Tarmfloran kan påverka risken att utveckla allergier

Epidemiologisk forskning visar att skillnaden i fråga om att utveckla allergier, som astma, hösnuva och eksem, mellan barn uppväxta i stadsmiljö och på landet på 50-talet var mycket liten eller inte existerande. Men lantbrukarbarn som växer upp idag har en signifikant mindre risk att utveckla allergier. Framförallt är det barnen som växer upp på gårdar med boskap och andra djur som klarar sig bäst från allergiproblem. Anledningen till de observerade skillnaderna i allergirisk risk, tror Bengt Björkstén, beror på skillnader i barnens tarmflora, som beror på att barn på landet har andra kostvanor och bland annat dricker opastöriserad mjölk i högre grad än stadsbarnen.
Den debatt som förts tidigare har till stor del gått ut på att den ökade förekomsten av allergier i västvärlden idag jämfört med för 50 år sedan beror på att den miljö vi lever i idag är alltför steril. Infektioner har ansetts stärka barns immunförsvar och skydda mot allergier senare i livet. Det är viktigt att skilja på allergi och diverse andra kliniska symptom. Luftvägsinfektioner hos barn, exempelvis, ger tillfälliga andningsproblem men det finns inga bevis för att luftvägsinfektioner medför ökad risk för eller ger skydd mot astma.
Professor Björkstén lägger också fram bevis för att behandling av små barn med bredspektrumantibiotika, antibiotika som slår mot i princip alla former av bakterier, leder till en ökad risk för att utveckla allergier senare i livet.
– Vår forskning visar att tarmflorans sammansättning hos barn är av avgörande betydelse för barnens risk att utveckla olika former av allergier. Ökad kunskap om sambandet mellan tarmflora och astma gör det möjligt att utveckla nya metoder för att förebygga och bota astma och andra allergisjukdomar, säger professor Björkstén.