Vilka regler gäller när det handlar om vårdnadstvister?

Skilsmässor kan leda till många vårdnadstvister och fler barn kan fara illa då skilsmässorna ökar. Även om de har ökat är det verkligen alla som innefattar vårdnadstvister? Vad finns att göra för att förhindra att barnen far illa?

Om vi undersöker procenten på hur många vigslar som hålls och hur många det är som sedan leder till skilsmässor så visar procenten att skilsmässorna har ökat. Statistiken visar att 2006 hölls 45 551 vigslar och antalet skilsmässor var 20 295, 2007 hölls 47 898 vigslar och antalet skilsmässor var 20 669.

Det behöver inte gå så långt som till en vårdnadstvist, problemet kan lösas långt innan. Det är inte bara vuxna som påverkas av en skilsmässa utan också barnet i familjen. Är det yngre barn brukar de oftast ha mer tillit till sina föräldrar och en så stor förändring som en skilsmässa kan göra stor inverkan på barn.

Många vill ha en syndabock för att förstå varför det blir en sån stor förändring och föräldrarna har ansvaret för att se till att detta inte händer. Att ta någon av föräldrarnas parti om det är en jobbig skilsmässa är också vanligt och också är detta något föräldrarna måste förhindra innan det går för långt. Barn behöver kontakt med båda sina föräldrar när de är små för att få så bra levnadsvillkor som möjligt.

När barnet sedan blir äldre är det ofta så att barnet väljer vilken förälder de vill bo hos. Det är många som tycker det är jobbigt att flytta fram och tillbaka och av praktiska skäl såsom skola och vänner är det vanligtvis så att barnet väljer att bo hos en förälder. Många familjer kan lösa vårdnaden om sitt barn utan att det ska bli något problem men tyvärr är det inte alltid så och det är just såna skilsmässor som kan göra mest inverkan på barnets liv.

Många påstår att det oftast blir mamman som får vårdnaden av barnet efter en vårdnadstvist som gått till domstol men en undersökning visar att vårdnaden om barnet redan är avgjord innan målet kommer upp i domstol. Enligt Johanna Schiratzki, professor i rättsvetenskap vid Stockholms universitet beror det helt på vilken förälder som har gjort vad med barnet. Att vara hemma med barnet när barnet är sjukt kan göra stor skillnad vid en vårdnadstvist.

-Domstolarna dömer utifrån vad man har gjort, och inte vem man är, och det är ju så det ska vara, säger Schiratzki.

Domstolarna tar inte alltid hänsyn till vad barnen tycker, om de inte väljer ”rätt” förälder. Det vill säga den förälder som också domstolen tycker är lämplig. När barnet sedan är stort nog att bestämma själv är det också många föräldrar som låter sitt barn bestämma, om det inte finns ytterligare komplikationer. Förut fanns det en 12-års gräns och efter detta fick barnet bestämma själv vilken förälder barnet ville bo hos men denna åldersgräns finns inte längre, då FN:s konvention om barnets rättigheter anser att vilken ålder ett barn än har så kan barnet ha en gällande åsikt.

Vid vårdnadstvister bör föräldrar vara vaksamma på de typiska tecknen på att barnet inte mår bra av det som händer. Det finns myter när det gäller domstolarnas domar och åldersgränser, men barn kan ha en åsikt även om den åsikten inte alltid stämmer överens med domstolens beslut. Fokus bör vara på att barn ska få en så bra uppväxt som möjligt och även om barn kan vara sjuka så ska de tas hand om på bästa sätt av kärleksfulla föräldrar.