Föräldrar vid Hobyskolan i samarbete med Bygd i Samverkan

Härmed avges yttrande angående Ronneby kommuns Lokalutredning - skolorganisation 2007-2008 från arbetsgrupp för utveckling av Bräkne-Hoby rektorsområde.

Arbetsgruppen i Bräkne-Hoby rektorsområde ställer sig ytterst tveksam till förslag enligt ”Lokalutredningen – skolorganisation 2007-2008”. Anledningarna är flera och beskrivs nedan. Bl a kan följande nämnas:
- alternativa lösningar saknas
- beskrivning över ekonomiska konsekvenser saknas
- kopplingen till handlingsprogram för landsbygden saknas

ALLMÄNT
Bakgrunden till skolutredningen är enl utredaren följande;

I budgetäskande inför 2008 anger FoG-nämnden att
- elevantalet inom grundskolan minskar successivt under kommande femårsperiod
- de stora barnkullarna -90-91 med förde en topp i elevtal på 7-9 skolorna 2004-2007
- minskade elevtal i kommunens små tätorter medför metodiska / pedagogiska problem
- beslut juni 2006 togs att inga skolor ska läggas ned under mandatperioden
- kostnader för att driva fullgod verksamhet vid små enheter medför generellt högre kostnader

Med anledning av FoG-nämndens äskande och motiv beslutade kommunstyrelsen 2007-06-14 att nämnden senast 2008-02-29 redovisar förslag om möjliga förändringar;
dels antal skolenheter för kommande femårsperiod
dels vilka årskurser som ska/bör finnas på resp skolenhet

Därefter har kommunfullmäktige att göra en sammanvägd bedömning innefattande andra faktorer som erfordras för ett beslut om en ev ny skolorganisation.

SAMMANFATTNING
Arbetsgruppen i Bräkne-Hoby rektorsområde består av representanter ifrån skolor, samhällsföreningar, föräldraråd, politiska företrädare i Hallabro, Backaryd och Bräkne-Hoby.

Arbetsgruppen hade inledningsvis målet att påvisa år 7-9 vid Hobyskolan betydelse för hela Hobyskolan. Under arbetet har detta dock utökats och kommit till att egentligen visa landsbygdsskolornas betydelse för utvecklingen i Ronneby kommun.

Arbetsgruppen är övertygad om att skolorganisationen i Ronneby kommun behöver utvecklas men med nu föreliggande utredning och dess förslag är arbetsgruppen lika övertygad om att det är extremt kortsiktiga lösningar och med stor sannolikhet innebär en kräftgång i kommunens skolorganisation och till nästa mandatperiod behov att ånyo omorganisera skolorna.

Föreliggande utredning har ingen långsiktig lösning på hur att möta samhällets krav av idag och mot år 2020 (jmf Vision 2020)

Där finns endast ett förslag till lösning hur att möta och använda sig av de lärare som kommer med den nya lärarutbildningen och det är nyanställning, alltså ett ökat antal lärare i arbetslaget runt eleven istället för att höja blicken och se om en ev totalöversyn och förändring av organisationen är en framkomlig lösning. Jmf hur andra kommuner har löst frågan.

Arbetet i arbetsgruppen visar att nyckeln till utveckling för Ronneby kommun idag sannolikt är landsbygden. Minimeras då möjlighet till skolgång vid skolor utanför centralorten kan det ses som sannolikt att en positiv utveckling för Ronneby kommun hämmas.

SLUTSATS
Arbetsgruppen har kommit till slutsatsen att föreliggande utredning måste fördjupas och breddas. Därtill behöver en parallell ekonomisk konsekvensutredning ske.

I en uppgörelse om Ronneby kommuns skolorganisation måste bred politisk förankring finnas med en vilja och förståelse bland våra folkvalda att driva en långsiktig kommunal skolpolitik i syfte att erhålla en kontinuitet och stabilitet i beslutad organisation.

Enkel majoritet vid beslut om skolorganisation visar att fortsatt diskussion mot annan lösning är av nöden tvunget eftersom enkel majoritet sannolikt innebär förändringar för skolan vid mandatperioders slut/början.

Skall hela Ronneby kommun bli den attraktiva kommun som vision 2020 förespeglar, där familjer gärna bosätter sig hellre än att bosätta sig i Karlskrona, Karlshamn eller Tingsryd, så är grundfundamentet en landsbygd vars servicestruktur omfattar barnsomsorg och skola intill år 9.

Finns den samhällsservicen är arbetsgruppen övertygad om att det utvecklar företagen i kommunen med nyetablering, bostadsbyggande och annat därtill hörande.

REKOMMENDATION
Arbetsgruppen i Bräkne-Hoby rektorsområde föreslår att nu föreliggande utredningsförslag dras tillbaka för att såväl fördjupas som breddas.

Utred alternativa lösningar med exempelvis fler F-9 spår, en rektor per F-9 spår, totalt elevantal 200 – 450 elever inom F-9 spår.

Utred alternativ som innebär att samtliga idag befintliga skolor behålls men kanske ändras från F-6 resp 7-9 till F-3 resp 4-9 skolor.

För fortsatt F-9 skola i Bräkne-Hoby /

Bygd i Samverkan Föräldrarådet Hobyskolan

Ola Pagels Hans Sjöberg Ulrika von Buxhoeveden

OPINIONSBILDNING
I o m att Lokalutredning – skolorganisation offentliggjordes 2008-03-27 och konsekvenser för bl a Bräkne-Hoby rektorsområde kunde konstateras, startade arbete i Bräkne-Hoby intressegrupper emellan. Syftet med arbetet är att skapa opinion emot föreliggande lokalutredning genom att ta fram underlag som påvisar behovet av att skolorganisation i Ronneby kommun behöver utvecklas men inte i den riktning som skolutredningen föreslår.

Nu föreliggande utredning uppfattas som bristfällig och innehåller, vad arbetsgruppen uppfattar, till del rena faktafel. Bristfälligheten består i bl a att där finns inte några uppgifter om att fler förslag än de som presenteras har övervägts vilket kan tyda på att utredaren har sett en lösning och genom presenterat underlag bevisa att det är lämplig (enda) lösning.

STRATEGI 2006 
I juni 2006 behandlades utredningen ”Strategi 2010”. Besluten innebar en del omdaningar i Ronneby kommuns skolorganisation främst med avseende på upptagningsområden och vilka skolor som lämnar ”sina” elever till vilka skolor.

Förändringarna verkställdes i o m ht 2006 och ht 2007 och skulle innebära att de tre F-9 spåren i Ronneby kommun skulle garanteras kontinuitet inom överskådlig framtid.

Med nu föreliggande utredning kommer denna kontinuitet att förändras 4 år efter beslut och för Bräkne-Hoby rektorsområde 3 år efter verkställighet. Det skall nu fattas beslut om förändring under sommaren/hösten 2008, alltså 2 år efter senaste beslut.

Därvidlag kan ifrågasättas vilken uppfattning Ronneby kommuns styrande har om kontinuitet.

VISION 2020
Följande finns redovisats i såväl underlag från budgetarbete som årsredovisning för Ronneby kommuns verksamhet;

• Ronneby är en attraktiv kommun speciellt för barnfamiljer. Barn och ungdomars behov av en trygg uppväxtmiljö och utvecklingsmöjligheter är väl tillgodosedda.
• Ronneby kommun erbjuder attraktiva boendemiljöer för alla. Välutvecklade kommunikationer ger bland annat goda pendlingsmöjligheter.
• Ronneby kommun präglas av en social och etnisk integration samt demokrati och jämlikhet.
• Ronneby kommun har en välutvecklad och ändamålsenlig infrastruktur. Den har en tydlig miljöprofilering och ingår i en större regional helhet.
• Ronneby kommun är ett kunskapssamhälle. Näringslivet är fortsatt framgångsrikt och kännetecknas av mångfald, kvalitet och spetskompetens. Den goda ekonomiska utvecklingen präglas också av begreppet ekologisk hållbarhet.
• Hela kommunen utvecklas och servicen är god i våra olika kommundelar.

Med de förslag som finns i Lokalutredning – skolorganisation är det sannolikt att skolorna i centralorterna utvecklas och stärks på bekostnad av skolorna i Ronneby kommuns landsbygd (benämns ”mindre tätorter” i utredningen).

Därför uppfattas utredningen som avvikande gentemot vision 2020 eftersom det är klarlagt att inflyttning av barnfamiljer sker oftare till landsbygd än stadsmiljö och att vid sådan inflyttning betyder närhet till barnsomsorg och skola mer än kommunikationer och arbetstillfällen.

Att centralisera år 7-9 till Kallinge och Ronneby centrum uppfattas inte som ett steg i rätt riktning för att kunna uppfylla vision 2020.

UTREDARENS ARBETSMETOD
Arbete med utredningen skall ha skett tillsammans med rektorer från de olika rektorsområdena vad avser utgångspunkter och viktiga principer. Samtliga rektorer skall ha lämnat synpunkter och gjort rimlighetsbedömningar för de organisationer som lämnas i utredningens förslag.

Till vårt arbete har vi sökt få ta del av inlämnat underlag från rektorerna. Det materialet har ej lämnats ut med hänvisning att det är att anse som arbetshandling.

Vår uppfattning är att arbetshandling, som är att härröra till utredning som offentliggjorts och presenterats, är allmän handling i o m att arbetet slutförts och presenterats.

För att om möjligt få del av underlag och bakgrund till utredningens förslag har vi kontaktat rektorer i Ronneby kommun. Där har vi mötts av besked att något skriftligt underlag har ej inlämnats (Bräkne-Hoby rektorsområde undantaget) eftersom det ej förväntades. Samarbetet har enligt vår tolkning till största delen skett medelst intervju över telefon.

I detta finner vi en klar brist eftersom det med valt arbetsmetod ej finns möjlighet till framtida uppföljning. Vi finner i detta också svar på varför vi ej fått del av rektorernas inlämnade underlag eftersom, enligt vår uppfattning, där inte finns något.

SKOLA-MITT-I-BYN
Bräkne-Hoby har i 100 år varit en utpräglad skolort. Skolor på gymnasial nivå erbjuder mångsidig undervisning, lärare och personal tillför kompetens och skatteunderlag; skoltraditionen utgör en del av självbilden som utmärkts genom en växelverkan mellan bygd och skolor. Skolorna ingår också i den breda samverkan med tre samhällsföreningar, LRF, företagarföreningen, andra föreningar och aktiva grupper som givit nationell uppmärksamhet med Hela Sverige ska leva-utmärkelsen 2007.
I själva verket initierade uppkomsten av en nioårig grundskola för nio år sedan tanken på ”en skola mitt i byn” med betoning av samverkan mellan skola, hem, arbetsliv och föreningsliv. Samverkan har givit många goda resultat och tillfört kommunen uppmärksamhet, inte minst avseende natur- och kulturvärdena som en värdefull och utvecklingsbar tillgång. Som på få andra håll framstår skolorna som en för landsbygdsutvecklingen väsentlig tillgång. Att som skolutredningen föreslår ta bort de tre sista grundskoleåren från Bräkne-Hoby framstår mot denna bakgrund som ett förslag utan förankring i kunskap om bygden.
Landsbygdens utveckling är av väsentlig betydelse för kommunens framtid. En fullgod service med tillgång till en fullständig grundskola bestämmer beslut om bosättning och placering av företag. Hela kommunen har fördel av att Bräkne-Hoby inte utsätts för beslut som kan inleda en negativ spiral.

STRATEGI 2010, besluts verkställighet
Återkommer här till att, enligt utredaren, erfarenhet från detta besluts (strategi 2010) verkställighet nu skulle finnas. Beakta att utredaren skriver detta under vintern 2007/2008 och presenterar det i mars 2008.

Beslut som togs sommaren 2006, gick delvis i verkställighet ht 2006 och fullt ut hösten 2007. Där är alltså mindre än 6 månaders fullständig erfarenhet som utredaren hänvisar till. Här ifrågasätts hur säkra dessa erfarenheter är.

I skrivande stund pågår snabbutredning av Hobyskolans F-9 verksamhet. Utredningsuppdrag gavs, enligt vår uppfattning, illa kvickt efter kritik ang just denna brist av erfarenhet.

Erfarenhet erhålls genom att verka, göra något, under längre tid och lära sig allteftersom. Att ersätta ”erfarenhet från detta besluts verkställighet” med en snabbutredning är förvisso ett fall framåt men uppfattas fortfarande som otillräcklig ersättning för ett antal års kontinuerlig verksamhet som Vision 2010 borde ha inneburit.

LÅNGSIKTIGT PERSPEKTIV– hållbara lösningar med en vision som ledstjärna
I detta håller vi med. Där finns en vision för Ronneby kommun, den uppfattas som väl genomarbetad och jämlik vad avser tätort som landsbygd.

Därför ser vi det också av största vikt att det är en bred politisk lösning när väl lokalutredning – skolorganisation behandlas och beslutas om. Visionen uppfattas som accepterad av hela fullmäktige, alltså en bred politisk samsyn på varthän Ronneby kommun borde sträva.

Skolorganisationen borde inte vara något som förändras efter vilken politisk majoritet som innehar mandatperioden. Enkel majoritet i nämnd och fullmäktige är kanske inte, för kommuninnevånarna, den bästa lösningen när det gäller barnomsorg och skola.

HUR LITEN KAN EN SKOLA VARA?
Utredaren anger här grundläggande princip där 10 elever per årsklass är lämplig för att garantera god pedagogisk verksamhet. Samma princip omfattade 6 elever per årsklass för några år sedan.

Detta synes tydligt vara kopplat till ekonomi och inget annat. Någon ekonomisk konsekvensbeskrivning står i övrigt inte att återfinna i förelagd utredning

Detsamma uppfattas även äga giltighet vad avser utredarens presenterade princip om 20 – 25 elever inom 4 – 6.

Självklart behöver det finnas en balans mellan ekonomi, lärartäthet och storlek på årsklasser men det finns, som vi uppfattar det, i styrning vad avser budgetanvisning och angivna riktvärden.


Det vi vet är att
- större årskullar / klasser innebär färre möten mellan den enskilde eleven och ansvarig lärare (alltså mindre tid där den enskilde eleven får egen tid med den enskilde läraren)
- varje enskild elev vill och behöver synas vilket i större årskullar / klasser försvåras.
- vikten av möte mellan lärare och enskild elev kan inte nog poängteras. Ju mer tid som finns för läraren att diskuterat/dialogisera med eleven, mer utvecklande är det för den enskilde eleven.

LÄRARUTBILDNING
Utredaren väljer att påpeka att de senaste lärarutbildningarna inte är anpassade till Ronneby kommuns sätt att organisera skolverksamheten. Det skulle komma att innebära behov av nyanställning för att tillgodose ämnesbehöriga lärare i arbetslag kring eleven.

Är det inte som så att en ”smal” lärarutbildning kan nyttjas bättre inom ett F-9 spår med fler årskurser och därmed behöver det inte nyanställas i den av utredaren antagna omfattningen. Vari finns underlaget som säger att nyanställning måste ske? Med ett stadigvarande sätt att se på skolan som vore indelat i låg-, mellan- och högstadie så stämmer troligen resonemanget men vad sker om skolan är en F-9 skola? Är det som så att läraren fyller sin tid genom att arbeta med såväl elever i år 9 som elever i år 4? Krävs det då omfattande nyanställningar? Ökat antal lärare i arbetslag? Därom finns ingen fakta presenterad.

I detta uppfattar vi en synbar brist med utredningen. Utredaren har identifierat att förändringar skett inom lärarutbildningarna men väljer att se utbildningarna som ”ej anpassade” för Ronneby kommuns skolorganisation istället för att se att de faktiskt innebär andra möjligheter.

Möjligheten att omorganisera skolverksamheten så att
- dels tillgodose vision 2020, alltså behålla och utveckla befintliga skolor i kommunen i syfte att barnfamiljer skall finna det attraktivt och möjligt att bosätta sig i hela Ronneby kommun
- skolskjutsbehov inte ökar mot för vad det är idag, kanske det kan innebära en minskning, genom att utveckla de idag befintliga tre F-9 spåren till fler, så att elever eg fortsätter / genomför hela sin skolgång F-9 så nära hemmet som möjligt och möjlighet att ta sig till skolan för egen maskin
- fler verkliga F-9 spår organiseras, där personal som arbetar med barn/elever från 1-16 år ingår i samma rektorsområde och leds av samma rektor. Då skapas reella förutsättningar för en pedagogisk helhetssyn på barnen och deras kunskapsutveckling. Då kan man utnyttja de olika lärarkategoriernas kompetenser i samverkande arbetslag och därigenom skapa goda förutsättningar för elevernas kontinuerliga lärande och utveckling.

Inget av denna möjlighet finns medtaget med ens en kommentar. Utredningen presenterar enbart lösningen med att antalet F-9 spår skall minskas. I o m att ev andra lösningar inte presenteras så finner vi detta som en klar brist i utredningen.

Då utredningsuppdraget skall ge förslag på antal skolenheter och vilka årskurser som skall finnas vid vilka skolenheter finns egentligen inget i uppdraget som hindrar förslag innebärande en organisation anpassad till samhället av idag och de senaste lärarutbildningarnas utformning.

HOBYSPÅRET med kommunens enda F-9-skola
I och med att utredaren väljer att jämföra de tre F-9 spåren som kommunen organiserat blir det vid en sifferjämförelse självklart som så att Hobyspåret blir litet.

Det som utredaren missar vid sådan jämförelse, vilket då ej redovisas, är att Hobyspåret ÄR ett rektorsområde med en rektor med god kännedom om samtlig personal, god möjlighet att se, följa upp och anpassa verksamheten så att den viktiga röda tråden genom hela utbildningen från F till 9 verkligen finns. Möjligheten att omfördela resurser inom rektorsområdet (samtliga årskurser) är mycket goda.

Ronnebyspåret innehåller tre rektorsområden med tre rektorer med begränsade möjligheter att omfördela resurser mellan de olika årskurserna eftersom varje rektor har sitt totalansvar inom eget rektorsområde. Ev fördelning mellan rektorsområde sker genom skolförvaltningen.

Kallingespåret innehåller tre rektorsområden med möjligheter och totalansvar i likhet med Ronnebyspåret.

Om detta nämner utredaren intet vilket bidrar till vår uppfattning att förelagd utredning innehåller väsentliga brister.

Jmf med andra kommuners F-9 spår är Hoby-spåret stort med sitt elevunderlag. Vad arbetsgruppen fått fram så strävar kommuner, som renodlat sin skolorganisation mot F-9 skolor, mot skolenheter (rektorsområden) om 350 – 450 elever. I sådana kommuner är skolenheter / ro om 500 elever eller fler sällsynta. Där finns också skolenheter / ro om 350 elever eller färre, om än inte vanligt förekommande, men de finns.

Om Ronnebyspåret skulle likställas med Hobyspåret, och bli ett verkligt F-9 spår, skulle det innebära ca 1 400 elever totalt sett. Vari finns kvaliteten i så stora skolenheter? Där finns ingen, vilket då innebär att Ronnebyspåret måste innehålla fler rektorsområden, vilket får till följd att varje rektorsområde blir sig själv närmast. Fungerar då av- och överlämning av elever mellan skolorna?

Skolförvaltningen, enligt utredaren, är medveten om nödvändigheten att varje elev följs upp, att pedagogerna ”kalibrerar” sin undervisning och att alla pedagoger i varje aktuellt F-9 spår har detaljkunskap om den enskilde elevens behov.

Hur stor är sannolikheten att pedagogerna vid Snäckebackskolan har detaljkännedom om år 6 elevens behov (utbildningsnivå, situation etc) vid Fredriksbergs-, Skogsgårds-, Espedals- och Saxemaraskolan och om lokalutredningen går igenom ograverad, även Hoby-, Hallabro- och Backarydsskolan?

Jmf detta med hur stor sannolikheten är att pedagogerna vid Hobyskolans F - 9 har detaljkunskap om år 6 eleven vid Hoby-, Hallabro- och Backarydsskolan.

Om vi omvänt ser på elevens kunskap om pedagogerna; Inom vilket F-9 spår är sannolikheten störst att eleven redan i år 5 och år 6 känner igen de pedagoger som skall utbilda eleven under år 7 – 9? I vilket F-9 spår borde eleven kunna känna störst trygghet?

Där finns inte en teoretisk möjlighet för pedagogerna i ett framtida Ronnebyspår att erhålla den detaljkunskap som krävs för att kunna ”kalibrera” sin undervisning och ligga på förkant inför år 5 och år 6 elevens steg mot större egenansvar och ämnesvis utbildning med ämneslärare från år 7.

Utifrån jämförelser som här ovan blir ”stordriftsskolan” orimlig. Undervisningen riskerar att bli kvantitativ istället för kvalitativ. Är det den sortens skola Ronneby kommun förtjänar?

F-5 SKOLOR OCH F-9 SKOLOR
Ytterligare brist i utredningen; Varför inte F-3 och 4-9 skolor? Många kommuner arbetar / utreder f n dessa möjligheterna.

Utredaren för ett resonemang om F-6, F-9, F-5 och 6-9 skolor. Resonemanget slutar i ett konstaterande att betygssättning, i en nära framtid, kommer att ske i år 6 och denna betygssättning ej skall göras av lärare som undervisar eleven för första gången i skolår 6.

Vi saknar ett resonemang kring F-3, 4-9 skola i detta. Vad skulle en sådan indelning / omorganisation kunna innebära? Skulle en sådan indelning kunna innebära att skolan finns kvar för att kunna möta en ökning av elevantalet när en sådan kommer?

Vi vet idag att vid byte av skola så går normalt första terminen åt till att eleven lär sig den nya omgivningen med nya rutiner och med ett större antal elever och lärare att hålla reda på. Först under andra terminen börjar eleven kunna koncentrera sig på utbildningen. Därvidlag bör det noga övervägas om det inte, för lärandet, är viktigast med inget / så få flyttningar som möjligt / skifte av skola under skolåren.

BRÄKNE-HOBY REKTORSOMRÅDE
Reflektion; Hobyskolan är enda skolan i utredning där elevantalet prognosticeras intill 14/15. Övriga skolor prognosticeras intill 12/13 alltså 2 läsår färre än Hobyskolan.

Varför väljer utredaren detta? Är det för att påvisa att det prognosticerade elevantalet verkligen minskar under hela perioden? Varför prognosticeras inte samtliga skolor intill samma läsår?

Viktigt att veta är att prognosticerad minskning av elevantal vid Hobyskolan visar att elevantalet äntligen kommer till den nivå som skolan är byggd / anpassad för.

Varför finns inte Kallinge 7-9 r o redovisat i likhet med övriga rektorsområden?

Utredarens jmf mellan Hobyskolans 7-9 verksamhet med övr 7-9 verksamheter avseende lärartäthet är förkastligt. Arbetsgruppens uppfattning är att det går inte att få en rättvisande jämförelse på det sättet eftersom lärarna vid Hobyskolan år 7-9 är en integrerad del av den pedagogiska verksamheten vid Hobyskolan.

Att använda lärartäthet som ett argument i utredningen i syfte att påvisa det lämpliga i att flytta Hobyskolans år 7-9 till Snäckebacksskolan uppfattas som osakligt. Detta eftersom det finns en ekonomisk styrning i ett sådant resonemang vilket eg (ej uttalat) inte finns med i utredningsuppdraget.

Dessutom, vid redovisning, av Inger Hjort, för FoG-nämnden den 16 januari 2008 av betygsresultat år 9 ht -07 presenterades statistik att andelen elever vid Snäckebackens rektorsområde som ej uppnått målen har ökat. Bedömningen, enl nämndens protokoll (2008-01-16, N§3), är att en bidragande orsak kan vara att rektorsområdet frångått 20-grupper och omgruppering skett till 30 elever i varje grupp.

Arbetsgruppen uppfattar detta som ett tydligt exempel, om än att det kan vara engångsföreteelse (eller inte), vad som sker vid inrättande av större grupper för elevens utveckling. I detta fallet alltså mindre tid för läraren med den enskilde eleven.

HOBYSKOLANS REL ISOLERING SOM LITEN 7-9 SKOLA
Utredaren hänvisar till Skolverkets rapport. På vad grundar sig utredarens argument? Arbetsgruppen har sökt i skolverkets rapport men ej funnit att inspektörerna skulle påtalat att där föreligger någon isolering med anledning av Hobyskolans litenhet. Däremot har arbetsgruppen funnit att den goda lärartätheten på Hobyskolan tillåter verksamhet i mindre elevgrupper, vilket då arbetsgruppen tolkar som ett positivt uttalande från inspektörerna.

Hobyskolan är en F-9 skola. Där finns ingen isolerad 7-9 skola vid Hoby utan verksamheten är integrerad. Ta bort år 7 – 9 och år F – 6 får sin verksamhet beskuren / kvalitetsminskad. Undervisning och arbetslag kring eleven är uppbyggd utifrån F-9 princip, därför blir konsekvenserna allvarliga, kvalitetsmässigt, för elever i F-6.

ÖVERKAPACITET I LOKALER, AVYTTRA LOKALER I TÄTORTEN
Elevunderlaget i Ronneby minskar vilket enligt utredaren kan lösas med att förflytta elever i år 7-9 från Bräkne-Hoby. I och med detta kommer lokaler att bli ”lediga” i Bräkne-Hoby. Vad som kan komma att ske med dessa lokaler redovisas inte. Spekulationerna är många och en redovisning av vad som ska ske är nödvändigt.

Där finns ingen hänvisning eller förklaring till vad som egentligen menas med ”avyttring” och vilka konsekvenser det kan föra med sig. Är det att förskoleverksamhet kan flyttas in i tomma lokaler eller att annan kommunal verksamhet kan centraliseras i syfte att avyttra andra lokaler? Är det ”kommunala” lokaler i Bräkne-Hoby som avses när utredaren talar om att ”avyttra” andra lokaler? Eller berör det lokaler i Ronneby?

Jmf med andra kommuners skolorganisationer och deras satsningar
Arbetsgruppen har inhämtat information hur andra kommuner organiserar sin grundskoleverksamhet. Presenterar här ett axplock;
Älmhults kommun; 5 st F-9 skolor (Ingen 7-9 skola kvar)
Ljungby och Höganäs kommun (i storlek med Ronneby kommun); Har helt övergått till F-9 skolor
Varbergs kommun; Har 25 grundskolor som anpassats efter F-9 modellen. Har 7 områden med minst en F-9 skola. Totalt finns 15 ”riktiga” F-9 skolor.

Arbetsgruppen uppfattar Ronneby kommuns utredning som varandes fast i ett gammalt stadietänk. Arbetsgruppen efterlyser en höjd blick, en ”helikoptersyn”, för att utveckla skolorganisationen, på ett för hela kommunen positivt sätt, efter de nya/ändrade kraven som samhället ställer på eleverna. Utveckla organisationen bl a utifrån de krav som skolverket ställer på lärarutbildningarna. Ligg på förkant, bli föregångskommun. Skolverksamheten, rent generellt, har lämnat de tidigare traditionella låg-, mellan- och högstadie indelningarna. Det är att dags att explicit även Ronneby kommun gör det.

ÖVRIGT - SKOLSKJUTSTIDER
Utredaren nämner detta inte i sitt underlag mer än som en fråga i förbigående under resonemanget kring F-5, 6-9 skolor. Där finns inget som beskriver som beskriver en tänkbar utveckling vad avser skolskjutsbarnens situation.

Arbetsgruppen vill påtala den restid, 25 – 45 minuter, som barnen från nuvarande Bräkne-Hoby rektorsområde har idag för att vara på plats när skolan börjar kl 0800.

Då skolskjutsarna i en framtida utveckling kan förväntas först gå till Hobyskolan för att sedan fortsätta till Snäckebacksskolan innebär det en förlängd restid om minst 20 minuter för flertalet av dagens skolskjutsbarn vid Hobyskolan. Omvänt kan antas gälla vid hemresa; buss till Bräkne-Hoby därefter ut till byarna runt-i-kring. Vilket innebär längre restid jmf med idag.

Inhämtade uppgifter gör också gällande att någon särskild anpassning i Snäckebacksskolans schemaplanläggning för skolskjutstider ej kommer att ske. Därvid ser arbetsgruppen en mycket sannolik utveckling att barnen i år 7-9, från nuvarande Bräkne-Hoby rektorsområde, vid placering i Snäckebackens rektorsområde kommer att erhålla längre skoldagar än barnen som då är bosatta i Ronneby centralort. Sannolikt är också att några extra skolskjutsar kommer ej att sättas in utan eleverna får vänta till de flesta har slutat så att gemensam buss kan användas.

Detta innebär att barnen från Bräkne-Hoby, Hallabro, Backaryd m omnejder inte kommer att ha lika förutsättning som barnen från Ronneby centralort m omnejd att studera, idrotta el umgås på fritiden. Fritiden för skolskjutsbarn är mindre jmf med barn som själva kan ta sig till och från hemmet.

Att på något sätt tro att skolskjuts kan jämföras rakt av med bilfärd, laglig / inom hastighetsbegränsning, från punkt A till B eller att utlova fritt tågresekort är att visa okunskap och till del ignorans om skolskjutsbarnens vardag och deras förhållanden.

Lägg därtill ökade kostnader (resor/busskostn) och den miljöpåverkan som ökat nyttjande av skolskjuts innebär så är stordrift av verksamheter ej alltid av godo ur ett helhetsperspektiv.

ÖVRIGT - TRYGGHET
I kommunens skolplanemål finns fastslaget att ”Barnet/eleven skall sättas i centrum”. Detta för att det enligt barnkonventionen är barnets bästa som ska komma i främsta rummet.

Arbetsgruppen bedömer sig ha ganska god uppfattning om hur barnen/eleverna har det idag i Bräkne-Hoby rektorsområde. Eleverna uppvisar en trygghet som tyder på att de trivs med omgivningen och skolmiljön. Antalet elever är så pass att det alltid går att finna en lekkompis, oavsett om kompisen är något år äldre eller något år yngre. Eleverna i år 7-9 vid en F-9 skola behöver inte bli tonåring med detsamma utan kan växa in i tonåren efter egna förutsättningar.

I o m att Arbetsgruppen har såväl egna som ”fått sig till livs” erfarenheter vad det gäller Snäckebacksskolan så bedömer Arbetsgruppen sig ha en relevant uppfattning vad som kan ske med den ”omogne” tonåringen i år 7 vid en renodlad 7-9 skola. Reflektion; Snäckebacksskolan är den enda skolan i Ronneby kommun som på sin hemsida lagt ut ordningsföreskrifter samt vad som händer om ordningsreglerna ej följs. Är det på förekommen anledning eller hur ska det tolkas?

I och med att trygghet är bland det första som kommer som en tanke hos föräldrar om vad som är viktigt för deras barn i skolålder så är Arbetsgruppen övertygad om att; skall barnet/eleven kunna komma i centrum så krävs trygghet för såväl barnet som förälder som pedagog. Trygghet kommer oftast ur en välbekant och relativt lugn miljö med någorlunda fasta rutiner.

För elever med behov av särskilt stöd är det av största vikt att tryggheten finns i form av välbekant miljö. Utredaren har inte någonstans i sitt underlag givit någon konsekvensbeskrivning eller förslag till lösning för de elever som studerar vid Hobyskolans RC 6 – 9. Vad kommer att ske för deras del om år 7-9 skall in till Ronneby centralort?

ÖVRIGT - PERSONAL
Vad händer med den personal som berörs av förändringarna i utredningen? Både lärare och annan personal kommer att beröras? Hur kommer det att påverka eleverna?

I Bräkne-Hoby finns idag en skolsköterska som barnen redan tidigt får god kontakt med vilket är ovärderligt när de plötsligt är ungdomar och behöver någon att anförtro sig åt. Detta förtroende, som byggts upp under tidiga år, kommer inte att finnas om eleverna byter skola när de är i 13-års åldern.