När jag åkte taxi till Landvetter flygplats tänkte jag om hur Turkiet och hotellet ser ut.
 När taxin var framme vid Landvetter kände man: vad bra det skulle vara, om man skipade flygresan och bara teleportera sig dit på en sekund.
 När vi skulle vänta på planet i ca:en halvtimme lysnade jag på rock och punk på min mobil.
Sen frågade min mamma om jag ville ha mariekex och jag sa "Ja". Jag hade ett mariekex i munen och ett till på knäet, efter ett tag så var det nära på att ramla. Mormor la sin hand över det, satt kexet inte skulle ramla ner på golvet, men hon gjorde lite för hårt, satt kexet gick i tusen smulor.
-Daaaaah.
 Flygresan var tråkig och grå. Det ända var kull när jag spelade Nintendo DS och såg på Tom & Jerry.
När det var tio minuter kvar till landning tittade jag ut igenom fönstret och såg jag natt i Turkiet. Det är mörkt och man såg små prickar av ljus starkt där nere, några tänds, några släcks: det är huslampor. Jag såg höghus, allt var väldigt vackert. Jag njuter av Turkiet.! Och äventyret har bara börgat!
I turkiska flygplatsen var det mycket modernt. Det fanns lite mer rulltrappor än i Landvetter, det var störe, modernare och coolare. Vi köpte inget i flygplatsen för att det var för dyrt och att man säkert kunde hitta billigare någon annanstans. Vi åkte buss till vårt hotell. När vi steg på bussen och så var det en turk som sa: 
- Manen, hur mår du? 
-Allt väl. Du själv?
-Du är cool.
-Ok.
-Vill du ha en godis?
-Nej
-Manen!
Bussresan var inte tråckig. Tvärtom: skitkul! Man kunde se snygga byggnader, snygga hus. En byggnad (jag viste inte om det såg ut som en moske)  hade stora snygga röda kupoler, den var verkligen supersnygg. Sen såg man några moskeer, det fanns med fyra torn, tre, två och ett torn. Jag tror att det betyder hur viktiga det är: den med fyra torn är säkert den största och viktigaste. Jag tittade ut igenom fönstret på hela bussresan och jag tröttnade aldrig. Mormor masserade mig jätteskönt satt jag somnade i ca 40 sekunder. Sen gapade vår guide till alla "Aska Washington!!" (vårat hotell). Jag struntade i att guiden skrek  "Aska Washington", jag var glad att vi var framme. Och för det andra: jag blir inte arg, om man väcker mig. Sen såg jag mitt hotell och brevid hotellet var det en otopark. Otopark vad tusan är det?!  Oto betyder bil och park...men det måste vara parkeringsplats!
Jag klever av bussen, kollar på mitt hotell och säger:
-Wow! Mitt hotell är femstjärnig modern byggnad med 600 rum!
Jag, mamma och mormor gick in i hotellet, såg oss omkring. Vi såg att det fanns affärer, en bar och ett spa. Det är det man ser, när man kommer in. Det fanns självklart mycket mer än det jag nämde. Min mamma gick till repceptionen och började prata om någonting viktigt medans jag och mormor pratade om hotellet och vad vi kan göra. Jag tog några bilder på hotellet och la mig ner på soffan och slappade. Det var en surgubbe som tog våra väskor och skulle åka upp med dom för att lämna dom i vårt rum. Vi åkte upp till vårt rum och utanför dörren stod surgubben - citronen och väntade på oss med väskorna. 
Han öppnade dörren åt oss och vi sa:
- Wow, snyggt rum!
Citronen sa:
-Var så goda...Var så goda sa jag...
-Vänta, vi kommer säga tack sen när vi ser vad som finns i rummet.
-Var så goda,grrr..
-Ja tack tack!
-Var så goda, säg "tack" på riktigt... grr..
-Tack
-Hmm.Grrrr Daaah...
Sen gick Citronen iväg och stängde dörren hårt. KAABOOOM!!!



Fortsättning följer