Khemiri på Bäckäng om språkets makt

Scenen hade omsorgsfullt blivit klädd med både ridå och ljus i skiftande färger. Den ivriga och nyfikna spänningen smittade av sig till alla i publiken. Bäckänggymnasiets aula var fylld av elever i blandade åldrar samt lärare vars blickar riktades mot den stora lokalens scen.

Många elever hade läst författarens böcker, en del var hängivna fans och andra tyckte endast att han var snygg. Oavsett orsak, lyssnade de alla intresserat på författarens föreläsning om språk och dess makt i samhället. Så snart som gymnasiechefen Pär Arvidsson Fäldt äntrade aulans scen inföll en djup tystnad, vilket var resultatet av en spänd förväntan över vad talaren hade att dela med sig av.

Jonas Hassen Khemiri, författare till den debutantprisvinnande boken ”Ett öga rött” var talaren som fick inleda gymnasieskolans intressanta och efterlängtade vecka. Vid 31 års ålder har han redan komponerat ihop omtalade teaterpjäser och därtill även lyckats publicera tre populära böcker, med fokus på hur stor makt personen som brukar det svenska språket egentligen har.

- Jag låter aldrig förenklingarna vinna, berättar Jonas Hassen Khemiri, det språket jag använder är den personen jag är.

Hassen Khemiri är författaren som gjort sig känd genom ett säreget skrivsätt, då han valt att skriva ”Ett öga rött” på en slags nysvenska, men grammatiska fel och brytning. På det sättet blir boken inte en i mängden. Men det kan vara svårt att skriva en bok på ett så annorlunda sätt.

- Jag hade jättesvårt att stänga av språket efter jag var klar med boken. Det är lätt att vänja sig, förklarar han efteråt.

På Bäckängsgymnasiet finns det ungdomar med olika härkomster och Khemiri lyckades i hög grad nå ut med sitt budskap, med hjälp av sina egna erfarenheter. Han själv bär på erfarenheter, hur det känns att bli särbehandlad av dem som anses vara ”helsvenskar”.

Hassen Khemiri menar att man med hjälp av sitt språk kan skapa en maktposition, men det är också i språket som man avslöjar sig. Han delar med sig av exempel där han själv fått hotbrev, vilka varit felstavade och där personerna misstagit sig rejält. Som det arga meddelandet: ”Åk hemm!”som hamnat i hans inkorg. Faktumet att texten var felstavad och att han är född i Sverige gör att brevet inte uppnår sin fulla effekt. När räknas Sverige som ens hemland? Med stor passion för de utländskas situation ger han oss alla en tankeställare när vi en timme senare lämnar aulan.

Att föreläsningen var populär, kan inte misstolkas då man frågar eleverna:

- Det var roligt och lärorikt på samma gång, säger Hanna Kuuri, elev på Bäckängsgymnasiet med ett leende.