En pedagogisk tankevurpa, så får man nästan kategorisera kategoriseringen när populariteten kring skilda prestationer jämförs.
I SvD den 25 oktober publiceras del 8 i en intressant serie kring särbegåvningar. Just denna del handlar om hur vi överlag är mer uppmärksamma och visar större intresse för kultur/underhållning och idrott än vetenskapliga prestationer. Professor Roland S. Persson vid Högskolan i Jönköping har gjort en studie som har publicerats i ”High Ability”, och vars slutsatser lyfts fram i SvD-artikeln.
Av studien framgår, att det som lyfts fram mest i de flesta, om inte alla, undersökta länder är kulturinsatser av skilda slag, eller som kategorin kallas:”Konst och underhållning”.
Här i Sverige följs dessa prestationer av idrottsliga, kallade ”Sport och fysiska prestationer”. I flera länder bl.a. Tyskland och Polen intas andraplatsen istället av vetenskapliga prestationer, kategorin: ”Intellektuella prestationer och vetenskap”.
Så långt är det inte så mycket att säga, mer än att man inte blir förvånad, och man kan hålla med Persson när han till SvD säger: ”Det är ju intressant att Sverige, som delar ut ett av världens mest prestigefyllda vetenskapliga priser, Nobelpriset, inte tycks värdera intellektuella prestationer högre.”
Däremot blir frågetecknet stort när man ser att Persson klassar uppfinningar tillsammans med upptäcktsresor. Utan att på något sätt förringa Mattias Klum och andra som söker sig till platser där ingen har varit, måste man ställa sig frågan om man kan jämställa prestationen Astras forskare gjorde när de efter åtskilliga års medicinsk forskning utvecklade LOSEC-medlet med Klums?
Att inte hänföra uppfinningar till kategorin ”Intellektuella prestationer och vetenskap” gör det hela i undertecknads ögon underligt och obegripligt, även om en annan kategorisering inte påverkar resultatet av studien nämnvärt, alltför få tycks uppskatta och uppmärksamma ”Upptäcksresor och uppfinningar”.
Men studiens kategorisering pekar på en väsentlig detalj. Det är nämligen inte bara professorn i pedagogik som har en konstig syn på uppfinningar. Det är fler än han, och det kan vara ett skäl till varför inte svenskt näringsliv är ännu mer framgångsrikt än det är.
En av de mest basala företeelserna när man vill ha tillväxt, arbetstillfällen och ett framgånsgrikt näringsliv är forskning och utveckling samt dess resultat: uppfinningar och patentskydd av dessa uppfinningar som möjliggör kommersialisering av forskningsresultaten. Även om tillverkning i stor utsträckning sker på andra håll i världen så medför uppfinningar och patentering att man kan skaffa sig ekonomin för att dra forskning och utveckling ett snäpp till. Då uppstår behovet av mer forskare, som leder till nya framsteg och uppfinningar som patenteras osv.
Det handläggs idag runt 70 patenttvister i Stockholms tingsrätt (där alla svenska patenttvister inleds), många berör komplicerade kemiska/medicinska uppfinningar och i de fall tvisten leder till en dom så är den inte sällan 200 sidor lång.
Uppfinningar är normalt resultatet av mångårig forskning och hårt vetenskapligt arbete, Uppfinnarjocke hör Kalle Anka-tidningarna till.
