En stark doft av klor slår emot mig när jag kliver in i simhallen. Det är eftermiddag och höstsolens strålar letar sig in genom fönstret och reflekteras i bassängen. Simmare som kämpar trots värmen och vattnet som skvätter ner motionssimmarna på banorna bredvid. Gruppen D2 ska snart hoppa i vattnet efter ett ansträngande fyspass. Tränarna Johannes Karlsson och Mikael Römert förklarar dagens insim som består av en hel del ryggsim. Denna vecka är det fokusering på just ryggsim. Insimmet hamnar idag på 800 meter. Simmarna drar på sig badmössa, simglasögon och ställer sig bakom de nya startpallarna. De väntar ivrigt på att chocka kroppen i det kalla vattnet. För kallt är det, även om temperaturen mäter strax över 27 grader.
Jag befinner mig på Centralbadet där det är full aktivitet. Gym, simbassängen och äventyrsbadet Oasen är välbesökt idag. Detta är en relativt gammal byggnad från 1970-talet, där många simmare har räknat kakelplattor och slagit personliga rekord. Så mycket räknade är det inte egentligen, som man kan tro. Det är rätt skönt att simma längd efter längd, meter efter meter. Ett nötande fyra till fem dagar i veckan som leder till att man utvecklas och blir en bättre simmare.
En stöttande tränare längs vägen är viktigt för att man ska lyckas. Och det är precis vad Johannes Karlsson är.
- Det bästa med att vara tränare är att se en simmare utvecklas, omväxlingen, umgås med människor och inte en dataskärm, berättar Johannes och dricker en klunk av det rykande kaffet.
- Kaffet smakar ju vatten, utbrister Mikael och båda skrattar.
Duon har jobbat tillsammans sedan ett år tillbaka. Johannes och Mikael är huvudtränare samt Malin Andersson som börjat tränat gruppen igen efter ett års uppehåll när hon var i USA.
Johannes fortsätter:
- Simning och all sport är viktigt, för med träning kommer hälsan, säger han.
Han betonar att just simning är bra för man får mer fokus på sig själv. Till skillnad från fotboll eller andra lagsporter där laget kan uppväga en spelares brist, kan inte simmare göra det. Man har ju bara sig själv att skylla på om något skulle gå snett.
Varför är de just tränare i Norrköpings Kappsimningsklubb?
- Jag började 2007 när jag slutade simma och började träna simskolor, säger Mikael.
- Jo, 2004 när jag också slutade simma. Jag hade varit scoutledare tidigare och nu ville jag lära ungdomar att simma och utvecklas. Och så är det ju roligt. Jag har faktiskt varit tränare i Kristianstad förut men just nu är jag här, säger Johannes.
Fadderträning
Klockan har precis slagit 17.30 och det är hög tid för dagens första serie. Just idag är det ”faddrarna” Marcus och Anton som är på besök från Elitgruppen för att dela med sig av sina erfarenheter och kunskaper i simbassängen.
Faddrarna är på plats ca en gång i månaden och planerar 30-60 min av träningen.
- Idag ska vi träna uthållighetsträning. 8 gånger 50 meter frisim, första 25 metrarna kickar ni under vattnet och försöker hålla andan hela längden, säger Anton.
När alla simmarna är i mål är det hög tid för att träna på ryggsimsstarter från pallen. Anton hoppar i vattnet och visar hur en perfekt start bör se ut. Han tar tag i handtagen, häver sig upp och trycker ifrån så hårt som möjligt ifrån väggen. Han lyckas böja ryggen i en båge som är slående lik en äkta ostbåge.
- Vi har en medleyordning som vi följer varje vecka. Anledningen till att vi byter simsätt varje vecka är att vi får en bredare variation i simningen, berättar Johannes.
Han berättar att han ogillade ryggsim när han själv tränade simning och ”glömde” bort att simma det. För det är så, man tränar ju gärna på sina styrkor och undviker svagheterna.
Vänner i vått och torrt
Att ha bra kondition och teknik är en viktig del för att utvecklas men också det sociala och gemenskapen i klubben. Vänner i gruppen som finns där i vått - men också i torrt. Många blir ens närmsta vänner även utanför simhallen. Visst beror det på att man träffas flera gånger i veckan men också att man är så noga med att peppa varandra genom krävande serier och långa simpass.
Christoffer Theander är en kille som lägger ned stor del av livet på simningen och missar nästan aldrig ett träningstillfälle.
- Det är roligt att ha något att göra och så träffar man vänner, säger han och ler. Han tycker det är viktigt att sporta så man inte blir stillasittande.
Jag blir nyfiken på Johannes egna simkarriär.
- Jag tränade själv tills jag var 17 år och tävlade en del på distriktsnivå, men aldrig SM. Jag är bättre tränare hoppas jag, skrattar Johannes. Och visst är han det.
Johannes tar en paus och tänker efter, tar en klunk till av det smaklösa kaffet och fortsätter sedan:
- Arbetstiderna är väldigt bra för mig med tanke på att jag har ett heltidsjobb som revisor. Dessutom klättrar jag två till tre gånger i veckan. Jag är nästan alltid fullbokad.
- Jag arbetar ca 7 timmar per vecka med enbart träning. Plus planering och tävlingar så det blir en hel del mer. Det är inte alltid så kul att arbeta varje vardagskväll men det fungerar bra ändå, avslutar Mikael.
Simtränare är dock är arbete som är svårt att försörja sig på. Båda berättar att det är inte pengarna som lockar, vilket märks tydligt i deras engagemang för simgruppen.
Söndagspasset börjar lida mot sitt slut och avslutas med ett avsim på 200 meter valfritt.
En efter en av simmarna klättrar upp ur den tempererade bassägen, torkar av sig och dricker vatten eller äter en frukt. Nu väntar en gemensam stretching på 15 minuter för att undvika träningsvärk och att bli stel i kroppen. Det är ofta nu simmarna har tid att prata mer med varandra. Snack om skola, vardag och tävlingar blandas med många härliga skratt. Johannes och Mikael tackar för idag och ger information om allt mellan tävlingar, träningar och kommande simpass.
En helt vanlig dag på centralbadet. Imorgon är det dags för en ny träning med nya möjligheter och utmaningar.
