Det var en vanlig torsdagsförmiddag i förra veckan och jag stod inne i godisaffären med några kompisar. Jag stod och velade på vad jag skulle köpa och funderade över vad jag var sugen på. Jag tänkte och tänkte men kunde inte komma på något överhuvudtaget. Jag var helt enkelt inte sugen på godis. Detta är något som jag gör hela tiden, jag köper godis fast jag egentligen inte är sugen på det. Varför i hela friden köper jag då godis kanske du undrar nu? Eller så kanske du känner igen dig i mitt dilemma. För jag vet inte om det bara är jag som gör på detta vis eller om det är ett vanligt beteende. Jag började fundera över varför jag gör som jag gör. Slösar mina dyrbara pengar på onyttigheter när jag inte ens är sugen, det är ju fullkomligt idiotiskt!

Det enda svaret jag kunde komma fram till är att det blir som en vana. Varenda rast följer man med strömmen av förväntansfulla ungdomar till godisaffären för att slösa sina pengar på godis och annan skit som kommer göra en fet och ful. Jag antar att man inte har något bättre för sig. Eller, en sak till det kan bero på, ofta är det så att jag vill vara sugen på godis men är det inte. Jag vet hur gott godis kan vara, så jag önskar att jag vore sugen på det. Så jag köper i hopp om att jag ska bli sugen när jag börjar äta det, men blir jag det? Nej det blir jag inte, så jag smäller i mig min lilla godispåse som jag köpt fast jag inte ens vill ha. Och när jag ätit upp den sista godisbiten får jag ångest för att jag köpte godis när jag inte ens var sugen på det. Fastän jag vet hur det kommer bli varje gång jag ätit upp mitt godis upprepar jag ändå denna procedur dag, efter dag, efter dag… Fram tills måndagen den här veckan, då jag verkligen bestämde mig till 100 % att jag skulle stå emot dragningskraften till godisaffären under den kommande veckan. Jag lovade mig själv att jag skulle stå emot fram till fredag, då jag gav mig själv lov att gå och köpa mig lite godis som belöning om jag klarade mig dagarna fram tills dess.

Fredagen kom, och jag var löjligt taggad på att gå för att köpa mig mitt godis som belöning till mig själv. Vår halvtimmesrast kom och jag frågade min kompis om hon ville följa med mig till affären. Visst, svarade hon. Vi gick mot dörren när jag stoppade mig själv, nej jag är inte ens sugen jag skiter i det, sa jag. Okej, sa min kompis och ryckte på axlarna. Vi gick upp till klassrummet igen. Jag satt på min gamla vanliga stol inne i klassrummet, trött, som alltid på det tråkiga livet innanför Bild & Form skolans väggar. När det var 10 minuter kvar av rasten skulle två andra kompisar gå till affären och då gick jag rakt i fällan, jag antar att det var för jag inte hade något bättre för mig. Vänta på mig, jag följer med, ropade jag till mina kompisar som var på väg ut genom dörren. Väl inne i godisaffären stod jag där igen, velande bland alla godisfyllda hyllor. Jag kunde inte komma på vad jag ville köpa, vilket är ett tecken på att jag inte är sugen. Ändå grabbade jag tag i en Malteasers påse från en av hyllorna, gick fram till kassan och fiskade upp de 11 kronorna ur fickan som det kostade. Jag öppnade förväntansfullt den fina röda påsen i hopp om att jag skulle bli sugen när jag började äta, tog en Malteaser och stoppade den i munnen. Men nej inte heller den här gången smakade det särskilt gott! Skrattretande är vad det är!