Bild: www.abcutbildning.se
Utbildning innebär kunskap, och kunskap är vad som krävs för att rädda vår miljö, vår framtid.
Att det sker en allvarlig miljöförändring i världen idag är vida känt, dock är detta ett ämne som sällan tas upp i skolan.- Ingen lärare har så mycket som nämnt det, säger Caroline Tagesson som går sitt andra år på gymnasiet.
- Jag tycker det är skitdåligt. Ett så aktuellt problem borde absolut få större uppmärksamhet i skolan, säger Ludwig Lundqvist som går sitt andra år på ett av Bäckängsgymnasiets samhällskunskapliga program.
Ett ämne alla borde läsa Idag är det nästan uteslutande de naturvetenskapsinriktade programmen på gymnasiet som erbjuder ingående kunskap i ämnet. Detta har väckt stor kritik bland såväl ungdomar som vuxna eftersom man tyckt att klimatfrågorna är frågor som rör alla.
Elin Adolfsson som tog studenten från Bäckäng i våras efter att ha läst naturvetenskap i tre år är postitiv till förslaget om att alla borde få läsa om klimathotet i skolan.
- På mitt program fick vi läsa mycket om miljön och klimathotet. Men jag tror att det är viktigt att alla får läsa om det, för annars kommer vi inte kunna lösa problemet med den globala uppvärmningen.
Alla håller inte med De flesta som inte läser naturvetenskapliga program är överens om att undervisningen om klimathotet är närmast obefintlig, men någon som inte alls känner igen sig i det påståendet är David Fredman som även han går på Bäckäng med Samhällsvetenskaplig inriktning.
- Förra året ägnade vi nästan ett halvår åt klimathotet i naturkunskapen, säger han.
En annan elev på Bäckängsgymnasiet som gick precis samma program fast i en annan klass påstår dock att han inte ens kunde minnas att läraren hade nämnt varken växthuseffekt, klimathot, eller global uppvärmning. Vad som lärs ut tycks variera beroende på läraren.
Högstadiet bättre men inte tillräckligt En hel del säger att de läst mer om klimathotet på högstadiet än på gymnasiet, men de menar också att det inte var tillräckligt djupgående.
På gymnasiet är man mogen nog att ta till sig fördjupade kunskaper och många tycker att det vore ett ypperligt tillfälle att utnyttja detta.
- Ungdomarna är framtiden och bör vara medvetna om hur man lever miljövänligt för att rädda miljön, säger Filip Svensson som tycker att miljötänkandet borde genomsyra flera ämnen i skolan.
Det råder alltså en allmän uppfattning om att detta globala problem inte tas på fullt allvar. Men om inte ens skolorna ser det allvarliga i situationen lär eleverna heller inte heller göra det. Fördjupade kunskaper finns visserligen på internet, men få är de som kommer ägna tid åt det. Att bara ett fåtal börjar leva miljövänligt är som bekant inte tillräckligt för att rädda miljön.
