VÄRLDEN. Under det senaste året har en av de största finanskriserna genom tiderna infunnit sig i större delen av världen, framförallt i den som vi benämner vid väst. Följden av detta blir ekonomiska svårigheter inom såväl den privata sektorn som den offentliga. Privatpersoner tänker över varenda spenderad krona och de flesta företag får därmed mindre försäljning, samtidigt som de måste hitta sätt att spara pengar i en tid då det inte finns plats för onödiga utgifter. Detta leder för det mesta till att färre personer får arbete liksom att konsumtion och produktion minskar. Följderna orsakar särskilt svåra problem för de ekonomiskt svaga, inte minst befolkningen i utvecklingsländerna.
Konsekvenserna är många
I takt med att konsumtion och produktion minskar och arbetslösheten ökar förlorar landet i fråga allt mer pengar i och med de många exportvaror som landet går miste om eftersom handeln med övriga världen minskat avsevärt.
Dessutom blir bidrag från hjälporganisationer allt färre i och med att dessa tvingas proritera sina pengar på grund av att privatpersoner inte skänker lika mycket pengar som tidigare. Tillsammans med den ökade arbetslösheten och nedskärningen av exporter leder detta till att världens fattigaste länder, framförallt i Afrika men även i Asien, stannar i utvecklingen. Detta leder till att fattigdom och kronisk hunger ökar, likaså sjukdomar och dödsantalet.
Hårt drabbade
Även FN har svårt att komma till undsättning för den avstannade utvecklingen i de fattigaste länderna.
I den årliga uppföljningen av FN:s Milleniemål gjord av UNDP konsateras att krisen slår dubbelt mot de fattiga. Bland annat ökar återigen antalet kroniskt hungriga, trots att ett av FN:s Milleniemål är att halvera svälten i världen fram till 2015. Även FN:s generalsekreterare, sydkoreanen Ban Ki-Moon, har vårt att se en lösning på problemet om inte ekonomin förbättras.
Han berättade i ett sammanträde mellan Världsbankerna och FN i juli att den globala finansiella krisen kan äventyra allt som FN gjort för att hjälpa världens fattiga och svältande. Ban Ki-Moon meddelade att alla framsteg som har gjorts mot fattigdom och sjukdomar, arbetet med att motverka klimatförändring och arbetet med att gynna utveckling hotas att undermineras av finanskrisen.
Finns hopp
Det finns de som menar att det finns hopp för utvecklingsländerna att ta vid sin utveckling där den avstannade vid den globala finanskrisens inledning, trots att konsekvenserna är förödande.
- I kriser som denna gäller det att inte prioritera ned sådant som direkt berör människors försörjning, säger Magnus Lindell, ordförande i den ideella hjälporanisationen Sida, i ett uttalande i DN den 25 augusti 2009. Han menar att det är viktigt med fortsatta långsiktiga satsningar på bland annat utbildning och demokratiutveckling.
Samtidigt meddelar Världsbankerna att det finns ljus i sikte men att uppgången blir långsam. En starkt växande ekonomi skulle kunna betyda att handeln och hjälpen kommer till undsättning åt utvecklingsländerna och att de på så sätt kan fortsätta utvecklas och växa till ekonomiskt starkare nationer vilket i sin tur skulle leda till att fler människor slapp ett liv i fattigdom och hungersnöd, en tillvaro där det är fråga om liv eller död.
