Kvinnoprojekt i Hjällbo - Drömmen att kunna påverka sin vardag
Nurcan Aslan är på väg att uppfylla en dröm, enligt henne själv.
Från den första november är hon med och leder kvinnoprojektet
i Hjällbo tillsammans med Monica Lindström från primärvården.
Nurcans mål är att öka kvinnornas självförtroende och inflytande över sina egna liv i vardagen:
–För att lyckas behöver man framför allt skapa tillit, säger hon.
Kvinnoprojektet i Hjällbo är ett samverkansprojekt mellan stadsdelsförvaltningen i Lärjedalen, primärvården Nordost och ett flertal föreningar och utbildningssamordnare i Hjällbo.
Projektet har redan samlat kvinnor i en rad olika aktiviteter som exempelvis motionsgympa, språkträning och danskurser och bakom det stora uppbyggnadsarbetet finns Monica Lindström, tidigare barnmorska och arbetsledare vid mödravårdscentralen i Angered.
Stärka kvinnor genom nätverk
Hon menar dock att det är hög tid att kvinnoprojektet får en ledare som bor och verkar i Hjällbo och att det bör vara en kvinna med invandrarbakgrund.
Och det är här Nurcan Aslan kommer in i bilden.
Hennes uppgift blir nu att förvalta det som byggts upp samtidigt som hon har att gå vidare för att nå målet att stärka kvinnorna i stadsdelen genom nätverk, utbildning, information och samtal.
–Helt avgörande är att man måste jobba på flera nivåer samtidigt. Aktiviteter som gymnastik och sykurser är verktyg som vi ska använda för att nå vidare. Nu har vi exempelvis ett kvinnocafé dit man kan komma efter gympan och träffas, diskutera och lyssna på föredrag, eller bara snacka lite, säger Nurcan.
Hon är kurd från Turkiet och har bott tolv år i Sverige, tio av dem i Hjällbo där hon arbetar som receptionist på Hjällbobostaden och har beviljats tjänstledigt för att ta itu med kvinnoprojektet.
– I mitt arbete på Hjällbobostaden träffar jag dagligen massor av människor, oftast kvinnor, som bor här i Hjällbo vilket gör att jag har en ganska god bild av deras önskemål och behov. De kunskaperna kommer jag självklart att ta tillvara som ledare för kvinnoprojektet, säger Nurcan.
Underläge gentemot männen
Hon menar att kvinnor alltid möter samhällets olika krav i ett underläge gentemot männen och att ett kvinnoprojekt därför är nödvändigt:
–Det är alltid en grad svårare att vara kvinna. Att dessutom vara invandrare gör inte det hela lättare. Ofta är det den egna kulturen som gör det extra svårt för invandrarkvinnor att ha tillräckligt inflytande över sina egna liv. Bara att få möjlighet och kanske tillåtelse av maken att gå till vårt café en eftermiddag kan stöta på problem.
–Jag vill skapa möjligheter för kvinnorna i Hjällbo att ta del av vardagen i samhället. I Sverige finns stora möjligheter att påverka sin livssituation. Det kan handla om att påverka sitt boende, sina barns miljö på daghem eller i skolan. Väldigt konkret kan det handla om att våga gå på ett kvartssamtal med sitt barns lärare.
Inventering av önskemål
Nurcan har en idé om att göra en ordentlig inventering om önskemålen hos kvinnorna i Hjällbo.
Dessutom kan hon tänka sig att lyfta fram exempel på framgångsrika invandrarkvinnor som lyckats klara av att komma in i det svenska samhället och kanske göra karriär samtidigt som de levt normala familjeliv.
– Men det gäller att vara försiktig, ta det lugnt och skapa förtroende, inte försöka forcera fram något, säger Nurcan som hoppas få vara med de två kommande åren som projektet kommer att drivas.
Sonny Mattisson
031-612063
sonny.mattisson@notes.goteborg.se
Projektet har redan samlat kvinnor i en rad olika aktiviteter som exempelvis motionsgympa, språkträning och danskurser och bakom det stora uppbyggnadsarbetet finns Monica Lindström, tidigare barnmorska och arbetsledare vid mödravårdscentralen i Angered.
Stärka kvinnor genom nätverk
Hon menar dock att det är hög tid att kvinnoprojektet får en ledare som bor och verkar i Hjällbo och att det bör vara en kvinna med invandrarbakgrund.
Och det är här Nurcan Aslan kommer in i bilden.
Hennes uppgift blir nu att förvalta det som byggts upp samtidigt som hon har att gå vidare för att nå målet att stärka kvinnorna i stadsdelen genom nätverk, utbildning, information och samtal.
–Helt avgörande är att man måste jobba på flera nivåer samtidigt. Aktiviteter som gymnastik och sykurser är verktyg som vi ska använda för att nå vidare. Nu har vi exempelvis ett kvinnocafé dit man kan komma efter gympan och träffas, diskutera och lyssna på föredrag, eller bara snacka lite, säger Nurcan.
Hon är kurd från Turkiet och har bott tolv år i Sverige, tio av dem i Hjällbo där hon arbetar som receptionist på Hjällbobostaden och har beviljats tjänstledigt för att ta itu med kvinnoprojektet.
– I mitt arbete på Hjällbobostaden träffar jag dagligen massor av människor, oftast kvinnor, som bor här i Hjällbo vilket gör att jag har en ganska god bild av deras önskemål och behov. De kunskaperna kommer jag självklart att ta tillvara som ledare för kvinnoprojektet, säger Nurcan.
Underläge gentemot männen
Hon menar att kvinnor alltid möter samhällets olika krav i ett underläge gentemot männen och att ett kvinnoprojekt därför är nödvändigt:
–Det är alltid en grad svårare att vara kvinna. Att dessutom vara invandrare gör inte det hela lättare. Ofta är det den egna kulturen som gör det extra svårt för invandrarkvinnor att ha tillräckligt inflytande över sina egna liv. Bara att få möjlighet och kanske tillåtelse av maken att gå till vårt café en eftermiddag kan stöta på problem.
–Jag vill skapa möjligheter för kvinnorna i Hjällbo att ta del av vardagen i samhället. I Sverige finns stora möjligheter att påverka sin livssituation. Det kan handla om att påverka sitt boende, sina barns miljö på daghem eller i skolan. Väldigt konkret kan det handla om att våga gå på ett kvartssamtal med sitt barns lärare.
Inventering av önskemål
Nurcan har en idé om att göra en ordentlig inventering om önskemålen hos kvinnorna i Hjällbo.
Dessutom kan hon tänka sig att lyfta fram exempel på framgångsrika invandrarkvinnor som lyckats klara av att komma in i det svenska samhället och kanske göra karriär samtidigt som de levt normala familjeliv.
– Men det gäller att vara försiktig, ta det lugnt och skapa förtroende, inte försöka forcera fram något, säger Nurcan som hoppas få vara med de två kommande åren som projektet kommer att drivas.
Sonny Mattisson
031-612063
sonny.mattisson@notes.goteborg.se