– Det finns inget strukturellt fel i arbetsmarknadspolitiken, istället handlar det om främst två orsaker, säger han. Dels har det skett en eftersläpning på arbetsmarknaden. Under första delen av 2000-talet när konjunkturuppgången startade, investerade företagen den förbättrade ekonomin i tekniska förbättringar och skapade därigenom produktivitetsökningar. Det fanns helt enkelt inte behov av att nyanställa då man kunde göra mer med samma besättning. Det andra är att offentliga sektorn har varit återhållsam med nyanställningar sen de blev ordentligt brända av en långvarig kris på nittiotalet.
Men nu, menar han, har konjunkturvågen äntligen nått arbetsmarknaden och vi kan börja skörda frukterna.

Minskar varje vecka
– Sysselsättningen ökar riktigt ordentligt. Idag är vi i ett läge där arbetslösheten minskar varje vecka, varje dag, och den kommer att minska kanske under fyra procent redan i höst.
Hans Karlsson hävdar att den svenska arbetsmarknadsmodellen står sig väldigt väl i jämförelse med de andra europeiska ländernas. När Efter Arbetet når honom befinner han sig på ministermöte i Helsingfors.
– På detta möte är arbetslivsministrarna från tjugofem olika EU-länder samlade och de andra tittar på oss och frågar sig: ”Vad gör ni som inte vi gör?” Det har visat sig att vår modell ger bättre resultat än någon annan modell i Europa just nu. De vill studera hur vi kan förena omställning och flexibilitet med hög trygghet och välfärdsanordningar som gör att folk vågar vara med i omställningar.

En koloss på lerfötter?
Arbetsförmedlingen har fått mycket kritik för sin oförmåga att förmedla jobb. Är det som vissa säger: en koloss på lerfötter som kostar mer än den smakar?
– Det är inte sant. Det där är en myt som odlas av borgerliga partier. Vi har 140 000 personer just nu som omfattas av olika former av arbetsmarknadsinsatser, bland annat av plusjobb, utbildningar, anställningsstöd hos privata företag, funktionshindrade som får hjälp att komma in på arbetsmarknaden. Det är sånt som Arbetsförmedlingen gör. De borgerliga partierna vill avskaffa AMS och ta bort åtgärder för 100 000 personer. Det innebär 100 000 fler som blir öppet arbetslösa och utlämnade till marknaden och arbetsgivaren. Arbetsförmedlingen behövs för att tillvarata dessa människors intressen.
Att skapa fler jobb genom arbetstidsförkortning är ingen väg att gå enligt Hans Karlsson.
– Jag tror inte på det som ett sätt att skapa fler jobb, det gör jag inte. Möjligtvis kan man genomföra en förkortning som ett led i ytterligare välfärdsskapande, men det finns ingen stark efterfrågan på det just nu.
Han menar att den matematiska formeln som många vill använda, att färre arbetade timmar skapar fler jobb, har den bristen att om någon går ner två timmar så kommer inte de två timmarna att ersättas i egentlig mening. Man tappar timmar i produktionen vilket innebär lägre tillväxt.

Återvändsgränd
En baklängespolitik, tycker han och understryker sitt resonemang med två färska exempel: Tyskland och Frankrike gick ner på 35-timmarsvecka men misslyckades och är på väg tillbaka igen.
– Det verkar helt enkelt vara så att åttatimmarsdagar ger bättre tillväxt, bättr utveckling och bättre konsumtion.
Arbetslösheten, menar han, handlar mer om att para ihop rätt person med ledigt jobb. Där det finns efterfrågan finns inte sökande och vice versa. Det finns en disharmoni mellan geografi och yrken.
– Men jag är inte principiellt motståndare till arbetstidförkortning. När man vill och folk tycker att de har råd är det väl en god lösning.


Minska ofrivillig deltid
Vad kan man göra åt de könsojämlika lönerna?
– Många saker. Någonting som är viktigt, som vi gör och kommer att göra mer av, är att genom lagstiftning få till stånd tillsvidareanställningar istället för visstid. Det andra är att öka rätten till heltid, alltså minska ofrivillig deltid.
– Många kvinnor, särskilt yngre, får bara visstidsanställningar och därmed får de inte del av kompetensutveckling och bättre tjänster. De fastnar helt enkelt i sin löneutveckling, menar Hans Karlsson, som ordinerar lagstiftning och ännu mer lagstiftning. Den nya LAS-lagen som nyligen klubbades igenom och som innebar sänkt inlasningsperiod från tolv till sex månader är ett ypperligt sådant exempel, säger han.

Ännu kortare vikariat?
Om den önskade effekten uteblir, och det som händer är att arbetstagarna får ännu kortare vikariat?
– En del säger det, men jag tror inte det. Den bransch som har missbrukat möjligheten att inte lasa in folk är ju tidningsbranschen och media. På den övriga arbetsmarknaden är det inte ett jättestort problem. Men man kan väl säga som så att vi har krasst räknat med att arbetsgivarna kommer att inse att kostnaden blir för hög för att ta in vikarier istället för att nyanställa. Det kostar att lära upp nytt folk, och det kommer helt enkelt inte att löna sig.
Förutom lagändringar som stärker kvinnors ställning på arbetsmarknaden tror han vägen går genom facklig kamp.
– Kvinnornas löner måste förhandlas upp. De lägsta lönerna måste höjas mer än de högsta. Fortsätt lägga krona till krona, år efter år, så bedriver man en utjämningspolitik. LO driver den här frågan hårt.
Hans Karlsson vill ändå framhäva att Sverige uppvisar små skillnader jämfört med övriga världen på det här området.
– Men fortfarande är det 8-10 procent i löneskillnad som inte går att förklara.
En trend som pågått ett antal år nu – att vi blir sjukare och sjukare i arbetslivet – har nu lett till att antalet förtidspensionärer är högre än på många år.
Men det problemet har enligt Hans Karlsson också precis nått sin kulmen.

Sjukfrånvaron minskar
– Sedan ett halvår tillbaks så har ökningen avstannat för första gången på många år och det är en väldig framgång.
Det ser vi som ett gott betyg på vår insats att minska sjukfrånvaron. Utvecklingen har inte bara avstannat enligt Hans Karlsson, snart kommer antalet förtidspensionärer även att minska. Dels i och med att färre blir sjukskrivna, dels därför att en del går i ålderspension.
Överhuvudtaget är arbetslivsministern märkbart nöjd med regeringens insatser för att bekämpa sjukfrånvaron.
– All sjukfrånvaro har minskat med trettio procent under den gångna mandatperioden. Ingen trodde innan att det var möjligt. Och vi har dessutom kunnat göra det utan att sänka sjukpenningen.
Det borgerliga alternativet att minska sjukpenningen är inget alternativ enligt Hans Karlsson.
– Vi menar tvärtom, vi kan förbättra beloppet och ändå minska både arbetslöshet och sjukfrånvaro. Det viktiga är att man får hjälp att finna ett arbete, eller stöd och hjälp att komma tillbaka snabbare till sitt arbete, inte minst med sin arbetsgivares hjälp. Det är framför allt det som har skett.
Men kommer det att finnas några arbeten att komma tillbaks till i framtiden?

Domedagsinställning
Delar av produktionsindustrin är sedan länge förflyttad till exempelvis Indien och Kina. Men utvecklingen i de länderna går fort, och de börjar bli duktiga även på forskning och utveckling, till en låg kostnad. Blir det några jobb kvar i Sverige?
– Det där är en domedagsinställning som har svag grund i verkligheten. Det har varit många rubriker. Om varje rubrik skulle motsvaras av ett jobb skulle vi inte ha några jobb kvar i landet, säger Hans Karlsson.
Det finns inget skäl till oro att jobb flyttar ut, menar han. Även svenska företag som växer i utlandet startar en god spiral, det ger följdinvesteringar i Sverige. Han ser inte att någon ökning av utveckling och forskning utomlands skulle skada svenska intressen.
– Vi är ett av de få länder som skapar jobb. Vi har en god innovationsförmåga. Se till exempel på svensk bilindustri som utvecklas väldigt starkt och som lyckas behålla både produktion och utveckling i Sverige. Det skulle inte vara möjligt om den där domedagstanken var sann.

Efter Arbetet Nr 4 2006