Man ser sig för var man går

Vissa platser ger tunga vibrationer och Dödens Fält är ett sådant ställe. Man rör sig långsamt och talar ganska tyst. Det går inte att förstå allt vad bilder och guider vill berätta. Inte ens templen med skelettdelar förmår förtälja hela historien.

Man ser sig noga för var man går och var man sätter ner foten nästa gång. Omfattningen av dödandet får lite mer plats i sinnet när man tvingas kryssa mellan likdelar och klädrester.