Open Access vid svenska lärosäten - från motvind till medvind?

För att förstärka och samordna forskningsbibliotekens utbildningsinsatser om Open Access har två projekt, finansierade av Kungl. Bibliotekets program OpenAccess.se, genomförts under åren 2007 till 2009. Huvudsyftet med de båda projekten har varit att bidra till att höja kompetensen hos bibliotekarier och undervisande personal och att ge stöd till informationsinsatser för att öka forskares kunskaper om Open Access. De som deltagit i projekten är bibliotekarier vid sju svenska universitet och högskolor.

Resultatet från det första projektet "Open Access utbildningspaket för forskare" finns i form av webbplatsen Open Access Information (http://www.searchguide.se/oa/). Här har texter, powerpointpresentationer och flyers om olika aspekter på Open Access samlats och gjorts tillgängliga för nedladdning och lokal anpassning. Med detta undervisningsmaterial som bas för fortsatt kompetensutveckling startade vi projektet "Forskarmöten om Open Access". Syftet var att stödja bibliotekspersonal vid några svenska lärosäten att planera och genomföra seminarier som riktar sig till det lokala lärosätets forskare och doktorander.

Från hösten 2008 till hösten 2009 har därför 6 seminarier med forskare som målgrupp genomförts vid Malmö högskola, Mittuniversitetet, Umeå universitet, Kalmar högskola i samarbete med Växjö universitet samt vid Göteborgs och Karlstads universitet.

Framgångsrika seminarier
Det första seminariet, som anordnades hösten 2008 vid Malmö högskola, var både välbesökt och uppskattat med en majoritet av forskare och doktorander bland åhörarna, vilket underlättade inför den fortsatta seminarieplaneringen. Denna trend har sedan hållit i sig för de övriga seminarierna. Storleksmässigt har seminarierna lockat 70-90 deltagare med en dominerande andel forskare och doktorander.

Några sammanfattande rekommendationer från våra erfarenheter från genomförda seminarier inför planering av nya seminarier om Open Access för forskare:

· Förankra seminariet lokalt: Planera ett seminarium i samarbete med forskare eller övriga anställda på lärosätet för att gemensamt planera ett program efter forskarnas önskemål.

· Välj tidpunkt: Planera seminariet om möjligt i samband med ett policybeslut för Open Access eller i samband med lansering av nya tjänster i det lokala publiceringssystemet.

· Externa föreläsare som draghjälp: Engagera en eller flera externa föreläsare med erfarenhet av Open Access-publicering, alternativt forskare med erfarenhet av akademiskt ledarskap.

· Engagera föreläsare lokalt: Engagera en eller flera föreläsare från det lokala lärosätet för att berätta om egna erfarenheter av Open Access.

· Open Access och bibliometri: Kombinera presentationer om Open Access med bibliometri och forskningsutvärdering.

· Samarbeta med andra lärosäten: Underlätta och inspirera arbetet genom att planera eller samordna seminarium tillsammans med kollegor på ett annat forskningsbibliotek.

Åt vilket håll blåser Open Access-vinden vid svenska lärosäten?
Hur ser det då ut för forskningsbiblioteken med det informationsarbete som bedrivs där idag? Tycker vi att det har blivit lättare att informera forskare om Open Access? Jo, visst kan vi konstatera att det har skett en förändring och att det har blivit lättare att intressera forskare för ämnet. Idag är Open Access ett förhållandevis känt begrepp för forskare och doktorander och väcker därför intresse och drar åhörare till seminarier i större utsträckning än det gjorde för ett fåtal år sen. Anledningen till detta är förmodligen att Open Access nämns i allt fler sammanhang, i samband med publicering eller i den vetenskapliga debatten och alltså inte enbart från bibliotekshåll. Det faktum att det dessutom kommer allt fler krav från anslagsgivare på att forskningsresultat ska göras fritt tillgängliga bidrar också till en annan tyngd när man presenterar ämnet och gör det mera aktuellt för forskare, doktorander och annan personal att ha kännedom om utvecklingen inom området. Detaljerna för hur Open Access-publicering fungerar är däremot inte lika väl kända, och därför fungerar den här typen av seminarier upplysande och klargörande i frågor gällande exempelvis parallellpublicering, upphovsrätt och ökad synlighet.

Nya informationsinsatser kommer definitivt att behövas framöver vid våra svenska lärosäten med anledning av Vetenskapsrådets nyligen beslutade ställningstagande för Open Access då man kräver att forskning som finansieras av myndigheten ska vara öppet tillgänglig inom 6 månader efter publicering. Kravet kommer att gälla forskare som får anslag via Vetenskapsrådets utlysningar från årsskiftet 2010. Även om inte alla forskare direkt berörs av beslutet väcker Vetenskapsrådets Open Access-policy många frågor som biblioteken kan hjälpa till att besvara via direktkontakter eller via seminarier.

Det är tydligt att vi nu gått in i en ny fas vad det gäller arbetet med Open Access. Vi har gått från vad till hur. Från att missionera om vad Open Access-initiativet innebär har vi nått till en fas då vi framför allt måste koncentrerar oss på att beskriva hur man praktiskt går till väga för att publicera Open Access. Och här har biblioteken en fortsatt viktig roll att spela. Det gäller nu att inte tappa fart och istället ta vara på detta tillfälle, att skapa kontakter och samarbeten med forskarna. Open Access-vinden tilltar. När vi sätter upp fingret känns det som en svag men ändå klar medvind. Nu gäller det att intensifiera aktiviteterna och vara beredd på att hissa spinnakern.

Peter Linde - Blekinge Tekniska Högskola
Aina Svensson - Enheten för digital publicering, Uppsala universitetsbibliotek
Helena Stjernberg - Lunds Universitet/Ferring Pharmaceuticals A/S