De flesta någorlunda bra filmerna befinner sig en kortare tid i rampljuset bland berömmelse och champagne, för att hysterin kort därefter ska svalna och mynna ut likt en sommarflört. Dessa filmer glöms oftast snabbt bort, trots att de redan året tidigare kan ha hyllats och lyfts fram som om de vore en gåva av omåttlig karaktär från gud. Endast en väldigt liten del av dessa filmer är så pass explosiva och bra att de etsar sig fast likt en fästing i människans minne och är värda att sättas igång 20 år senare, för att fortfarande bjuda på samma magi den gjorde under premiären. Nyckeln till frihet från 1994 är en sådan film.
Nyckeln till frihet tar oss tillbaka till 40-talets USA, där vi får vi följa Andy Dufresne som spelas av Tim Robbins. Andy är en framstående och ambitiös bankman med ett samvete så pass rent att det heligaste helgonet hade framstått som en Hells Angels-medlem. Trots sitt fläckfria yttre har Andys tidigare, väldigt lyckliga förhållande börjat svaja en aning, med otrohet från kvinnans sida som följd. När Andys fru och hennes älskare brutalt mördas riktas skulden åt Andy, som trots sin oskuld döms till två livstider att avtjäna på det ökända Shawshank State Prison. I fängelset får Andy smaka på korruptionens och maktmissbrukets kalla hand genom direktören Warden Norton (Bob Gunton) och den sadistiska vakten Byron Hadley (Clancy Brown) som gör allt för att hålla disciplin bland fångarna. Trots att tillvaron ser mörkare ut än vad som går att föreställa sig, finner Andy någon att dela den med, nämligen den kloka langaren Red (Morgan Freeman), som kommer att bli hans bästa vän innanför murarna. Man får därefter följa vardagen på fängelset som kantas av sexuella övergrepp, våld och maktmissbruk, men även lyckliga tillfällen mitt i den smutsiga tillvaron.
Nyckeln till frihet är en gripande och vacker berättelse som på ett oerhört snyggt sätt skildrar den mörkaste sidan av livet i fängelse. Regissören Frank Darabont har gjort ett oerhört framträdande jobb framför allt vad gäller att bygga upp den tidsenliga atmosfären som på ett elegant och trovärdigt sätt skildras i fängelsevärlden. Vi som tittare får ta del av en betydligt mycket djupare bild än vad handlingen kan tyckas erbjuda, då hela skildringen av fängelselivet med dess hierarki och hur alla är någon innanför murarna, förstärker helhetsbilden oerhört. I filmen är Freemans karaktär Red berättare, vars skrovliga och nästan sagolika röst tillsammans med ett så utomordentligt perfekt manus fängslar en framför rutan med en gigantisk kraft. Filmen är baserad på en bok med samma namn av Stephen King vilket ofta gör sig påmint i manuset med Kings otroliga beskrivelseförmåga och guldslipade liknelser.
Skådespelet i filmen är oftast mycket bra. Tim Robbins gör sin bästa presentation någonsin och är verkligen perfekt i rollen som den något tillbakadragen och försiktiga Andy. Freemans insats är som vanligt otrolig och även han gör sig perfekt som den sociala langaren, med allt för lång erfarenhet av fängelselivet. Det enda som irriterar en aning är att Bob Gunton stundvis är svår att ta som den stränga och giriga fängelsedirektör han spelar, men samtidigt bjuder han vid ett par tillfällen på extrem skicklighet.
Enligt mig själv toppar Nyckeln till frihet listan av de bästa filmerna, vilket den även gör enligt IMDB. Filmen är nästan obegripligt fängslande och skildrar det tuffa livet i fängelse på ett så pass vackert sätt att jag vågar säga att det är en omöjlighet att överträffa. Samtidigt som det ges en mer objektiv bild av fängelsevärlden där vi får följa den oskyldiga Andy, lyser budskapet tydligt genom hela filmen om att det även i de allra mest odrägliga och tillsynes hopplösa situationer finns hopp. Hela berättelsen berättas med ett så pass rysligt välskrivet manus och perfekt regi, att vissa scener får håret på armarna att stå likt en ovårdad mohawk.
Det man möjligtvis skulle kunna klaga på är att vissa scener känns överflödiga och aningen onödiga, men det är ingenting som drar ner helhetsomdömet då filmen i sin helhet är underbar.
Med perfekt regi, filmhistoriens bästa manus, en fängslande och gripande berättelse, förstklassigt skådespeleri och en allmänt påtaglig och verklig atmosfär, så vore inget annat än 5/5 ostburgare ett rimligt betyg! Nyckeln till frihet är en av de filmer som oavsett tid alltid kommer att anses perfekt.
