Visst var känslan spänd bland Linnéskolans avgångselever då vi skulle gå in på kommunistmuseet. För vi alla vet vad kommunismen står för och vad den gjort/gör mot människor runt om i världen.
Inne på museet möts man direkt av en Leninstaty, en staty vars storlek inte är den minsta. Den var magnifik och gav museet en spänd känsla. En som inte verkade reagera över spänningen var vår guide. Det var nämligen ingen mindre än allas våran älskade Britta Madsen.
Då Brittas kunskaper om kommunismen är väldigt bra, guidade hon oss igenom museet rätt snabbt, för det var väldigt litet där inne och rätt mycket folk, jag antar att hon ville bli klar snabbt. Väl inne på museet så möttes vi av olika statyer på Lenin och Stalin, två stora kommunistiska ledare i Sovjet. Men en större del av museets ”kollektion” av kommunistiska prylar var propagandabilder.
Vi fick också se hur en kommunistisk skola, arbetsplats och en affär hade kunnat se ut. Så vi fick oss en inblick i hur de var under den tiden. Detta var väldigt nyttigt och även om man fått lära sig väldigt mycket om kommunismen genom åren på Linnéskolan, var detta väldigt nyttigt. Då fick man se med egna ögon hur det verkligen var under denna dystra tid för Sovjetunionen då oliktänkande inte accepterades, där man verkligen tvingade i barn om tron på att kommunismen är det enda rätta och då man höjde Lenin och Stalin till en Gudastatus bland folket.
