Hej Fredrik! God dag herr statsminister

Som förste statsministern någonsin äntrade Fredrik Reinfeldt i onsdags eftermiddag Wargentins aulascen. Statsministerns närvaro försatte hela skolan i en slags stämning av vördnad och stolthet. Den annars så lugne och sansade rektorn Jan Johansson kändes även han tagen av stunden och under sitt välkomstanförande till statsministern kunde man tyda vissa tendenser av nervsvaghet hos honom. Antagligen den enda gången vi fick se en starstrucked Jan Johansson.

Reinfeldt inledde pratstunden med ett kvartslångt föredrag om sina egna visioner och tankar för att sedan låta eleverna själva ställa frågor till honom.
Detta upplägg kommenterade han sedan i pressen som gagnande för både honom själv och eleverna.

Publikens mottagande av Reinfeldts åsikter var delade. Säkerligen hade han många sympatisörer i publikskaran men han möttes även av kritiska åhörare, däribland ”Industribänken” som visade ett öppet missnöje mot statsministerns skattepolitik.

Sammanfattningsvis skulle man kunna kalla Reinfeldts framförande som en uppmaning till oss elever att se möjligheterna istället för problemen.

Vad det gäller själva hälsningen orsakade den inga större problem. Ett enkelt handslag, - Fredrik, - Axel.
Inga större konstigheter.