Jag vill bara kort besrkiva om mina år på Skäggetorp i och med att jag slutar.
Att sluta 6an var nog det jobbigaste. Jag hade en enorm rädsla om att börja på högstadiet samtidigt som jag var rädd var jag ganska ivrig om att få börja.
Det som fick mig att bli rädd var de äldre eleverna på skolan och hur de skulle uppfatta mig som person. Men det löste sig, första året i 7an var hur roligt som hellst och jag tyckte om min klass direkt, var inte det minsta missnöjd med min nya klass.
I 8an blev det mer allvar eftersom man fick tänka mycket på sina betyg. Det bästa var ju att de kollade mycket på vad vi gjorde i 7an och visade man sig vara duktig redan då, hade man såklart större chans att få bättre betyg. Men 8an var ett jätte roligt år också och jag saknar det eftersom jag vet att jag nu ska sluta.
Nu i 9an är det bara jobbigt eftersom man måste tänka på nationella proven. Man får en stor klump i magen och man kan inte slappna av. Efter nationella blir det mer alvslappnat eftersom man har fått de värsta proven överstökade. Fortfarande har vi många inlämningsuppgifter och prov som ska göras och det är ganska jobbigt.
Jag ser fram emot skolavslutningen och även mina år på gymnasiet. Men jag kommer att sakna alla år på Skäggetorpsskolan.
