I Sverige finns det nästan ingen forskning om hur högskolestudenter upplever sina lärare och på vilket sätt det intryck studenterna får av läraren påverkar studenternas motivation och lärande. Däremot har dessa faktorer undersökts i studier i USA, bland annat av Kearney et al i början av 1990-talet. Inom retoriken används termen ethos för att beskriva på vilket sätt talaren kan övertyga genom sin person. Enligt Aristoteles består ethos av förnuft, godhet och välvilja, medan nutida retoriker som James C McCroskey går längre och menar att ethos omfattar hela den bild åhöraren får av talaren, eller i detta fall läraren. Om studenterna får en positiv helhetsuppfattning av läraren innebär det att deras förutsättningar för lärande förbättras.
För att visa vilka faktorer som påverkar hur studenterna uppfattar lärarens ethos har jag konstruerat den modell som syns på bilden.
Modellens delar lyfter fram olika aspekter som påverkar den helhetsbild studenterna får av läraren. De olika delarna hänger ihop med varandra och det går inte at dra någon skarp gräns mellan dem. I centrum för modellen befinner sig läraren. Denna variabel består både av konstanta faktorer, som till exempel kön och social bakgrund, men även av faktorer som varierar över tiden som ålder, karriär och personlig utveckling. Även personligheten ingår eftersom den i hög grad påverkar hur läraren uppfattas av studenterna.
Med faktakunskaper menas kunskaper kopplade till ämnesområdet, men även kunskaper som gör det möjligt att anpassa undervisningen till studenterna. En god bildning är en förutsättning för att läraren ska kunna sätta in kunskaperna i ett sammanhang som upplevs som relevant av studenterna.
Med vältalighet menas här lärarens förmåga att förklara, och lägga upp undervisningen, på ett strukturerat och intresseväckande sätt. När läraren är vältalig blir det lättare för studenterna att förstå kursinnehållet och på vilket sätt det är relevant för dem.
Social kompetens innebär lärarens förmåga att fungera på ett smidigt sätt i samspelet med andra människor, i detta fall studenterna. Den sociala kompetensen gör det möjligt att bygga upp positiva relationer till studenterna och att skapa ett gott klimat för lärande.
Den sista variabeln är lärarens förhållningssätt till undervisningen och studenterna. Om studenterna upplever att de blir behandlade med respekt och att läraren har en uppriktig önskan om att det ska gå bra för dem ökar förutsättningarna för att undervisningen ska bli effektiv. Skillnaden mellan social kompetens och förhållningssätt i modellen är att en lärare kan ha hög social kompetens i andra sammanhang, men om förhållningssättet upplevs som negativt av studenterna kan det ändå innebära att de känner sig illa behandlade och att deras förutsättningar för lärande försämras.
Om du vill ha hela magisteruppsatsen kan du kontakta författaren via
e-post.
