Det har aldrig funnits så många gymnasieelever i Gävle som 2008 och 2009. Det kommer att finnas närmare 4500 elever i vårt upptagningsområde i gymnasieåldern 2009. Av dessa går knappt 1000 i friskolor i Gävle eller på andra orter eller i kommunala skolor i andra kommuner. Under de senaste åren har antalet elever i åldersgruppen 16-19 bara ökat. De senaste åren med 1000 elever.
2009 är toppen nådd men sedan sjönk födelsetalen drastiskt och det fortsatte under nästan 10 år. Så långt vi kan se idag får vi inte tillbaka den storlek på årskullarna som vi haft de senaste åren.
Vilka effekter får förändringarna?
Den drastiska minskningen av antalet gymnasieelever kommer omedelbart att påverka skolorna. Behovet av lokaler minskar nästan lika mycket som elevnedgången. Behovet av personal inom alla områden i skolan sjunker och för eleverna blir troligen troligen valmöjligheterna mindre. Sett från Vasaskolans och de kommunala skolornas perspektiv är friskolorna en faktor som gör planeringen för framtiden svår. Redan 2009 kommer det att finnas en överkapacitet i Gävle när det gäller utbildningsplatser. Om friskolorna växer som de gjort de senaste åren kommer neddragningar i de kommunala skolorna att behöva ske redan från 2009.
Friskola - risktagning?
En minskning av antalet elever kommer särskilt att drabba friskolorna som bygger på att ge vinst till ägarna. Redan idag ligger närmare 10% av landets friskolor farligt nära en konkurs. Med så radikala förändringar av elevtalet som står för dörren varnar Skolverket för att många friskolor inte kommer att klara ekonomin, särskilt som de har vinstkrav.
Av Gävles friskolor kan nämnas att John Bauergymnasiet numera ägs av ett riskkapitalbolag i Danmark utan någon som helst kunskap om utbildning.
Vad händer då om en friskola inom gymnasiet går i konkurs? Kommunen har inget ansvar för att eleverna skall få den utbildning de valt så ett sannolikt scenario är att eleverna får gå på det individuella programmet och välja om till året efter, de förlorar alltså minst ett år. Detta är en risk man måste överväga vid valet.
Kommunala gymnasier konkurshotade?
Enligt gällande lagar skall kommuner erbjuda gymnasieutbildning vilket innebär att det kommunala gymnasiet aldrig kan läggas ned.
Något konkurshot finns alltså inte men en krympande verksamhet kommer att påverka gymnasiet med färre val, mindre enheter, en stramare ekonomi och en äldre lärarkår.
