Att färdigrätter, läsk och godis består av otaliga aromer och E-ämnen är sedan länge känt. Vad vi inte har alltför stor vetskap om är att vanliga livsmedel som till exempel bröd, dressing, leverpastej och lättmjölk är allt annat än naturliga. Om vi skulle rada upp de livsmedel vi ätit under en hel dag och undersökt innehållet i dessa hade med all säkerhet minst 20 olika smakförstärkare, färgämnen och emulgeringsmedel (tillsats som används för att stabilisera en blandning av vatten och fett) dykt upp.

Är den gyllene orange apelsinen på fruktavdelningen i affären verkligen färsk och solmogen eller är den manipulerad, ytbehandlad och vaxad för att hålla i månader? Ska knäckebrödet kallas nyttigt även om innehållsförteckningen består av långt mer än det egentliga receptet mjöl, jäst och vatten? Och för att inte tala om barnmaten vi ger till små barn, här talar vi om processad mat.

Manipulerade råvaror
Det fuskas med allt fler livsmedel idag än vad vi kan tänka oss, vanliga råvaror som finns i vartenda kylskåp. Hembakat bröd håller sig färskt i max tre dagar, pågens limpa i två veckor. Skillnaden mellan dessa bröd är självklart innehållet, och såvida brödföretagen inte har uppfunnit ett supermjöl som gör deras bröd praktiskt taget odödliga innehåller degen många ämnen som inte finns i vanliga människors skafferi.

Det senaste årtiondets intresse för lightprodukter med mindre fett och socker har bidragit mycket till den ökade användningen av tillsatsämnen. Om man reducerar fettet i en produkt som näst intill endast består av just fett blir konsistensen något blaskig, men inte är lightprodukterna som säljs i affären blaskiga! De är krämiga och välsmakande, och att fettförlusten påverkar både färg som smak är inget som märks då tillsatta aromämnen, förtjockningsmedel och färgämnen kamouflerar detta.

Pengar sparas in
Varför håller då kvaliteten på vår mat denna låga standard? Svaret är i princip simpelt, pengar ska sparas. Det är billigare för livsmedelsföretagen att tillverka och producera mat som inte består av genuina råvaror, det är ett som är säkert, och här ska varje krona sparas in.

Att livsmedelsföretagen tjänar stora summor pengar på vår omedvetenhet råder det ingen vidare tvekan om. Men hur ovetande är vi egentligen? Österportaren har gått runt för att se hur olika personer resonerar kring det här.

- Att kolla på innehållsförteckningar är inget jag vanligtvis gör. Jag kan notera E-ämnen som det pratas så mycket om ibland, men det är inget som hindrar mig från att köpa produkten. Dock väljer jag till exempel alltid vanlig Cola istället för Cola light, berättar Elin Persson, 17 år.

Skulle du kunna tänka dig att betala lite mer för en mindre processad produkt?
- Det skulle jag absolut kunna göra, jag tror att den ekologiska marknaden kommer att växa ännu mer i framtiden, säger Elin.

- Det här är inte något jag överhuvudtaget tänker på. Jag äter bra mat, men man skulle bli tokig om man började kolla på innehållsförteckningar, säger Jan Persson, lärare på Österport. Jag vet inte om det har att göra med tidpunkten jag växt upp på, det har inte varit frågan om sådant här matfusk förut, och min generation är kanske inte lika medvetna på grund av det.

- Jag äter mycket sällan mikromat eller annat färdiglagat. När det gäller sånt är jag väldigt medveten, men så fort det kommer till godis och sånt vågar jag inte ens tänka på vad det innehåller, berättar Britt Gustafsson, 63. Jag tycker att mat är viktigt att se upp med, det äter man ju varje dag!


(källor: "Äkta vara" 2009, "Den hemlige kocken" 2008 Mats-eric Nilsson)