Fredagen den 10 februari 2012 - klockan 05:46
Förstasidan
Artiklar

« Föreg. Nästa »


Välj nummer:


Våffeldagen, varför heter det så?


2010-03-25



Den 25 mars firar vi Vårfrudagen, den dag i kyrkoåret som också kallas Marie bebådelsedag, alltså när jungfru Maria ska ha blivit havade med jesusbarnet.
Det här "vårtecknet" innebär att vi svenskar får äta våfflor. Hur kommer det sig?

Man tror att det är ett missförstånd som gjort att Vårfrudagen uppfattats som Våffeldagen och att våfflorna har blivit lite som äggen till påsk.
Säger man Vårfrudagen riktigt snabbt kan det låta som Våffeldagen.

Det finns fler såna här missförstånd, folketymologier. Alla vet väl vad undervisitetet är för ett ställe. Just det på universitetet blir man undervisad. Svåra lånord kan "missförstås" på det här viset och bli begripligt på svenska. Ett skärkötteri betyder helt enkelt charkuteri. Det franska lånordet har försvenskats och gjorts begripligt. Hur tror du att de här orden följetong, ryggmatism och badsäng kommit till? Du har nog räknat ut att alla folketymologier inte kommer med i Svenska Akademiens ordlista.


Enkla frasvåfflor

Ingredienser

Tid 10 minuter

För 5-6 laggar
2 dl vetemjöl
1 ½ dl kallt vatten
1 krm salt
2 ½ dl visp- eller mellangrädde

Vispa ihop mjöl, salt och vatten. Vispa grädden och blanda ner i smeten.

Värm ett våffeljärn och ta en knapp deciliter smet till varje våffla. Pensla eventuellt med smält smör före gräddningen.

Godast är våfflorna serverade direkt från våffeljärnet. Lägg annars de gräddade våfflorna på galler så håller de sig krispigare.

Servera med socker, sylt och grädde eller något salt tillbehör som frästa champinjoner eller rom, rödlök och gräddfil.

Skriv ut



Sök Sökhjälp

Tipsa redaktionen
Skicka insändare

Nr 2 - mars 2010
Ansvarig utgivare:   Ronny Karlsson
Webmaster:   Anneli Andersson
Redaktion:   Anneli Andersson, Beata Enberg, Torben Freytag, Karin Jarnlo, Sara Riegler, Annika Wedin