Onsdagen den 22 oktober 2014 - klockan 17:24

Välkommen till LearningNet.
Sök     Publicerade    Arkiv        Sökhjälp
Förstasidan
Artiklar
« Föreg. Nästa »


Debatt

Genmäle till DNs ledarartikel "Korta distansen" 12 september


Lasse Bourelius och Alastair Creelman 2009-09-16


Begreppet distansutbildning fick hård kritik i DN:s ledarartikel ”Korta distansen” den 12 september. Artikeln verkar skriven i irritation över att distansstudier ökar och innehåller flera missuppfattningar och en förlegad syn på hela området. DN verkar föreslå att vi vänder klockan tillbaka till en tid när nätet inte ställde till problem.

I ingressen till artikeln står det:
Studenter fördjupar sina kunskaper genom att diskutera ofta och mycket med varandra. Det är svårt vid distansstudier. Därför är expansionen av högskolan-i-hemmet olycklig.”

Påstår man detta har man inte följt med om hur modern distansundervisning går till. I en bra distanskurs får studenterna möjlighet till att interagera/diskutera med varandra dygnet runt. Fördelen med diskussioner på nätet är att alla kan komma till tals. I klassrummet är det bara ett fåtal som bidrar till diskussionen, andra behöver tid att reflektera innan de gör ett inlägg. Nätet ger också studenterna möjlighet att uttrycka sig i text, ljud eller film eller en kombination av dessa.

Flera studier visar att det pågår mer diskussion och reflektion på nätet än på campus. Diskussionen sker både i realtid med hjälp av e-möten (med webbkamera och headset) och med chattar eller asynkront i sociala nätverk, diskussionsforum, projektgrupper eller film/ljudinlägg.

Fysiska träffar sker där sådana är möjliga; målgruppen är oftast yrkesverksamma med familjer och det är svårt att hitta tider då alla kan samlas. De som har svårt att studera hemma kan ta sig till kommunala lärcentra eller bibliotek där man kan träffa andra studenter och få stöd av personalen. Möjligheterna till diskussion och samarbete är enorma.

Ofta jämförs campus- och distansutbildningarnas genomströmning med varandra. Det är en helt felaktig jämförelse. Distansstudenter är oftast över 25 år, yrkesverksamma med familj och har inga studielån eller bidrag. För dem är campusstudier inte ett alternativ. Dessa tillhör en ny studentgrupp som universitetsvärlden just nu har svårt att anpassa sig till; det livslånga lärandet eller det som brukar kallas breddad rekrytering.

Många universitet inser detta och har skapat särskilda enheter för fortbildning (Departments of Continuing Education) där man fokuserar på denna målgrupp och tar fram anpassade nätbaserade kurser med flexibel antagning och studietakt.

Den väsentliga frågan är varför många distansstudenter inte tar ut sina poäng? Är det kvalitetsbrister? Kvaliteten i distansutbildning likaväl som i campusutbildning måste alltid vara satt i fokus och ständigt utvecklas. Men det går inte heller att bara föra över campusutbildning till distans och tro att det ska fungera. Den största anledningen till sämre genomströmning i distansutbildning finns inte att finna i formen utan i vilka som rekryteras till utbildningen och under vilka villkor de läser. Att en del av dessa personer är lite överoptimistiska vet vi på lärosätena väl. Anmäler man sig till en halvtidskurs på distans, jobbar heltid och kanske har en social situation med barn så går det inte ihop sig så lätt. Tidsoptimismen leder till avhopp. En del distansstudenter läser kurser i väntan på jobb och hoppar av när de får något. Sådana faktorer kan vi inte göra så mycket åt men vi vet att god pedagogik, bra stöd, engagerade lärare och inte minst samarbete mellan studenterna leder definitivt till bättre genomströmning.

Ledarskribenten verkar också ha glömt hela utvecklingen med den sociala webben som påverkar i högsta grad även tidningsbranschen. Sociala nätverk ger studenterna möjligheter att kollaborera på sätt som är helt omöjliga vid fysiska möten. Man kan nu skapa globala nätverk kring ett ämne eller en fråga och få in synpunkter som inte skulle komma fram i den begränsade campusmiljön.

För en mycket mer uppdaterad syn på nätbaserad högre utbildning kan vi hänvisa till en ledarartikel i The Washington Post, A Virtual Revolution is Brewing for Colleges (13 sept 2009) eller Business Week, Next: An Internet Revolution in Higher Education (Viewpoint 14 sept 2009).

I en artikel på nättidningen www.Learningnet.se  skriver vi att det amerikanska utbildningsdepartementet just har släppt en omfattande studie (Evaluation of Evidence-Based Practices in Online Learning. A Meta-Analysis and Review of Online Learning Studies) som visar att studenter som deltar i nätbaserade kurser presterar bättre än dem som deltar i en mer traditionell klassrumskurs.

Sverige är snart det enda landet i västvärlden som lämnar distansutbildningen åt sitt öde efter att sittande regering valde att lägga ned Myndigheten för nätverk och samarbete inom högre utbildning (NSHU) och Centrum för flexibelt lärande (CFL). En av deras uppgifter var att främja utvecklingen av distansutbildning. Däremot ser vi att stora satsningarna på nätbaserad utbildning görs i, bland andra, Danmark, Nederländerna och Storbritannien. En färsk rapport från brittiska JISC visar att de länder som har lyckats bäst med e-lärande/distansutbildning har lyckats tack vare samordnade nationella satsningar i stället för att lämna utvecklingen åt de enskilda lärosätena: Understanding global activity in higher education and research (JISC 2009).

Det är dags att se över våra utbildningsmodeller och ta till oss de nya möjligheterna och för att lyckas krävs en samlad nationell satsning. Alternativet är att vi, tvärt emot vad den övriga världen gör inom skola och högre utbildning, går på defensiven och bara kommer med förbud och restriktioner. Sverige som nation borde ta tag i distansstudenternas situation och också utveckla nätets möjligheter som stöd i campusundervisningen i den högre utbildningen i likhet med vad många andra länder sedan länge redan gör. Världen är redan uppkopplad och företagen arbetar alltmer i globala nätverk. Vi måste se till att alla våra studenter kan utnyttja alla nätets möjligheter samtidigt som de inser farorna.

Lasse Bourelius, Learning Lab, Blekinge Tekniska Högskola
Alastair Creelman, Högskolan i Kalmar
Support med textinnehållet från många kollegor.

Kommentera     Tipsa en vän     Skriv ut




Kommentarer
5. Innovationer som teknikstött lärande tar tid Ulf Sandström E-eakademin 2009-09-24
4. Genmälet är skickat till DN med flera. Lasse Bourelius 2009-09-24
3. Genmäle på DN Debatt Eva R Fåhraeus 2009-09-23
2. kommentar MDL 2009-09-18
1. Kommentar till DN:s artikel Jonas Paulsson 2009-09-16


Konferenskalender. Tipsa oss gärna om kommande arrangemang/konferenser

Det finns inga kommande händelser i kalendern.
Tipsa redaktionen
Skicka insändare


Rss-feeds


Länka till oss



Alastairs blogg


UPC-blogg


PU-blogg


George Siemens blogg


Terry Anderson


Tony Karrer blog


Elza Dunkels blogg

Connect-resurser


UR-samtiden


Studera på distans



NÄTVERK

Include


Swednet


ÖPPNA LÄRRESURSER

Digiref


Lärobjekt.se


PUBLIKATIONER

Educase Review


Horizon


Högskoleverkets rapport


Learning Net
Ansvarig utgivare:   Lasse Bourelius
Webmaster:   Lasse Bourelius
Redaktion:   Peter Carlsson, Ann-Sofie Henrikssson, Åsa  Kronkvist, Johan Wickström