Extra mycket överraskningar när Ensemble B lirade bort måndagsdeppen
Bild: Johanna Eriksson
Väntan utanför, den kände vi igen.
Massor med folk och kroppsdelar som liksom fastnar i
dörröppningen när kampen om de bästa platserna tar vid.
Jag klämmer mig in, övertygad om att somliga i publiken skulle offra en och annan lem för att få byta plats med eleverna i Ensemble B, om så bara för dryga halvtimmen.
Applåder och visslingar fyller aulan så fort den första ensemblen entrar scenen.
"Klockan är faktiskt 13:37...eliiiit", skämtar Adam Hestner, frontsångare i septetten som inleder det hela med en Fleet Foxes-låt.
Stämningen i aulan var helt klart avslappnad och skön. Efter en tolkning av The sounds "Beatbox" överraskade nästa grupp med lite Arctic monkeys och Jimi Hendrix, men framförallt en galen Viktor Björklund bakom trummorna.
Om det var aggressioner, X eller bara jävligt mycket skills som låg bakom - ja, i vilket fall som helst tog inte överraskningarna slut där, för mitt under en låt vickar ena kulissen över en av gruppens medlemmar, men trots detta fortsätter de sitt framträdande.
Som grädde på moset väljer Adam Hestner och Mårten Nilsson att avsluta med Johnossi's Family Values, en låt som Mårten aldrig tidigare hade spelat. Och där blev Mårten sittande bakom trummorna, tills Adam på egen hand framfört halva låten själv. Då hoppar han på tåget och hela publiken jublar. På vägen ut hör jag flera säga att "vilken lyckad spelning det blev".
Och det blev den ju, legendarisk om inte annat.
Bild: Johanna Eriksson
|
