Vattengympa förbättrar den fysiska funktionsförmågan hos sjuka äldre

Vattengympa har bedömts som olämplig träning för personer med hjärtsvikt. Bakgrunden till antagandet är att vattnet i sig ger ett tryck på kroppen och att blodet då förflyttas från benen till bålen. Det har ansetts medföra ytterligare en belastning på hjärtat. Leg sjukgymnast Åsa Ciders avhandlingsstudier har dock visat att bad i varm bassäng tvärtom ger en minskad hjärtbelastning, leder till en förbättrad pumpfunktion och en minskad hjärtfrekvens. Vid träning i varm bassäng förbättras dessutom muskelfunktionen och arbetskapaciteten.
—Träning i bassäng kan därför med fördel användas vid rehabilitering av patienter med kronisk hjärtsvikt, både med och utan typ 2-diabetes. Att erbjuda patienter med uttalad funktionsnedsättning ett ”smörgåsbord” av olika träningsmodeller kan leda till att fler patienter kan förbli fysiskt aktiva högt upp i åldrarna, säger Åsa Cider.
Kronisk hjärtsvikt är ett vanligt problem i västvärlden där andelen äldre ökar. Sjukdomen påverkar patientens livssituation negativt med betydande fysisk funktionsnedsättning och sänkt livskvalitet som följd. Typ 2-diabetes är inte ovanligt vid kronisk hjärtsvikt, och kombinationen av dessa sjukdomar leder ofta till en ännu mer uttalad fysisk funktionsnedsättning. Fysisk träning är fysiologiskt fördelaktigt för patienter med dessa sjukdomar. Men ofta har patienten även andra åkommor som exempelvis ledbesvär eller balansproblem som gör det svårt att träna på land. Träning i bassäng är då ofta ett bra träningsalternativ inom sjukgymnastisk verksamhet. Åsa Cider har undersökt vilken effekt åtta veckors kombinerad muskel- och konditionsträning i varmt vatten gav på två grupper patienter. I den ena gruppen ingick 25 äldre hjärtsviktspatienter och i den andra 20 äldre med både hjärtsvikt och typ 2-diabetes. Arbetskapacitet, muskelfunktion och livskvalitet utvärderades. Insulin och blodsockernivåer utvärderades hos patienter med typ 2-diabetes.
—I båda studierna innebar bassängträning en avsevärt förbättrad arbetskapacitet, de kunde gå längre och muskelfunktionen ökade. Samtidigt sjönk blodsockernivån hos patienter med typ 2-diabetes. I vissa avseenden förbättrades också hälsorelaterad livskvalitet av denna träning, säger Åsa Cider.
Reaktionen i hjärta och lungor vid varma bad studerades hos 25 äldre patienter med kronisk hjärtsvikt, och jämfördes med friska försökspersoner. Hjärtats pumpfunktion ökade och hjärtfrekvensen minskade markant vid varma bad. Lungfunktionen påverkades inte.
—Den slutsats jag drar av resultaten är att vid fysisk träning av patienter med kronisk hjärtsvikt kan träning i varm bassäng förbättra muskelfunktion och arbetskapacitet. Dessutom leder bad i varmt vatten omgående till en förbättrad hjärtfunktion hos patienter med kronisk hjärtsvikt. Bassängträning ska därför övervägas som en möjlig träningsmodell för äldre personer med kronisk hjärtsvikt, både med och utan typ 2-diabetes, säger Åsa Cider.