Vad händer efter studenten?
För många gymnasieelever är studenten en efterlängtad milstolpe i livet, något som man längtat efter i alla år. Men samtidigt väcker den också stor oro bland många. Vad händer egentligen när man klivit ut ur skolans dörrar för sista gången? Är man redo för arbetslivet, vidare studier och det ansvar som vuxenlivet innebär?
Många elever vittnar om en osäkerhet kring framtiden efter skolan. Vissa har en tydlig plan, medan andra känner sig vilsna. En del går direkt till högre studier, andra söker jobb och vissa väljer att ta ett sabbatsår. Men hur väl förbereder gymnasiet egentligen sina elever för steget ut i vuxenlivet och vidarestudier?
Den här granskningen undersöker elevernas oro, skolans roll och vad som faktiskt händer efter studenten. Genom intervjuer med gymnasieelever och studievägledare, samt enkäter tar vi reda på om dagens unga är redo för den verklighet som väntar – eller om skolan brister i sitt ansvar för att förbereda dem för framtiden.
I en enkät som skickades ut till åk 1-3 på gymnasiet angående vad de tänker och känner kring vad de ska göra efter studenten, så var 55% av de svarande 3:or, 30% gick i åk 2 och resterande 15% gick i 1:an.
På frågan vad de planerade att göra direkt efter studenten besvarade 30% att de tänkte studera vidare på högskola/universitet, 25% planerade att ta ett sabbatsår, 20% tänkte jobba, 15% var osäkra på vad de skulle göra och slutligen svarade 10% annat. Hela 45% angav att de kände lite oro kring framtiden efter studenten, medan 40% faktiskt angav att de kände sig trygga. De sista 15% kände stor oro angående framtiden efter studenten, och det som de flesta oroar sig för, var att inte veta vad de vill göra (38%), klara av vuxenlivet (31%), inte få jobb (12%) och att välja fel utbildning (8%).
Majoriteten av de svarande, 66%, gav svaret att de känner att skolan har förberett dom tillräckligt för vidare studier samtidigt som endast 7% menar att de har blivit tillräckligt förberedda för praktiskt vuxenansvar. 10% angav att de blivit ekonomiskt förberedda och 17% tycker att de blivit tillräckligt förberedda för det kommande arbetslivet. På frågan om de har fått tillräcklig studie- och yrkesvägledning från skolan, så svarar 45% att de känner sig väl informerade, 25% svarade ja, men att de skulle behöva mer och de sista 30% svarade att de tycker vägledningen har varit otillräcklig.
Slutligen på frågan ”Vad skulle du vilja att skolan gjorde mer för att förbereda elever för framtiden?” så har olika fritextsvar lyfts fram som inkluderar privatekonomi (räkningar, lån, boende, skatt), arbetsmarknadskunskap, vardagslivsfärdigheter samt praktiska råd inför vuxenlivet såsom CV-skrivning och investeringar. Forskning visar att många gymnasieelever känner sig osäkra inför framtiden.
Enligt Universitetskanslersämbetet planerar de flesta elever att studera vidare, men många upplever att de är dåligt förberedda för just arbetslivet och vuxenansvar. Skolverket rapporterar att elever från yrkesprogram oftare går direkt till jobb, medan de från högskoleförberedande program främst studerar vidare. Trots detta efterlyser många bättre vägledning och praktisk kunskap. Studierna visar att skolan ofta ger generell information men brister i konkret stöd.
Karolina Enqvist, studie- och yrkesvägledare på Westerlundska gymnasiet, berättar att skolan aktivt arbetar för att förbereda eleverna inför framtiden. Elever erbjuds vägledningssamtal under hela studietiden, men särskilt i årskurs 3 ökar efterfrågan på stöd. Skolan ger information om olika vägar efter gymnasiet genom klassbesök och föreläsningar, exempelvis om högskolestudier. Dessutom erbjuds hjälp med jobbsökande och CV-skrivning. Hon berättar att många elever i årskurs 3 känner en osäkerhet inför framtiden, vilket ofta beror på det stora utbudet av alternativ – vidare studier, jobb, lumpen, utlandsresor eller kompletterande kurser.
Påverkan från vänner, syskon och föräldrar kan också bidra till denna osäkerhet menar Karolina. Vanliga orosmoment bland eleverna rör höga antagningskrav på utbildningar samt rädslan för att lämna skolans trygghet. Enqvist menar att många elever upplever stress över att inte ha en tydlig plan och känner att de ”borde” veta vad de ska göra. Hon uppmuntrar elever att inte låta sig stressas av framtiden, utan att se det som en möjlighet att utforska olika alternativ. Hennes råd till osäkra elever är att våga prata om framtiden och ta hjälp av skolans vägledare och kuratorer. ”Vi finns här för att hjälpa er elever!” avslutar hon.
Den här granskningen undersöker elevernas oro, skolans roll och vad som faktiskt händer efter studenten. Genom intervjuer med gymnasieelever och studievägledare, samt enkäter tar vi reda på om dagens unga är redo för den verklighet som väntar – eller om skolan brister i sitt ansvar för att förbereda dem för framtiden.
I en enkät som skickades ut till åk 1-3 på gymnasiet angående vad de tänker och känner kring vad de ska göra efter studenten, så var 55% av de svarande 3:or, 30% gick i åk 2 och resterande 15% gick i 1:an.
På frågan vad de planerade att göra direkt efter studenten besvarade 30% att de tänkte studera vidare på högskola/universitet, 25% planerade att ta ett sabbatsår, 20% tänkte jobba, 15% var osäkra på vad de skulle göra och slutligen svarade 10% annat. Hela 45% angav att de kände lite oro kring framtiden efter studenten, medan 40% faktiskt angav att de kände sig trygga. De sista 15% kände stor oro angående framtiden efter studenten, och det som de flesta oroar sig för, var att inte veta vad de vill göra (38%), klara av vuxenlivet (31%), inte få jobb (12%) och att välja fel utbildning (8%).
Majoriteten av de svarande, 66%, gav svaret att de känner att skolan har förberett dom tillräckligt för vidare studier samtidigt som endast 7% menar att de har blivit tillräckligt förberedda för praktiskt vuxenansvar. 10% angav att de blivit ekonomiskt förberedda och 17% tycker att de blivit tillräckligt förberedda för det kommande arbetslivet. På frågan om de har fått tillräcklig studie- och yrkesvägledning från skolan, så svarar 45% att de känner sig väl informerade, 25% svarade ja, men att de skulle behöva mer och de sista 30% svarade att de tycker vägledningen har varit otillräcklig.
Slutligen på frågan ”Vad skulle du vilja att skolan gjorde mer för att förbereda elever för framtiden?” så har olika fritextsvar lyfts fram som inkluderar privatekonomi (räkningar, lån, boende, skatt), arbetsmarknadskunskap, vardagslivsfärdigheter samt praktiska råd inför vuxenlivet såsom CV-skrivning och investeringar. Forskning visar att många gymnasieelever känner sig osäkra inför framtiden.
Enligt Universitetskanslersämbetet planerar de flesta elever att studera vidare, men många upplever att de är dåligt förberedda för just arbetslivet och vuxenansvar. Skolverket rapporterar att elever från yrkesprogram oftare går direkt till jobb, medan de från högskoleförberedande program främst studerar vidare. Trots detta efterlyser många bättre vägledning och praktisk kunskap. Studierna visar att skolan ofta ger generell information men brister i konkret stöd.
Karolina Enqvist, studie- och yrkesvägledare på Westerlundska gymnasiet, berättar att skolan aktivt arbetar för att förbereda eleverna inför framtiden. Elever erbjuds vägledningssamtal under hela studietiden, men särskilt i årskurs 3 ökar efterfrågan på stöd. Skolan ger information om olika vägar efter gymnasiet genom klassbesök och föreläsningar, exempelvis om högskolestudier. Dessutom erbjuds hjälp med jobbsökande och CV-skrivning. Hon berättar att många elever i årskurs 3 känner en osäkerhet inför framtiden, vilket ofta beror på det stora utbudet av alternativ – vidare studier, jobb, lumpen, utlandsresor eller kompletterande kurser.
Påverkan från vänner, syskon och föräldrar kan också bidra till denna osäkerhet menar Karolina. Vanliga orosmoment bland eleverna rör höga antagningskrav på utbildningar samt rädslan för att lämna skolans trygghet. Enqvist menar att många elever upplever stress över att inte ha en tydlig plan och känner att de ”borde” veta vad de ska göra. Hon uppmuntrar elever att inte låta sig stressas av framtiden, utan att se det som en möjlighet att utforska olika alternativ. Hennes råd till osäkra elever är att våga prata om framtiden och ta hjälp av skolans vägledare och kuratorer. ”Vi finns här för att hjälpa er elever!” avslutar hon.