Din vän på nätet
Tisdagen den 18 juni 2013 - klockan 07:38

« Föreg. Nästa »


Ny rektor på Önstaskolan!


Klara Hammarström 2006-10-25

”Gå ut nian med huvudet högt”, säger Lars Dunér

Bild: Sophia Wollter

”Gå ut nian med huvudet högt”, säger Lars Dunér

Vi träffade den nya rektorn Lars Dunér en måndagsmorgon. Han är på besök på skolan för träffa lärarna och för att se Önsta. Vi fick en intervju med honom där vi tog reda på vem han är och vad han står för.

Varför just Önsta?
Varför just Önsta, tja... Det var kärleken som tog mig till Västerås. Att jag sökte just här det var för att det såg spännande ut. Att jobba mycket med eleverna och också att det fanns mycket idrott på skolan.

För dig, hur är en bra rektor?
En bra rektor har dörren öppen så mycket som möjligt. Alltså att lyssna mycket på både elever och personal när de kommer. Jag tror mycket på möten. Att man vågar, törs, kan komma. Det är en förutsättning.

Vi har ju haft maktskifte och enligt den nya regeringsförklaringen så ska det bli betyg från och med sjätte klass. Vad tycker du om det?
Jag tror inte att betyg är det avgörande i en skola, utan att ni som går här och era föräldrar vet vilka krav som ställs på er. Vad är godkänt i biologi eller fysik? Och det kan lika gärna vara i betygsform som det kan vara i bra samtal där man talar om precis hur det ligger till. Och att ni har fått reda på av era lärare vad det är som krävs. Det måste ni ju veta.

Men om vi säger så här, jag tror inte på bara betyg som lösning, det kan vara ett hjälpmedel.

Det händer ju ibland att en lärare säger något mindre snällt till en elev, hur skulle du lösa det?
Ja, det är ju egentligen precis samma sak som om en elev säger något dumt till en lärare. Självklart måste jag ju ta reda på vad som har hänt. Jag vet också, eftersom att jag har varit i skolan i över 20 år, att det är jättesvårt att veta exakt vad som sagts i alla lägen. Då måste man nästan ha en kamera. Självklart om någon har sagt någonting man inte får säga så måste man diskutera det. Be om ursäkt, om det är ett sånt läge. Men självklart är det klassiska som gäller, behandla andra så som du själv vill bli behandlad.

Mobbing. Nu har vi inte extremt mycket av det på den här skolan. Vi är ganska kärleksfulla mot varandra. Men om det skulle inträffa, vad skulle du göra åt saken?
Där tror jag det är viktigt att det ska finnas ett sätt hur man jobbar med mobbning. Jag tror att det är viktigt att agera snabbt. Agera och reagera. Någon kan ju säga nåt dumt till någon ibland, det händer ju. Men mobbing, som jag ser det, är det när saker upprepas. Det kan vara saker man säger eller beteenden. De sakerna kan ju ibland vara lätta att se. Det svåra är att se blickar, när någon inte får vara med och så. Då är det vi vuxna, lärare och annan personal, vi måste reagera. Det viktigaste är att agera på en gång. Och sen får man göra lite olika saker. Det beror på hur långt det har pågått. Men jag tror samtidigt att om det har pågått länge, då måste man jobba med de som har utsatt, mobbarna alltså. Där ligger hela svaret.

Men du tror inte på såna lösningar som att flytta mobbaren?
Min grundprincip är att jag tycker inte man ska flytta. Det mitt är utgångsläge. Sen kan det finnas undantagsfall förstås. Att man har prövat alla sätt, man har haft samtal med föräldrar, haft mentorer och gjort överenskommelser.
Men det kanske hamnar i ett läge där man ser att den här killen eller tjejen inte funkar. Då får man titta på en annan lösning. Men jag går inte och tänker att vi först ska vi plocka bort Pelle eller Stina utan jag tror att man måste försöka diskutera först. Och sen ska man agera.
Man kan aldrig acceptera att någon säger vissa saker eller gör vissa saker. Att bara plocka bort först det tror jag inte på.

”Jag tror mer på att alla ämnen ska hänga ihop”

”Man kan aldrig acceptera att någon säger vissa saker eller gör vissa saker.”
Bild: Sofia Wollter
”Man kan aldrig acceptera att någon säger vissa saker eller gör vissa saker.”
Hur viktigt tycker du det är med idrott i skolan?
Det är som jag sa till personalen, det kan vara på olika nivåer. Att röra på sig, det tycker jag är jätteviktigt. Och som jag vet så är det ju många som är aktiva på fritiden också. Men för de andra då blir ju skolidrotten viktigare. I idrotten lär man sig ju så mycket om hur man är mot varandra också. Jag vet att många är aktiva och tävlar på fritiden och det är bra. Men det kan inte styra idrottsundervisningen på en skola. Vi har skollag också, men då är det ju då vissa som vill vara med på det.
På en idrottslektion får det ju inte bli så att nu ska vi träna fotbollslaget och resten få gå ut och spela brännboll i en kvart.

Nu har vi idrott två gånger i veckan, tycker du att vi ska ha fler gånger?
Tja, det där är en lång diskussion. Det blir alltid på bekostnad av något annat. Jag kommer från Fryshuset där sättet vi jobbar på är ämnesintegrerat, man jobbar så man sätter ihop alla ämnen. Och jag tror att skulle man ha idrottslektionerna kan man lätt koppla ihop det med biologi, och andra saker som hänger ihop med det. Och skulle till exempel skulle lärarna jobba ihop då skulle man ju kunna ha olika projekt där det på ett sätt skulle kunna vara mer fysisk aktivitet. Så att direkt säga att ja, vi ska ha tre idrottslektioner i veckan... Det är klart., på ett sätt skulle jag vilja ha det. Men jag tror mer på att alla ämnen på ett sätt ska hänga ihop.

Hur ska du få alla elever att nå godkänt? Har du någon speciell plan eller någon tanke?
Nej, alltså. Det är ju förstås det här att man har bra lärare. Att de vet vad de undervisar i. Att man hittar alla elever i det här mötet, även de som har det tufft. Sen är det som det här om mobbing, ibland får man hitta andra lösningar.
Och jag tror inte på, generellt, att man direkt ska sätta Pelle och Stina med speciallärare hela tiden. Ibland kanske man behöver göra det. Precis som om du har tränat och gjort illa dig. Då måste du ha en återuppbyggnadsperiod ibland innan du kan vara med igen. Lite så kan jag se det med det är också. Det finns inget enkelt svar. Men som jag också sagt till er nu, för mig är det på något sätt att ni går ut nian med huvudet högt. Att jag har haft bra lärare som har sett mig och försökt hjälpa mig så mycket det går.
Det är det svar jag kan ge. Att alla är med, som sagt. Precis som ett lag.

Vi har ganska många invandrarelever på skolan, hur ska du jobba med integrationen av dem?
Jag tror till exempel att om man inför det här med ämnen. Att man gör olika saker ihop. När jag jobbade på Frysen hade jag elever från 75 kommuner och ungefär 40 % invandrare. Men det funkar eftersom alla kommer dit för att göra någonting de brinner för. Hittar alla saker som de brinner för och gör det tillsammans tänker ingen på att du kommer därifrån och jag kommer därifrån. Vi är lika mycket värda. Sen ser vi olika ut.

Vilket tycker du är din starkaste egenskap respektive din svagaste?
Den starkaste är nog att jag är en bra lyssnare. Jag lyssnar väldigt bra både när det kommer elever och vuxna. Att ta in det och att ta det på allvar. Och att se att den personen måste göra si eller så, eller den personen behöver hjälp med detta. Att saker och ting hamnar på rätt ställe, på nåt sätt. Jag är tillgänglig om man säger så. Man vet att Lasse finns där och det går att komma till Lasse med det. Det tycker jag är en viktig egenskap.

Sämst?
Det är klart att ibland kan jag ha en viss otålighet när det gäller hur saker och ting ska hända och så. Att jag vill att saker och ting ska gå fortare.
Jag kanske kan tycka att det här kan vi göra på två månader medan det kanske tar ett år. Men jag har blivit mindre otålig. Det jag fortfarande kan bli otålig på är, som jag har varit inne på tidigare, är när man inte lyssnar.

Tipsa en vän     Skriv ut







Artiklar
Sök Sökhjälp
Publicerade
Arkiv

Tipsa redaktionen
Skicka insändare

Kalender

Det finns inga kommande händelser i kalendern.
Grytlappen
Ansvarig utgivare:   Dan Svanbom
Webmaster:   Dan Svanbom
Redaktion:   Henrik Jolérus, Ludvig Lundberg, Dan Svanbom