Sedan vi införde betyg i den svenska skolan på 1820-talet har vi haft fem betygsystem. De två första fanns i över 70 år, sifferbetygen i 32 och då är vi framme vid 1994. Skolan hade kommunaliserats och betygen IG, G, VG och MVG infördes. Till skillnad från de äldre systemen indelades skolan i kurser i stället för ämnen och varje kurs skulle betygsättes då den var slut och varje kurs räknades in i slutbetyget. Systemet överlevde fram till 2011 då det nuvarnde betygssystemet började gälla. De första elever som gick ut med dessa betyg tog studenten 2014.
Vad gäller när betyg skall ges?Det nya systemet ansågs av Skolverket som ett framsteg då det hävdades att betygskriterierna blivit mycket tydligare än tidigare. Våra kunskaper och förmågor skulle mätas och efter varje kurs skulle betyg sättas. Många tyckte det var positivt att ha fem i stället för tre godkända betygsteg. Skolverket skickade ut instruktioner till lärarna om hur kursbetyg skulle sättas och många undrade hur de tänkt. I många ämnen konstruerades sk. matriser som skulle hjälpa lärarna att pricka av att vi lärt oss vad vi skulle.
Fortfarande fanns underligheter. Om man hade A på fyra delprov och E på ett tyckte Skolverket att man högst skulle kunna få ett D. Misslyckades man första gången var det alltså närmast kört och det fanns ingen anledning att satsa på den kursen. Omfattande kriktik från många håll har kommit mot denna Skolverkets betygssättningsprincip och nu har ändringen kommit.
SkolkommissionenFörhoppningen var från början att de nya betygen skulle öka kvalién i utbildningen men internationella undersökningar PISA och TIMMS visade att visade att de svenska skolan föll som en sten i jämförelser med skolor i andra länder. Den 1 april (!) tillsatte regeringen en Skolkommission för att vända trenden och i dagarna har de första preliminära slutsatserna presenteras. Kommissionen har kommit med massiv kritik av det nuvarande systement men vi håller oss till betygen.
Slut med kursbetygen?Om kursbetygen som falltså funnits sedan 1994 och nu är starkt ifrågasatta skriver Skolkommissionen:
"8.1.3 Kurs- eller ämnesbetyg i gymnasieskolan
Gymnasieutredningen (U 2015:01) har i uppdrag att utreda förutsättningarna för att införa ämnesbetyg i gymnasieskolan i stället för betyg på varje kurs. Bakgrunden är den negativa stress kopplat till betyg som många elever, särskilt unga kvinnor, upplever och som systemet med kursbetyg kan förstärka. Skolkommissionen anser att det är välkommet att frågan utreds och vill även peka på den risk för fragmentisering av lärandet som kan bli följden av betygssätt- ning i ett stort antal kurser. "
Det skulle innebära att varje ämne betygsätts då det avslutas vilket skulle betyda ett betyg i sv, en, sätts i åk 3. Stress hos eleverna anges som en viktig orsak till en eventuell förändring.
Redan nu till våren ändrar man
Den underliga sammanvägningen av betyg som gällt till idag vill man också ändra omedbart vilket betyder att läraren skall bedöma dig mer positivt än tidigare ocg att fyra A och ett E som tididgare skulle ge ett D nu kanske till och med kan bili ett B
Din lärare skall ändra bedömningen av dig för att:
"Motverka konsekvenser av mycket ojämna kunskapsprofiler. Elever som uppnår A-nivå i alla delar av ett kunskapskrav utom ett där eleven inte når mer än E-nivå kan idag inte få högre betyg än D. Skolverket föreslår att reglerna ändras så att lärare i dessa fall ges möjlighet att även sätta C eller B. Även detta är ett sätt att motverka tröskeleffekter. Hur en sådan regeländring skulle se ut behöver först utredas för att avgöra vilka konsekvenser det får, bland annat för urval till högre utbildning. Förslaget kräver beslut från regeringen."
Det händer mycket kring skolan just nu.
