beslut tas.

Det är helt orimligt att genom nedläggning av skolor köra över alla dessa engagerade kommuninvånare. Bygdeskolorna ger trygghet då alla så väl barn som personal känner varandra. Att tvingas åka skolskjuts väldigt länge ger knappast en likvärdig skola. Argumenten är hur många som helst och kan inte av utrymmesskäl tas med här utan jag hänvisar till respektive Föräldraråd.
Ytterst handla det om politiskt ideologi, centralisering eller decentralisering. I en välfungerande kommun måste resurser ges till alla kommundelar efter dess behov.
Förskola grundskola är den resurs som är viktigast för att
en ort skall utvecklas med en bra befolkningsutveckling,
som ger underlag för samhälls- och komerciell service.

Birger Svensson (Centern)

________________________________________________________

1977 startade ett projekt som kallades "det utlokaliserade högstadiet i Alsterbro". Det var en följd av alla sammanslagningar och indragningar av skolor på landsbygden. Man hade fått problem med skolk, misshandel, mobbing etc. i staden, och hotades av mer eller mindre anarki på skolan. "Åtgärder" sattes in och sk. OBS- klasser bildades, men det visade sig ganska snart vara otillräckligt. En grupp lärare (läs idealister med stort ansvarskännande) satte tillsammans med skolverkets medgivande igång ett projekt dår man satte eleverna i första rummet och lärare och kommun i rum nummer 2 o 3. Klasserna var som i många skolor stora och allt för tungrodda. Vi som har erfarenhet av skolverksamhet, vet att detta inte gagnar vare sig elever eller lärare bara kommunens plånbok, och då bara på kort sikt. Resultatet blev, att man behöll eleverna i sin gamla invanda miljö, där man sedan tidigare hade ett ömsesidigt förtoende elever-lärare. De timmar som krävde specialsalar koncentrerade man till en - en och en halv dag i veckan. Då reste man in till stan. Resten av undervisningen skedde på plats av tillresta eller stationerade lärare.

Detta är ett alternativ, när det redan är för sent. VI har vår chans NU att bibehålla kontinuitet och kvalitet för elevernas 9- 10 första skolår.

Nils-Ingmar, tänk på det!!

Det är inte VI som bor inne i Ronneby, men det är VI som håller kransområdena levande!!

Roger Lindén

________________________________________________________

Kommentar till JanAnders Palmqvists insändare i BLT den 16 april, om politikernas enighet kring beställningen av Skolutredningen.

JanAnders Palmqvist redovisar en hel del sakliga synpunkter kring den kommunala organisationen och den demokratiska process som startat kring skolutredningen.
JanAnders avslutar sin insändare med att man inte ska misskreditera de som är beredda att ta ett helhetsansvar som kommuninvånarna har rätt att kräva. I den följande meningen förklarar JanAnders sedan att "det är både bra och självklart att föräldraföreningar och samhällsföreningar argumenterar för sin sak utan att nödvändigtvis ta hänsyn till konsekvenser på andra områden. De förtroendevaldas uppgift däremot är att lyssna, läsa, samtala, bilda sig en uppfattning och redovisa densamma utifrån en helhetssyn".

Detta kan också ses som en misskreditering av den inneboende kompetensen hos ovan nämnda föreningsbildningar. Vi är många i dessa föreningar och ad hoc-konstellationer, med olika professionsbakgrund, som tillsammans kan just lyssna, läsa, samtala, bilda oss en uppfattning och redovisa densamma utifrån en helhetssyn. Finns bara det demokratiska underlaget tillgängligt i form av de offentliga handlingar, som utredningen bygger på, så finns det goda förutsättningar för att även föräldraföreningar och samhällsföreningar ska kunna vara en del av den breda uppslutning som JanAnders eftersöker.

JanAnders förtydligar i insändaren även att politikerna "har ett ansvar att hantera medborgarnas pengar på ett så effektivt och ändamålsenligt sätt som möjligt".
Att vara förtroendevald innebär att man åtnjuter någons förtroende. Detta förtroende sträcker sig en liten bit längre än till enbart medelsförvaltning. Förtroendet gäller även barnens lärandemiljö, möjligheten till en kvalitativ boendemiljö även utanför stadkärnan etc. J

Jag är fullt medveten om att den "kommunala kostymen" måste anpassas efter befolkningsstrukturen och skatteunderlaget, men varken det första eller det andra kommer att gynnas av en undernärd landsbygd och en kommunal förvaltning med tendens till "byråkratisk anorexi".

Nej, fram för helhetssynen och den förtroendeingivande dialogen, där landsorten och tätorten bedöms utifrån likvärdiga premisser i sann demokratisk anda. Låt processen ha sin gång och, om så krävs, låt frågan bli en del av nästa val. En röst från Backaryd, Bräkne-Hoby eller Hallabro är lika mycket värd som en från Johannishus, Listerby eller Ronneby. Sista ordet är säkerligen inte sagt kring skolutredningen, nu återstår att se hur demokratin i Ronneby kommun fungerar.

// PerL

________________________________________________________

Ronneby kommuns utredning om skolorganisation och lokalanvändning föreslår indragning av de tre högsta årskurserna i Bräkne-Hoby fr.o.m. 2010. Utredaren säger att en ekonomi i balans är ett självklart övergripande mål. Man kunde ju i stället tänka sig att för en skolutredning så borde de pedagogiska målen vara de mest självklara att framhäva. Det har alltså inte skett.
Detta är märkvärdigt eftersom det inte alls stämmer med utredningen ”Strategi 2010” som antogs i juni 2006. Då beslöts att Backaryds och Hallabros verksamheter förs till Bräkne-Hobys rektorsområde. Och man slog fast att på det viset garanteras kontinuitet i F-9 spåren framöver. Det betydde att kommunen beslöt att ha tre F-9 skolor i Ronneby, Kallinge och Bräkne-Hoby. Utredaren säger att det i dag, två år senare, finns erfarenhet från beslutets verkställighet. En erfarenhet som tydligen ligger bakom förslaget att plocka bort F-9 skolan i Hoby! Hur rimligt är det att efter två år kunna påstå något sådant, samtidigt som man tidigare talat om vikten av kontinuitet?
Kommunen beslöt mycket framsynt för åtta år sedan att Hoby skulle ha en F-9 skola d.v.s.
en modern skola där elevens utveckling ställs i centrum. Trygghet genom kontinuitet i kontakten skola och föräldrar och i kontakten lärare och elev genom skolåren och goda kunskaper efter en avslutad grundskola, detta är F-9 skolans grundtanke, liksom att eleverna utvecklar bärande normer och värderingar.
Tillkomsten av F-9- skolan har vitaliserat västra kommundelen. Engagemanget för skolan ledde snabbt fram till organisationen Bygd i samverkan som 2007 i konkurrens med 4000 utvecklingsgruper av Hela Sverige ska leva utsågs till årets utvecklingsgrupp. I Bräkne-Hoby pågår ett brett utvecklingsarbete för att trygga bygdens framtid, naturligtvis till nytta för hela kommunen. I det förra året avslutade Leaderprojektet redovisades över 7000 ideellt arbetade timmar.
Grupper och föreningar tar nu itu med att grundligt bearbeta det olyckliga förslaget om ny skolorganisation och kommer att höra av sig. Om politikerna missar att tillvarata den kraft och vilja som finns på landsbygden, förkastar de också framåtsyftande idéer och en utveckling som skulle föra Ronneby kommun in på nya positiva banor.

Klas Wennerberg