Allmänt om journalistyrket
Yrket journalist består kort och gott av att journalisten i fråga samlar in information och sedan presenterar denna för allmänheten via offentliga medier. Yrket tar sig många former då en journalist kan arbeta som skribent vid en tidning, redigerare, reporter eller nyhetsankare, till exempel. Inom varje gren av journalistyrket finns som grädde på moset dessutom en rad olika specialområden, och inte sällan, framför allt på större tidningar eller liknande, är journalisterna specialiserade inom ett visst område och därmed hänvisade till att arbeta med detta.
     Som journalist förekommer ett par förkunskapskrav, vilka är mycket viktiga och användbara i jobbet. Exempel på sådana är goda kunskaper i tal och skrift och att ha en god allmänbildning. Journalister bör dessutom ha en väl utvecklad social kompetens och, inte minst, vara stresståliga och beredda på att arbeta inom mycket begränsade tidsramar. Arbetstiderna för en journalist kan variera oerhört, både i avseende av olika journalister men också för den enskilda journalisten.
     Journalister har ett eget fackförbund inom TCO vid namn Journalistförbundet, vilken innefattar närmare 18 000 medlemmar, varav 10 % är frilansjournalister.
Journalist är ett relativt jämlikt yrke med avseende på könsperspektivet. En mindre majoritet är män, av fackförbundets medlemmar att döma där fördelningen är 9500 män och 8600 kvinnor. Det tidigare väldigt mansdominerade yrket har under loppet av några få decennier nått denna statistik.
     Journalistik finansieras nästan uteslutande med intäkterna medierna drar in. På senare år har dock vinsten sjunkit, som en följd av allt mer webbaserade och kostnadsfria medier.
     Möjligheten att klättra inom journalistyrket, dvs. att göra karriär är både möjligt och vanligt och brukar vanligen innefatta en befordring till en högre tjänst, såsom chefredaktör. Liknande klättringar, såsom från researcher (gräver fram information åt journalisterna) till journalist förekommer.
     Medellönen för en journalist ligger på 26 752/mån kr i Sverige. Viktigt att betona är att lönenivån är ytterst sprid för journalister – allt från 14 000 kr/mån till närmare 60 000 kr/mån är vanligt. Mellan kvinnor och män existerar en löneskillnad på runt 1000 kr, där män utgör den bättre betalda halvan.
     Inte sällan reser journalister en hel del över världen och arbetar utomlands, vilket ger arbetet en väldigt stor dos av variation och nästan en lite smula av äventyrskänsla. Vid arbetsuppgifter förlagda utomlands handlar det oftast om att bevaka olika pågående händelser i världen, vilket medför att tiden utomlands kan variera mycket kraftigt.

Arbetsmarknad
Arbetsmarknaden för journalister är relativt mättad och vägen till ett journalistyrke är inte sällan både krokig och kantad av problem. Den mättade marknaden beror framför allt på att det helt enkelt inte råder någon brist på journalister. Kort sagt är konkurrensen mycket hård på den mättade journalistmarknaden. Dessvärre ser läget detsamma ut i mer eller mindre hela världen – journalister finns i överflöd.
     En viktig aspekt är att arbetsmarknaden i hög grad förflyttat sig från statliga redaktioner till att omfatta frilansjournalister, vilka på egen hand eller på beställning säljer artiklar till olika medier.

Utbildning
Att utbilda sig till journalist är knappast en dans på rosor, speciellt med avseende på den mycket höga konkurrensen att komma in på utbildningarna. Långt ifrån hälften av de sökande kommer in, trots behörighet vad gäller betyg och andra meriter. Viktigt att betona är att skolor som erbjuder journalistik som utbildning skiljer sig åt vid antagningen. I Luleå har man lagt betoning på betygen, och satt en intagningspoäng på 16.6, medan exempelvis Lund istället begär att du ska ha läst 90 högskolepoäng och klarat ett intagningsprov.
     Sverige bjuder på en rad olika orter vilka har journalistutbildning på högskolenivå. Utbildningsorterna är följande: Eskilstuna, Göteborg, Jönköping, Kalmar, Linköping, Lund, Piteå, Stockholm, Sundsvall, Umeå, Uppsala och Örebro.
     Utbildningslängden ligger på tre år och därefter kan en masterexamen byggas på om en sådan önskas, vilken ökar chansen till arbete efter avslutade studier. En viktig aspekt är att utbildningen på vissa orter, exempelvis i Lund, förutsätter att man redan läst ett visst antal högskolekurser.
     Utöver ovanstående utbildningar förlagda på högskolor, finns även ett relativt stort antal fristående utbildningsanordnare.
     Ett mycket stort inslag under utbildningen till journalist är praktik, vilken för väldigt många är vägen in i journalistyrket. Närmare 75 % av alla journalister har kommit in i branschen via kontakter, ofta knutna under praktiktider.
     Möjligheten att studera journalistik utomlands är mycket stor och över hela världen finns utbildningar för journalister. Intagningsvillkor och liknande aspekter varierar kraftigt mellan utbildningarna. Det är även möjligt att fördela sin utbildning och endast plugga någon eller några terminer utomlands.


Framtid
Journalistyrket är som sagt ett kraftigt mättat yrke, och dessvärre ser prognosen mörk ut det närmaste tio åren. Branschen utgörs dock av en relativt stor andel 40-talister, vilka snart lämnar yrket. Media har dock under senare år genomgått en stor rationalisering, framför allt med betoning på det ökade antalet frilansare och de allt mer webbaserade medierna, vilket resulterat i färre arbetstillfällen och därmed utgör 40-talisternas avgång ingen större skillnad. Journalistyrket är och kommer att förbli en tuff marknad med mycket begränsade arbetsplatser, i alla fall i tio år till.
     För journalister innebär framtiden stora förändringar, då branschen just nu är inne i en teknisk övergång som innebär att en mycket stor del av allt material går från pappret till webben. Den nya cyberbaserade mediebranschen ställer högre krav på journalisterna, då de förutsätts kunna arbeta med webben och allt som därmed tillkommer. Den redan mycket pressade tidsramen journalister arbetar utefter, tros blir ännu mindre i framtiden, i med att kravet på färska nyheter höjs, som ett resultat av Internets förmåga att till den breda allmänheten sprida information bara sekunden efter själva händelseförloppet.


Källor:
Saco.se
Wikipedia.se
jamforutbildning.studera.nu
arbetsformedlingen.se
lonestatistik.se
plugga-utomlands.se
hpprov.se