Flera lärosäten börjar upptäcka att majoriteten av sina studenter är på distans. Vad händer med lärosätets självbild när campusundervisning inte längre är normen? Detta diskuteras i en artikel i den amerikanska nättidningen Inside Higher Ed, The Distance Ed Tipping Point.

Omställningen är svår och kanske inte populär bland personalen eftersom hela lärosätet har byggts upp kring campusbegreppet. Administrativa rutiner måste anpassas mer till distansstudenternas villkor, kanske med mer flexibla antagningsregler. Lärarens roll förändras och begrepp som "lektionstimmar" börjar bli irrelevanta.

När allt flera studenter läser via nätet är det nödvändigt att se till att lärare och studenter kan hantera de verktyg som behövs och att de får rätt stöd även utanför ordinarie arbetstider. Kompetens i nätbaserad undervisning blir ett krav i alla nyanställningar.

Lärosätets traditioner blir svårare att upprätthålla med så många distansstudenter och det blir svårare att fostra samma lojalitet som campusstudenterna känner. Ett intressant försök att skapa tradition även på nätet pågår vid Bryant & Stratton College i USA som kommer att hålla en virtuella examensceremoni i Second Life. Ett fyrtiotal studentavatarer i högtidskläder kommer att få sina diplomer på det virtuella campuset samtidigt som ceremonin "i verkligheten" (se artikeln i Campus Technology).

Vad tycker ni? Några svenska lärosäten har faktiskt passerat 50% gränsen och det vore intressant att få era synpunkter om dessa frågor.

Se även bloggposten på Corridor of Uncertainty.