Johannes döparen är en av Bibelns mest fascinerande personer. Hans uppdrag var att förbereda folket att Messias skulle komma. Själv hade han stor rörelse och uppmärksamhet runt sin egen person. Tusentals människor kom från olika håll i landet ut i öknen där han var för att låta döpa sig av honom. Han blev rådfrågad och utfrågad. Han stod i centrum.
Joh 3:22-36
Men Johannes visste att tiden var inne för honom att träda tillbaka. Han var inte ljuset – han vittnade om ljuset. Hans plats var inte att tillbedjas – han röjde väg för honom som skulle tillbes.
Johannes liv är en förebild på varje lärjunges liv. Vi är inte centrum. Fokus ligger inte på oss. Det är tid att träda tillbaka så att Jesus kan kliva fram. De vi är och det vi gör är för att människor ska se Jesus och tro på honom och få liv.
- Att bli mindre
- Från det att vi föds kämpar vi för att vara någon och att betyda något. Vi söker vår plats i tillvaron och en mening med våra liv. Vi söker vår identitet. Vi vill att våra liv ska spela en roll. Vi söker bekräftelse. Vi söker tillhörighet och gemenskap.
- Bibeln säger att vi är skapade till Guds avbild. Våra liv står i relation till honom. Det finns ett DNA från Gud i våra liv. Som han är, skapade han oss. När vi valde att vända honom ryggen förstördes gudsbilden i våra liv, Guds DNA förvanskades och härligheten/likheten med Gud kläddes av oss. Sedan dess är vi vilse i våra liv. Istället för att vara en reflex av Gud försöker var och en lysa så gott man kan i egen kraft. Med en trasig identitet jagar människan alltid efter mer. Vi verkar aldrig hitta fram eller få tillräckligt. På andras bekostnad tar vi utrymme och försöker vår plats.
- ”Han ska bli större och jag bli mindre” – när Jesus får utrymme och jaget blir mindre helas vi. När Jesus får sin plats i våra liv finner vi också oss själva. Ju mindre utrymme för Gud desto mindre plats för människan. Ju mer Jesus får plats desto mer mänskliga blir vi, ju mindre Jesus desto mer omänskliga bli vi.
- Den glädjen har nu blivit min helt och fullt
- Det finns ingen större glädje än att se människor ta emot Jesus. Johannes döparen visste att det bara var en tidsfråga innan leden skulle glesna på hans möten. Och han var glad för det. Han var överlycklig att människor mötte Jesus.
- Om den verkliga glädjen ska råda i våra liv och i en församling handlar det alltid om att människor får lära känna Jesus. Kristendom är inte en religion – det är en levande relation med Jesus. Jesus är inte ett sätt att leva – han är livet. Livet handlar om att själv kliva åt sidan så att andra ska leva. När du lägger ner ditt eget för andra sker det något märkligt med dig, du börjar leva på riktigt och en glädje djupare än vad du tidigare upplevt börjar flöda fram inombords.
- Vi finns till för att förmedla livet i Jesus vidare. Människans kallelse i skapelsen var att föröka sig och uppfylla jorden. Jesus kallelse till oss är att gå ut och göra lärjungar av alla folk. Det ligger i en djup identitet i människan att dela med sig liv, även det andliga livet. Jag har en känsla att vi alltmer kommer att uppleva denna glädje i Norrköping.
- Tala om Jesus
- ”Den som tror på Sonen har evigt liv.” Det är Jesus som ska lyftas fram. I honom finns liv både för denna tid och för evigheten. I honom hittar vi vilka vi egentligen är. Vi kommer hem. Livet får den mening som Gud tänkt. Det som gått sönder i våra liv blir helt i gemenskapen med Jesus. I honom blir vi på djupet älskade och bekräftade.
- Johannes döparen pekade hela tiden på Jesus, han visste att Jesus var den som skulle bära bort världens synd. Det är så lätt att Jesus skyms av alla olika regler, traditioner och system vi bygger upp. Hur viktigt det än är med moraliska och etiska frågor kan ändå ingen bli hel genom att vara etisk och moraliskt dugliga. Vi räcker helt enkelt inte till och vi behöver inte det. Det kallas nåd att få något man inte förtjänat själv. Det är det vi finner i Jesus. Vi finner nåd till helande, upprättelse och mening med livet.
- Idag vill jag som Johannes döparen peka på Jesus och kliva åt sidan så att du kan ta emot hans kärlek, hans tro och hans hopp. Det finns en mening med ditt liv. Jesus väntar på din och min gemenskap.
Avslutning: Det du har är en gåva från Gud, ditt liv, dina talanger, din längtan och din tro. Gud har gett dig allt detta för att ditt liv ska vittna om honom och ge människor möjlighet att lära känna honom. Anden kommer över oss för att vi ska bli vittnen för Jesus.
Vi är inte i centrum. Det är Jesus som är i fokus. Vi ska bli mindre så att han blir större och fler ser honom och börjar tro på honom. Den glädjen ska helt och fullt bli vår.
Det är ytterst en fråga om kärlek. Jesus har lagt ned sitt liv för att rädda oss. Det är så vi lärt känna kärleken. Också vi är skyldiga att lägga ner våra liv för våra systrar och bröder överallt (1 Joh 3:16).
Vill du vara med?
