Öppna lärresurser eller OER (open educational resources)som det brukar kallas är enligt en enkel
definition "alla digitala lärresurser som fritt kan användas, bearbetas och återanvändas för att stödja lärandet"
Med öppna digitala lärresurser menar vi som regel artiklar från tidskrifter, filmklipp, podcasts, nyhetsmaterial, studiehandledningar, presentationsmaterial (tex powerpoint) m.m dvs allt som finns med i lärandeprocessen och som går att distribuera digitalt och där rättigheterna att göra det är definierade.
Bakgrunden till det stora intresse som nu finns från lärosäten, lärare, fackliga organisationer om OER har sitt ursprung i en rad möjligheter och problem. Det är också inspirerat av
Open Access som handlar om fri tillgång till vetenskapliga artiklar och där stödet från många forskare, men också påtryckningar från EU-kommissionen och nationella forskningsfinansiärer, har resulterat i en kraftigt ökad öppenhet.
Det senaste beslutet är att Vetenskapsrådet den 5 oktober 2009 beslutade att alla texter som publiceras och som är ett resultat av Vetenskapsrådets finansiering ska finnas tillgängligt som Open Access.
- Vi anser att texter som publiceras om forskning som bekostats av allmänna medel ska vara fritt tillgängliga för alla, säger professor Pär Omling, Vetenskapsrådets generaldirektör. Open Access är en viktig förutsättning för att forskningsresultat ska kunna spridas och komma samhället till godo. Lär mer
här om de nya reglerna.
Med detta som inspiration och frågeställningen om inte även lärresurser borde vara fria eftersom de som regel bekostas av allmänna medel (lärarnas arbetstid t.ex.).
Andra motiv för att göra dessa fria är marknadsföringsskäl, att material som kan bearbetas och återanvändas höjer kvaliteten på materialet och att lärresurser av hög kvalitet borde komma så många som möjligt till godo. Det är också en solidaritetsfråga då många i utvecklingsländerna saknar tillgång till bra utbildningsmaterial.
Historiskt har lärare alltid bytt material med varandra ("kan jag få låna din fina organisationsskiss"), men det har oftast skett nära kollegor emellan. Problem och möjligheter som finns med OER kan delas in i några kategorier:
Produktion: Stöd och hjälp med att skapa lärobjekt av hög kvalitet. Stödet kan vara i form av kompetensutveckling (även pedagogisk) och/eller stöd av resurspersoner, som bibliotekarier och personal på Learning Lab eller motsvarande.
Lagring: Var ska materialet lagras? Oftast sker det i ett repositorie, men lärare kan behöva hjälp med att hitta lämpliga samt hur materialet ska märkas. Det pågår en diskussion om lärobjekt ska lagras i
lärosätenas öppna digitala arkiv. Repositorier finns dels lokalt på lärosäten, men också
www.larobjekt.se www.digiref.se mfl.
Sökbarhet: Detta är ett problem eftersom det saknas standard för att märka lärobjekt på ett bra sätt. Material ska metadatamärkas med vissa givna ord för att vid en sökning hitta relevanta objekt. Utveckling pågår hur detta ska ske på bästa sätt. Det finns också samlingar av lärobjekt på givna platser som
iTunesU,
Youtube EDU,
Wikiversity,
Wikimedia mfl.
Användning: Lärare behöver hitta relevanta objekt på ett enkelt sätt, men också vara medvetna om hur OER får användas. Repositorierna (platserna) är inte så välkända för många samt att incitament och tid för att söka och använda/omarbeta dessa saknas ibland. Det finns en kunskapslucka kring OER-material. Börjar man använda OER i sin undervisning så kan man nog också räkna med att man i större omfattning också börjar producera.
Rättigheter: Här finns flera olika möjligheter, men också problem. OER kan märkas upp med
Creative Commonslicenser. Dessa kan graderas på flera olika sätt tex att materialet får användas fritt, men inte i kommersiella syften och att källan alltid ska anges.
Ett problem är det sk lärarundantaget och som för tillfället diskuteras i vilken omfattning ett lärosäte har rätt att nyttja det undervisningsmaterial som en lärare producerar. Det är viktigt i rättighetsdiskussionen skilja på upphovsrätt som alltid finns för den som producerat ett "verk" och nyttjanderätt som handlar om att få använda materialet. Flera projekt pågår för att klara ut dessa frågor.
Det finns flera aktörer i Sverige som vill främja användningen av OER tex KK-stiftelsen och Kungliga Biblioteket. Det finns också flera bra källor om man vill lära sig mera. Jag tar gärna emot länkar och kompletteringar och lägger in dessa efterhand i denna artikel.
KB-rapporten om Digitala lärresurser i lärosätenas öppna arkiv klarar ut mycket om definitioner, metadata och förslag på lagring.
http://www.kb.se/Docs/about/projects/openaccess/oeriir_slutrapport20090701.pdf Andra källor är: http://sv.wikipedia.org/wiki/Creative_Commons http://www.creativecommons.se/ www.learningnet.se (använd sökfunktionen).
Repositorier: www.larobjekt.se www.digiref.se http://www.youtube.com/education http://www.apple.com/education/guidedtours/itunesu.html http://en.wikiversity.org/wiki/Wikiversity:Main_Page http://commons.wikimedia.org/wiki/Main_Page Artiklar: http://www.guardian.co.uk/education/2009/nov/10/web-technology-degree-future-online Länkar: Presentationer från norsk konferens "med rett til å dele"
http://delrett.net/ Länk till Danska forskningnettet (motsvarande SUNET i Sverige) webbsidor om Juridik och e-lärande
http://www.fsknet.dk/da/jura Jisc informations service: Project Web2rights:
http://www.web2rights.org.uk/
