Det blir snårigt att få till en europeisk patentdomstol, den enkla slutsatsen måste man dra efter att EU-domstolen har sagt sitt om det förslag till domstol som har förts fram. En nyckelfråga är att patentdomstolen medför att de nationella domstolarna lämnas utanför.

EU-patent och en europeisk patentdomstol har varit uppe för diskussion i vad som känns som en evighet, och aldrig når de fram. Men sedan några år har arbetet tagit tydliga steg framåt både vad gäller patentet och domstolen, och arbetet tog ytterligare ett skutt framåt under Sveriges ordförandeskap i EU hösten 2009.

Många har nog haft på känn att det vore mer närliggande att lösa frågan om en patentdomstol, än patentet – och det av det enkla skälet att språkfrågan kan lösas enklare när det gäller en domstol. Av två skäl känns nu patentet klart mer närliggande än domstolen.

Det ena skälet är att EU-arbetet sedan en tid sker under Lissabonfördraget, vilket öppnar för ett sk ”enhanced cooperation” där man helt sonika lämnar de två trilskande länderna Italien och Spanien i bakvattnet när övriga medlemsländer enas om ett EU-patent.

Det andra skälet kom i början av mars 2011 i form av ett yttrande från EU-domstolen kring förslaget på en patentdomstol, och det var inte positivt.

Ser ljust ut för EP-patentet - När detta skrivs har både EU-parlamentet och ministerrådet sagt ok till denna ”enhanced cooperation”. Arbetet med ett EU-patent kan alltså fortskrida.

Samma dag som rådet sa ok, kom ett pressmeddelande från EPO (European Patent Office) i en mycket positiv ton. EPO:s president Benoît Battistelli sa bl.a. följande:
"The decision of EU member states today is a decisive step forward to improve the European patent system […] It also underlines the political commitment and clear determination of the EU to strengthen the competitiveness of the European economy by way of introducing a cost-efficient unitary patent […] The EPO will continue to provide its full technical and legal support to the Commission in the successful implementation of this unitary patent. It is a very positive day for the European economy and for Europe".

Tungt yttrande - När det gällde yttrandet från EU-domstolen så kan det nog bli snårigare att komma runt än vad de första kommentarerna från bl.a. kommissionen, EPO och vår ansvariga minister Ewa Björling gav uttryck för.

De synpunkter som har kommit in till EU-domstolen från skilda EU-instanser och enskilda medlemsländer under ärendets behandling är lätta att summera: de vill ha mer EU i regelverket. På lite skilda sätt och i olika utsträckning handlar den kritik som kom in om att man måste säkerställa att patentdomstolen låter sig styras och ledsagas av EU:s regelverk och principerna som styr EU.

De länder som ansåg att förslaget var i sin ordning och överensstämde med EU:s fördrag var Sverige, Finland, Danmark, Tyskland, Polen, Storbritannien, Nederländerna, Estland, Portugal, Tjeckien, Slovenien och Rumänien.

Yttrandet får extra tyngd av att det togs i plenum, hela 23 av domstolens domare var inblandade, däribland svenska Pernilla Lindh. När det gäller en normal dom är det en sk. generaladvokat som förbereder ärendet, men nu var åtta generaladvokater inblandade.

Reglerna i förslaget som fick EU-domstolen att se rött - Reglerna som fick EU-domstolen att se rött och säga nej var följande. De handlar om dels patentdomstolens omfattande exklusiva behörighet och därigenom förstainstansernas roll i utvecklingen av EU-praxis genom möjligheten, men inte tvånget, att vända sig till EU-domstolen, dels ansvarsfrågorna – idag kan medlemsländer ställs till svars av enskilda för att deras domstolar inte följer EU-rätten, men vem skall ställas till ansvar om patentdomstolen begår fel?

Läs hela artikeln i kommande nummer av PatentEye