Resan med ångaren Ullånger 1897
När jag läser det Anki skrivit om ångaren Ullånger kommer jag att tänka på en annan artikel om samma båt.
Resan med ångaren Ullånger 1897
När jag läser det Anki har skrivit om ångaren Ullånger kommer jag att tänka på en annan artikel om samma båt.
Den fanns införd i tidningen Örnsköldsviksposten den 31 juli 1897. För flera år sen fick jag låna en hel årgång av ÖP av Christer Nilsson i Mäja, som hittat den uppe på vinden i sitt hus när han renoverade. Jag plockade ut vissa artiklar med anknytning till Ullånger med omnejd. Bland annat finns det här referatet om en lite annorlunda missionsresa till Ulvön. Den ålderdomliga texten återges utan ändringar. Vem som skrev under signaturen ”Olle i Skruf” är okänt.
Från och med 1898 kom tidningen ut tre gånger i veckan. En helårsprenumeration kostade 3:- och för en månad betalade man 50 öre. Postporto eller utbärning inom Ö-vik inräknat i priset !
Lördagen den 31 juli 1897
Våra flytande krogar och missionsmötena.
I de kungörelser, som ångaren Ullånger och en annan för sitt krögeri välkänd kustbåt hade i anledning af missions mötet å Ulfön söndagen den 25 juli låtit till allmänhetens påseende uppspika, och hvarå de annonserade sina "lustturer" till nämnda missionsmöte, lästes med stora bokstäfver: "God restauration finnes ombord".
När undertecknad såg dessa, särskilt i ögonen fallande ord, knöt sig högra handens fingrar om samma hands tumme, upplyfte högra pekfingret och lade det på högra sidan om snushornet, medan jag, dålig kännare som jag är i svenskan, funderade: Restauration, hva´ menas med det ?
Aha - nu har jag det ! - Det det måtte vara någon sorts andlig smörjelse som skall pröfvas. Jaha, mycket rigtigt!
Nog voro de unga och många lustfararne vid framkomsten till Ulfön "smorda" alltid, men det befanns vara en smörjelse, som föga harmonierade med missionsmötets anordnares önskan. De hade nemligen vid annonserandet af mötet särskildt undanbett sig besök af dylika "påsmorda" bacchidyrkare.
Det är en så vanlig företeelse att när något nykterhets - eller folkmöte är anordnadt, se dessa flytande (lönn) krogar genast företaga en lusttur, för att ditföra några dinglande orosstiftare eller mer eller mindre välkomna gäster, att det är ej att säga ett ord derom. Men att, när ett möte är anordnadt för "andlig uppbyggelse" t.ex. dessa missionsmöten, anordna lustturer, hvarvid restaurationen ombord blir den dragande kraften och rusdrycksförbrukare - för att ej säga missbrukare - de lustfarande, som fallet var vid det senaste missionsmötet på Ulfön, det är lidrigast sagt otillständigt. Å "Ullånger" söps och dansades under yrande fröjd, och fiolens gnällande toner framträngde ända till mötesplatsen.
Är icke detta sätt att föra lustresande till missionsmötena en ren skymf och ett slag i ansiktet på alla dem, som verkligen älska enkristlig vandel och som önska ostörd andakt ? Jo ! Och derför bör hvar och en rättänkande menniska betacka sig för slika de flytande krogarnes lustresor.
Olle i Skruf
När jag läser det Anki har skrivit om ångaren Ullånger kommer jag att tänka på en annan artikel om samma båt.
Den fanns införd i tidningen Örnsköldsviksposten den 31 juli 1897. För flera år sen fick jag låna en hel årgång av ÖP av Christer Nilsson i Mäja, som hittat den uppe på vinden i sitt hus när han renoverade. Jag plockade ut vissa artiklar med anknytning till Ullånger med omnejd. Bland annat finns det här referatet om en lite annorlunda missionsresa till Ulvön. Den ålderdomliga texten återges utan ändringar. Vem som skrev under signaturen ”Olle i Skruf” är okänt.
Från och med 1898 kom tidningen ut tre gånger i veckan. En helårsprenumeration kostade 3:- och för en månad betalade man 50 öre. Postporto eller utbärning inom Ö-vik inräknat i priset !
Lördagen den 31 juli 1897
Våra flytande krogar och missionsmötena.
I de kungörelser, som ångaren Ullånger och en annan för sitt krögeri välkänd kustbåt hade i anledning af missions mötet å Ulfön söndagen den 25 juli låtit till allmänhetens påseende uppspika, och hvarå de annonserade sina "lustturer" till nämnda missionsmöte, lästes med stora bokstäfver: "God restauration finnes ombord".
När undertecknad såg dessa, särskilt i ögonen fallande ord, knöt sig högra handens fingrar om samma hands tumme, upplyfte högra pekfingret och lade det på högra sidan om snushornet, medan jag, dålig kännare som jag är i svenskan, funderade: Restauration, hva´ menas med det ?
Aha - nu har jag det ! - Det det måtte vara någon sorts andlig smörjelse som skall pröfvas. Jaha, mycket rigtigt!
Nog voro de unga och många lustfararne vid framkomsten till Ulfön "smorda" alltid, men det befanns vara en smörjelse, som föga harmonierade med missionsmötets anordnares önskan. De hade nemligen vid annonserandet af mötet särskildt undanbett sig besök af dylika "påsmorda" bacchidyrkare.
Det är en så vanlig företeelse att när något nykterhets - eller folkmöte är anordnadt, se dessa flytande (lönn) krogar genast företaga en lusttur, för att ditföra några dinglande orosstiftare eller mer eller mindre välkomna gäster, att det är ej att säga ett ord derom. Men att, när ett möte är anordnadt för "andlig uppbyggelse" t.ex. dessa missionsmöten, anordna lustturer, hvarvid restaurationen ombord blir den dragande kraften och rusdrycksförbrukare - för att ej säga missbrukare - de lustfarande, som fallet var vid det senaste missionsmötet på Ulfön, det är lidrigast sagt otillständigt. Å "Ullånger" söps och dansades under yrande fröjd, och fiolens gnällande toner framträngde ända till mötesplatsen.
Är icke detta sätt att föra lustresande till missionsmötena en ren skymf och ett slag i ansiktet på alla dem, som verkligen älska enkristlig vandel och som önska ostörd andakt ? Jo ! Och derför bör hvar och en rättänkande menniska betacka sig för slika de flytande krogarnes lustresor.
Olle i Skruf