Information och nyheter från Pappers avd 143
Förstasidan
Artiklar

   


Möjlighet att få ersättning för överbelastningsskador



Rolf Grundström 2012-01-31

Text: Lennart Stéen, LO-TCO Rättsskydd

Denna artikel är en uppmaning till dig som försäkringsrådgivare att se till att arbetskamrater som skadats genom överbelastning eller överansträngning anmäler skadan som arbetsskada till AFA Försäkring. Det finns en möjlighet att få en skada av detta slag klassad som olycksfall - med en "bättre" ersättning jämfört med arbetssjukdomar.

Generella problem med belastnings-/förslitningsskador


Överbelastnings- och överansträngningsskador ligger så att säga på gränsen mellan arbetssjukdom och olycksfall. Om de räknas som arbetssjukdom, finns två välkända problem:

Det första problemet är att de sällan prövas som arbetsskada av Försäkringskassan. Om skadan över huvud taget anmäls, uppfyller den sällan kravet i socialförsäkringsbalken på varaktighet och inkomstförlustens storlek.

Det andra problemet är att AFA Försäkring inte prövar arbetssjukdomar om de inte antingen är godkända av Försäkringskassan eller finns med på den så kallade ILO-förteckningen. Belastningsskador finns inte med på förteckningen. Vibrationsskador omfattas dock.

Överbelastningsskador kan räknas som olycksfall


Försäkringskassans regelverk och praxis gör att det över huvud taget är svårt att få ersättning för belastningsskador. Men inom ramen för Trygghetsförsäkring vid arbetsskada, TFA, kan överbelastnings- eller överansträngningsskador i vissa fall räknas som olycksfall. Det kan handla om skador i senor eller muskler som uppkommit i ansträngande arbete som utförts under en begränsad tid.

AFA Försäkring har en gammal praxis med rötter i den tid då den gamla lagen om yrkesskadeförsäkring, YFL, gällde. Denna praxis går ut på att skador som är en följd av korttidspåverkan kan räknas som olycksfall och inte som arbetssjukdom.

Grunden för en sådan klassificering - och som dagens handläggning av TFA så att säga har "ärvt" - fanns i den gamla lagens 6 § c. I sista stycket stod följande:

"att skada till följd av solsting, värmeslag, förfrysning, inflammation i arbetsvalk ävensom skada genom mekanisk inverkan under högst några få dagar anses städse hava uppkommit genom olycksfall."

(KOMMENTAR: Ja, språkbruket är ålderdomligt, för citatet kommer som sagt ur en lag som ersattes av lagen om arbetsskadeförsäkring 1977 och sedermera av arbetsskadeförsäkringen i den nu gällande socialförsäkringsbalken från 2011. Understrykningen är min - och det i citatet centrala ordet "städse" betyder
ju på dagens svenska "alltid". )
Observera också att frågor om den skadades vana vid tungt arbete eller andra omständigheter att beakta inte finns omnämnda i lagtexten.

Några exempel på skador som kan räknas som olycksfall


Den gamla lagtexten, som genom decennierna tillämpats i praktiken i AFA Försäkrings skadereglering, anger att skada till följd av mekanisk inverkan under högst ett fåtal dagar alltid ska ses som olycksfall. Nedan följer ett antal skadeexempel som visar att skadan har uppkommit under kort tid - korttidspåverkan - och att detta tycks ha varit det väsentligaste för skadans godkännande.

•· Vid lyft av tung börda, till exempel en låda, fick NN omgående smärtande värk i sin rygg. Om lådan var oväntat tung kan ett olycksfallsmoment anses föreligga och utan hänvisning till "korttidspåverkan".

•· Vid slipning av ett nylagt betonggolv (betongen fortfarande våt och därför frätande) fick NN, som låg på knä, efter några timmar svåra frätskador på sina knän.

•· NN fick till arbetsuppgift att putsa ett garage invändigt. Det var ett tungt och omfattande arbete och som skedde under tidspress. Efter någon dag hade akuta besvär uppstått i hans arm/axel.

•· NN, till yrket betongarbetare, hade under några dagar ett även för honom hårt arbete med att bila upp ett betonggolv, ösa upp betongrester i spänner, transportera och tömma detta på ett lastflak samt manuellt lasta av betongresterna efter transport till tipp. Han fick till följd av detta skada i höger axel.

•· NN, till yrket kontorist i ett litet företag, fick i uppdrag att skotta snö efter ymniga och långvariga snöfall. Som en följd av detta fick han akut ont i höger arm och fick söka läkare.

•· NN, till yrket grovarbetare, fick till uppgift att manuellt skyffla ut grovt singel från lastflak. Andra dagen fick han svårt ont i höger axel och fick söka läkare. NN hade varit långtidssjukskriven innan han tilldelades detta tunga arbete och detta kan ha bidragit till skadans uppkomst och omfattning.

Anmäl överbelastnings-/överansträngningsskador!


Således: Om skador av detta slag uppkommer - de kan vara nog så långvariga - så anmäl och få en prövning till stånd! Som vanligt ska arbetsskada anmälas till både Försäkringskassan och till AFA Försäkring, men det är hos AFA Försäkring som en prövning enligt TFA-villkoren (och den skaderegleringspraxis med rötter i gamla YFL som jag beskrivit ovan) som det finns en möjlighet att få ersättning. Var dock beredda på att TFA kan komma att vilja hävda att samband mellan händelsen och kvarstående besvär föreligger enbart en begränsad tid. Det är därför viktigt visa hur tungt och/eller ensidigt arbetet var!

Om skadan godkänns som olycksfallsskada av AFA Försäkring, kan den skadade få kompletterande ersättning för inkomstförlust, ersättning för kostnader (minus självrisk 500 kr) och ersättning för sveda och värk efter 30 dagar.

OBS! Den kompletterande ersättningen för inkomstförlust har hittills börjat betalas först efter 14 dagars sjukskrivning. Enligt det nya avtal mellan LO och Svenskt Näringsliv som blev klart i slutet av november, kommer ersättningen att kunna betalas från första dagen, vilket innebär att den skadade kommer upp i full ersättning för inkomstbortfallet även under de första två veckornas sjuklöneperiod.

Denna artikel har tidigare varit införd på LOs hemsida facket försäkrar för försäkringsrådgivarna.


Ersättning i form av engångsbelopp kan vara en förlustaffär


Ersättning för inkomstförlust och framtida kostnader till arbetsskadade och trafikskadade betalas oftast ut som månadsbelopp från AFA Försäkring eller trafikförsäkringsbolaget. Undantaget är om det handlar om smärre belopp som det är mer rationellt att betala ut som ett engångsbelopp. Problemet är att engångsbeloppen räknas ut på ett sätt som gör att den skadade förlorar pengar jämfört med periodisk utbetalning.

Så är det tänkt att fungera


I dag är ersättning för inkomstförlust/kostnader som engångsbelopp inte precis någon vinstlott. Skälet heter "1999 års kapitaliseringstabell".

Kapitaliseringstabellen används för att omvandla det som annars skulle ha varit årliga utbetalningar fram till en viss tidpunkt (till exempel 65-årsdagen) till engångsbelopp. Tabellen är framtagen av Trafikskadenämnden, som är det organ i försäkringsbranschen som fastställer de tabeller som används även av AFA Försäkring för arbetsskador.

Trafikskadenämnden har i ett tidigt cirkulär beskrivit syftet med tabellen. Det är att säkerställa att engångsbelopp räknas ut så att kapitalbeloppet räckerfram till avsedd tidpunkt - till exempel livslångt för kostnader och till 65 år för inkomstförlust (med tillägg för pensionsförlust).

Tanken var och är god: Omräkningen ska göras med hänsyn till livslängd, inflation och ränta som den skadade kan få på pengarna medan de ligger på banken.

Tabellen är föråldrad


Problemet idag är att tabellen är rejält föråldrad. Den har veterligen inte reviderats sedan 1999. Sedan dess har den genomsnittliga livslängden ökat, samtidigt som både inflationen och bankräntorna har sjunkit. Vi har också upplevt flera kraftiga nedgångsperioder på börsen, så argumentet att det finns "bättre" placeringar än bankkonto håller inte riktigt heller.

När kapitaliseringstabellen skapades kalkylerade Trafikskadenämnden med att de skadade skulle kunna på 5 procents ränta på det erhållna beloppet, exempelvis genom att lägga det på ett sparkonto.

Resonemanget håller inte idag, då räntan och inflationen förenklat tar ut varandra. I verkligheten är det sedan flera år till och med så att inflationen varit högre än bankräntan. Därtill vet vi att kostnaderna stiger och gröper den vägen ut värdet av det erhållna beloppet.

Frågor som väntar på svar


När skadade frågar sig om man ska acceptera erbjudet belopp bör man räkna efter. Ofta finner man att beloppet kommer att räcka kanske halvvägs... Högst sannolikt har åtskilliga skadade som accepterat kapitalisering grundat på 1999 års tabell gjort förluster.

Efter mina påstötningar hos Trafikskadenämnden har nämnden fattat beslut om att en översyn ska ske av kapitaliseringstabellen. Hur lång tid denna översyn tar vet jag inte.

Jag har också ställt frågor till Trafikskadenämnden kring den praktiska handläggningen av engångsbelopp innan revideringen är klar.

•· Hur ska nämnden ställa sig till nya ärenden där omvandling till engångsbelopp (kapitalisering) kommer att prövas?
•· Hur ska de skadade vars ärenden redan avgjorts bli kompenserade (om det vid revidering klarläggs att kapitaliseringstabellen inte är rättvisande).

På dessa frågor har jag inte fått svar ännu.

Råd till skadade vid erbjudande om engångsbelopp


Det viktigaste rådet till skadade som får förslag om kapitalisering: Räkna ut hur länga det föreslagna engångsbeloppet kommer att räcka!

Om ej acceptabelt bör man kräva att få ut ersättningen årligen, det vill säga i form av livränta. Fördelen med detta är att livräntor är indexreglerade och därmed någorlunda värdesäkrade.

En annan möjlighet är att begära förbehåll så att bolaget återkommer när tabellen är reviderad och att ersättning för eventuell mellanskillnad då utbetalas.

Rådet till dem som redan fått ersättning torde väl bli att avvakta tills tabellen är reviderad och då återkomma med krav. Bolagen kan knappast få accept för att ha varit i god tro, eftersom det av tabellen klart framgår att den är från 1999 och att man kalkylerar med 5 procents ränta.

Fortsättning följer, men jag har ansett det angeläget att informera om detta redan innan revideringen av kapitaliseringstabellen är klar.



Har du som försäkringsrådgivare frågor med anledning av innehållet i denna artikel, är du välkommen att mejla Lennart Stéen direkt på adress lennart.steen@fackjuridik.com.

Kompletterande livränta kan lämnas!


En vägledande dom från Högsta domstolen (HD) 2008 har öppnat upp för möjligheten att få kompletterande ersättning om arbetsskadelivräntan - eller annan livränta vid skada utanför arbetslivet- inte hållit någorlunda jämna steg med löneutvecklingen i det gamla yrket. Läs hela domen själv på www.lagen.nu/dom/nja/2008s1217.

Den vägledande domens innehåll


Tidigare har skadade med livränta nekats omprövning. Deras livräntor har visserligen årligen justerats med ändrat basbelopp men löneutvecklingen utöver inflationen har inte blivit kompenserad.

Förutsättningen enligt domen är att inkomstförlusten blivit "väsentlig". När skillnaden i inkomst är minst 10 % så föreligger omprövningsrätt. Det kan dröja flera år innan sådan förlust uppstår.

För de livräntor som är en följd av skada i trafik, strikt ansvar eller vållande kan förlusten efter omprövning ersättas.

Definition: Med skada i trafik förstås skada som är en följd av trafik med trafikförsäkringspliktigt fordon såsom bil, buss, moped, truck med flera.

Definition: Med skada till följd av strikt ansvar förstås skada som uppkommit enligt järnvägstrafiklagen, ellagen, hund- och kattlagen (avser hund), flyglagen.

Kompletterande livränta kan lämnas


Om den skadade har fått arbetsskadelivränta från Försäkringskassan och skadan skett till följd av trafik, strikt ansvar eller vållande kan således försäkringsbolaget lämna den kompletterande ersättningen. (Arbetsskadelivränta från Försäkringskassan omfattas inte av denna dom.) De försäkringsbolag som kan lämna kompletterande livränta är trafik- och ansvarsförsäkringsbolagen - samt AFA Försäkring.

För AFA Försäkrings del anges detta i § 23 i TFA-villkoren. Kravet är att det ska ha uppstått en väsentlig och bestående ändring. Med HD domen är detta enligt ovan klarlagt när så är fallet. Den skadade ska då vända sig till försäkringsbolaget och visa att hennes/hans inkomstförlust vid jämförelse mellan inkomst om kvar i arbetet och nuvarande inkomst är lägst 10 procent.

För skada reglerad av AFA försäkring enligt TFA, TFA-KL och PSA gäller följande


Rätten till livränta regleras på två sätt:
•· Om skadan har prövats och godkänts i vållandenämnden eller hänt före 1992/93 gäller vad som ovan har skrivits som förutsättning för kompletterande livränta.
•· Om skadan har reglerats enligt villkoren för TFA, TFA K-L och PSA gäller vid omprövningen det som står i villkorens §13:

"Om den skadade vid bestående invaliditet till följd arbetsskadan fått sin förmåga att skaffa inkomst nedsatt utges en ersättning enligt skadeståndsrättsliga regler i form av en årlig livränta från AFA trygghetsförsäkring i den mån som framtida förlust kan antas uppkomma, som ej ersätts av livränta enligt LAF eller på annat sätt.

För lönedelar under 7,5 prisbasbelopp utges livränta från AFA Trygghetsförsäkring endast om förlusten av arbetsinkomst är mindre än en femtondel av arbetsinkomsten under 7,5 prisbasbelopp."

Nyckelorden är bestående invaliditet (med vilket menas medicinsk invaliditet) samt skadeståndsrättliga regler.

Alltså: Oavsett om vållande, strikt ansvar eller enbart olyckshändelse föreligger kan AFA Försäkring vid arbetsskada lämna kompletterande livränta, men med följande villkor och begränsningar.

•· För löneförluster över 7,5 prisbasbelopp finns ingen begränsning utan förlusten ersättes fullt ut.
•· För löneförluster under 7,5 basbelopp får ersättning lämnas enbart om förlusten är ringa, det vill säga under 1/15 (en femtondel) av 7,5 prisbasbelopp.

Men då förlusten är lägst 10 procent (förutsättningen för omprövning) så är den inte ersättningsbar förrän den inklusive livränta överstiger 7,5 basbelopp och då ersätts enbart den överstigande delen.

Sammanfattningsvis


Sammanfattningsvis är det fortsatt viktigt att skador som skett i trafik, enligt lagar om strikt ansvar eller vid vållande prövas. För AFA Försäkring är för olycksfall möjligheten till vållandeprövning borttagen sedan 2001. Olycksfall - om de inte hänt i trafik eller vid strikt ansvar - kan då bara omprövas enligt § 13 och med de begränsningar som beskrivits ovan.

Arbetssjukdomar godkända som arbetsskada av försäkringskassan eller enligt ILO-förteckningen måste vållandeprövas och godkännas i vållandenämnden för att inte behöva omprövas enligt § 13.

Vållandeprövning med bifall är inte alls svårt att få, om den skadade åberopar arbetsmiljölagen och utgivna relevanta föreskrifter och skadeståndslagen.

För att omprövningsrätten vad gäller de försäkringar som AFA försäkring administrerar - alltså TFA, TFA K- L och PSA - ska bli en realitet måste ett fortsatt arbete ske med att få arbetssjukdomarna vållandeprövade.
Det är en viktig uppgift för försäkringsansvariga, försäkringsrådgivare och skyddsombud att medverka och stödja detta!

När försäkringsbolagen (trafik-, ansvarsförsäkringsbolagen och AFA Försäkring) avslutar personskadeärenden borde de i avslutsbrevet alltid informera om rätten att återkomma enligt ovan.

Vi kan dessvärre inte lita på att så sker och det är därför en viktig uppgift för försäkringsansvariga på förbund och avdelningar/sektioner och inte minst försäkringsrådgivare att bevaka och informera sina medlemmar om detta!



Har du som försäkringsrådgivare frågor med anledning av innehållet i denna artikel, är du välkommen att mejla Lennart Stéen direkt på adress lennart.steen@fackjuridik.com.



Tipsa en vn Skriv ut




Kalender
Tipsa redaktionen

--------------------------------------

KONTAKT




--------------------------------------


Facebook

--------------------------------------




--------------------------------------


Medlemsshop

Renta


--------------------------------------
Mest lästa
Sök Sökhjälp
Publicerade
Arkiv
Pappers avdelning 143
Ansvarig utgivare:   Kristina Sjöblom
Webmaster:   Kristina Sjöblom
Redaktion:   Erik, Ulf, PA, Kristina
Tisdagen den 19 mars 2024 - klockan 15:01