Tarmen – en viktig del av vår hälsa

Känt är däremot att tarmens bakterieflora är av största vikt för dess, och vårt, välbefinnande. En bra och rätt sammansatt kost hjälper till att skapa gynnsamma förhållanden. Tarmen är mycket stresskänslig och allt vi utsätter den för påverkar hela vår kropp. Ibland tar sig detta uttryck i en läckande tarm, vilket gör att det inte bara är den livsviktiga näringen som sugs upp, utan även slaggprodukter finner vägen ut i kroppen. Detta leder till en överbelastning av levern och njurarna som får en ökad arbetsbörda med att avgifta kroppen.
Tarmens nervsystem har lika många neuron som ryggmärgens. Tarmen kommunicerar med kroppens celler. Därför säger många att tarmen är vår kropps andra hjärna och avspeglar hur resten av kroppen fungerar.

Obalanser i tarmen orsakas bl.a. av antibiotikabehandling, dåliga kostvanor, stress mm. Det kan resultera i matsmältningsbesvär, stört immunsystem, uppkomsten av giftiga och cancerogena ämnen som påverkar vår kropp negativt. I en matsmältningsprocess påbörjas och avslutas 28,000 kemiska reaktioner. Det är därför viktigt att tarmens arbete inte försvåras utan att man underlättar en optimal funktion.
Hårda beläggningar på tarmens insida hämmar muskulaturen i tarmen vilket leder till att tarmperistaltiken inte fungerar. Ju sämre funktion desto mer lagras slaggprodukter och gifter vilket försämrar vårt immunförsvar, skapar obalanser i bakteriefloran. Svampar och parasiter får en optimal miljö, förökar sig och får fäste i kroppen.
I tjocktarmen måste det alltid finnas en viss mängd syre. Syremängden minskar på vägen från magsäcken till tjocktarmen men får inte sjunka till noll. Om syret försvinner kommer antalet anaeroba bakterier (bakterier som lever utan syre) att öka kraftigt. Exempel är bakterien clostrida som producerar gifter såsom ammoniak, biologiska aminer, svavelföreningar och ämnen som skapar mutationer och cancer. Om tunntarmen har överflöd på bakterier från tjocktarmen sugs inte gallsyran upp i de nedre delarna av tunntarmen, då tränger gallsyran in i tjocktarmen och omvandlas till cancerogena ämnen av de anaeroba bakterierna. Stora mängder clostrida får inte finnas och ska ses som en möjlig giftkälla.
Då bevisligen en stor del av immunförsvaret utgår från tarmen, är det största prioritet att se till att den fungerar. En ”städad” tarm responderar bättre och patientens förutsättningar att svara positivt på vidare behandling ökar markant. En överbelastad tarm resulterar mycket ofta i en överbelastad lever. Inleder man en behandling med att effektivt städa tarmen är det sällan levern behöver genomgå en separat rening. Detta innebär en kortare tidsåtgång för patientens tillfrisknande.
Pernilla Örnéus har tidigare gjort en studie med Oxy Tarm för att kontrollera dess påstådda effektivitet. Resultatet från denna studie visade att preparatet var långt mycket effektivare än något annat som hon tidigare kommit i kontakt med. Samarbetet med Universitetssjukhuset i Örebro ledde till initiativet att göra en tvärmedicinsk studie. Arbetet med denna påbörjades i februari 2004. Intentionen var att jämföra effekten av Oxy Tarm på olika mag- och tarmsjukdomar med effekten av konventionell medicinsk behandling på samma problem.
Beroende på olika omständigheter har studien försenats och endast 10 deltagare har till dags dato slutförts. Studien beräknas därför inte vara slutförd förrän i mitten på 2005.