Onsdagen den 21 april 2021 - klockan 12:33
Sök     Publicerade    Arkiv        Sökhjälp
« Föreg. Nästa »


PANDAS – en sjukdom som slåss mot dig


Klara Ståhlberg 2020-03-09


Cornelia Jansson är 17 år. När hon var 8 år började hennes föräldrar märka att något var konstigt med henne. Under ett år visste de inte att vad som var fel, hon fick gå på utredningar och träffa läkare. Hon fick diagnosen PANDAS 2010.

 

PANDAS är en autoimmunsjukdom, vilket innebär att kroppen börjar slåss mot dig. Immunförsvaret attackerar hjärnan och därav blir det psykiska symptom. Cornelia fick svår socialfobi, hon blev deprimerad, fick självmordstankar, kunde bryta ihop när som helst och började höra röster.


Cornelias föräldrar började 2010 märka att något inte stämde med henne. De märkte att hon inte kunde gå till skolmatsalen själv, hon utvecklades senare än andra och var barnslig för sin ålder. I skolan var det jobbigt eftersom hon hade koncentrationssvårigheter och svårt att lära sig.

 

  • Jag rymde en dag från skolan, klarade inte av att vara nära alla människor och skolan blev för påfrestande. En dag började jag till och med höra röster, vilket var otäckt för mig men också för min omgivning.

 

Med tiden blev allting värre.

 

  • Min familj var ständigt oroliga över mig eftersom jag hade självmordstankar och ville avsluta mitt liv. Mycket utav deras tid gick åt att passa mig, om jag var hemma från skolan så var de hemma med mig. Min släkt tyckte jag var konstigt, de förstod inte allvaret. Mina vänner var mer oroliga och rädda. Det var svårt för dem att förstå varför jag var sjuk, min kompis Emma trodde jag var döende. Klassen jag gick i tyckte jag var konstigt och därför blev jag utstött för att jag var annorlunda. Det kändes tungt eftersom min sjukdom inte var något jag kunde styra över.

 

Efter allt som hänt med Cornelia började dem gå på utredningar för att veta vad som var fel, det var inte lätt. Man trodde att de var schizofreni och därför var det svårt för henne att få någon behandling.

 

  • Jag fick börja äta antibiotika till en början för att se om de hjälpte och det gjorde de tills jag slutade äta antibiotika, då kom symptomen tillbaka. Det var inte förrän då som man kunde fastställa diagnosen PANDAS.

 

Cornelia gick på antibiotika i två år innan hon började bli frisk. Men hon berättar att man aldrig riktigt blir frisk från PANDAS, det kommer alltid finnas kvar i dig.

  • Typ som med cancer, om man blir frisk från cancer så finns ju ändå tankar och känslor kvar från sjukdomen. Så är det för mig också. Jag är till exempel fortfarande nedstämd men det behandlar jag med antidepressiva.  

 

Nu är det 2020 och det har gått 10 år sedan Cornelia fick diagnosen PANDAS. Hon fyller 18 i mars och går andra året av naturvetenskapsprogrammet.

 

  • Natur är en väldigt krävande linje, det behövs mycket tid och ansvar. Vilket kan bli jobbigt för mig eftersom när jag blev sjuk missade jag mycket av skoltiden så behövde ta igen väldigt mycket som jag missat. Det är även vanligt att minnet försämras för de som haft PANDAS. Jag minns inte vad jag berättar för folk så därför händer det att jag upprepar saker.

 

Idag mår hon bra och hon har utvecklats som person.

 

  • PANDAS var både något positivt och negativt för mig, jag har delade känslor kring denna sjukdom. Dels är jag arg eftersom jag missade mycket som andra gjorde, medan jag var instängd och ensam var mina kompisar ute och lekte. När jag blev lite äldre runt 12 år kände jag att de blev jobbigt eftersom alla började hitta sig själv och vilka de ville vara. Men jag stannade i utvecklingen, jag kom inte framåt och jag känner än idag att jag ligger lite bakom de andra. Men jag är även glad att jag fått uppleva detta eftersom jag fått förståelse för dem som är tysta och tillbakadragna, jag lärde mig även mycket om mig själv.

     

Pandas är en ovanlig sjukdom, Cornelia var den första i Hälsingland som fick diagnosen PANDAS. Idag är Cornelia och hennes mammas mål att nå ut till fler om sjukdomen PANDAS, de vill inte att folk ska få fel diagnos som Cornelia och kunna få rätt behandling.

 

  • Såhär i efterhand har jag inte så mycket att säga om själva sjukdomen utan mer om att jag vill förbättra efterbehandlingen. Jag fick ingen hjälp hur jag skulle gå vidare efter sjukdomen. Min motorik fick jag som 10 åring jobba upp själv utan att veta hur. Jag lärde mig aldrig alfabetet rätt, vilket är ett viktigt moment i livet.

 

Cornelia berättar att hon vill att de drabbade ska få hjälp med rehab behandlingen.

 

  • Jag vill att man ska få mer stöd och hjälp att gå vidare efter PANDAS. Själv önskar jag kunna lära ut om rehab behandlingen för PANDAS. Man förlorar så mycket när man varit sjuk, minnen, inlärning och känslor. På grund av det så känns de som man är sjuk även fast man blivit frisk eftersom man missat så mycket av utvecklingen. 


Tipsa en vän     Skriv ut



Att leva med psykisk ohälsa

Allt fler drabbas av psykisk ohälsa. Idag tar över 1 miljon svenskar antidepressiva läkemedel, och studier har visat att 1 av 3 som söker vård på vårdcentral...

Läs mer

PANDAS – en sjukdom som slåss mot dig


Cornelia Jansson är 17 år. När hon var 8 år började hennes förä...

Läs mer


Hälsosnack med Anna Hägglund

Träning och hälsa är en viktig del av Anna Hägglunds liv, dels som...

Läs mer

Pollen besvärar många på våren 

Våren är lyckan efter vintern för de flesta människor. Sol, värme och...

Läs mer

Träning är viktigt för alla

Instagram18
Mobilannons
Staffangymnasiet
Tipsa redaktionen
Skicka insändare
Skicka bildinsändare
Scroll
Ansvarig utgivare:   Marie Näslund
Webmaster:   Marie Näslund
Redaktion:   Anna, Alva, Ellen, Saga, Tilde, Cecilia, Joar, Nils, Matilda, Vilma, Linus, Julia, Agnes, Linn, Amanda, Tanya, Klara, Emma, Linn