Innehåll tidigare nummer

SPT NR 19

24/9 2021 • ÅRGÅNG 63


LEDARE
Motionsfloden svämmar över inför årets kyrkomöte


ARTIKLAR
HANS S.A. ENGDAHL
Svenska kyrkans eskatologiska nu, I
Svenska kyrkans dagsläge innebär både bekymmer och möjligheter. Författaren analyserar här övergripande vad kyrkan förlorat under det senaste seklets enorma förändringar men reflekterar också över vilka möjligheter hon har. Det är en träffande och inte alltid bekväm beskrivning som ges – och den skrivs utifrån att författaren är teol. dr och under många år varit professor vid University of the Western Cape i Kapstaden.

MARIA ECKERDAL
Konstantin Nikolajevitj Leontiev – en bysantin i Moskva
Ryssland är det ständigt förbryllande och fascinerande landet präglat av den rysk-ortodoxa tron. Den ryska särprägeln som möter oss i dess litteratur, teologi och hos många tänkare är delvis känd genom de stora författarna – främst Tolstoj och Dostojevskij. I denna artikel lyfter Maria Eckerdal, teol. dr, fil. kand. i ryska och präst i Sigtuna, fram en i väst i stort sett okänd tänkare, Konstantin Nikolajevitj Leontiev. Hennes artikel är i vidare mening allmänbildande om ryskt tänkande men framför allt fördjupande om Leontievs originalitet. I en senare artikel kommer författaren att presentera Leontievs kristendomssyn.

STURE HALLBJÖRNER
»Himlarna och himlarnas himmel rymma dig ju icke…»
Hur många himlar bör vi ha i översättningen av Fader Vår? Den frågan ställer författaren, teol. lic. och f.d. kontraktsprost, eftersom den grekiska grundtexten har pluralis medan den svenska översättningen har singularis. Vi får en överblick över olika översättningar, såväl äldre som nyare på andra språk. I viss mån pläderar författaren för att pluralformen ska användas även i den svenska översättningen samtidigt som frågan också lämnas öppen.

REFLEX
Berit Simonsson tycker om att börja om – på nytt


KOMMENTARER
Om vigselkravet


FÖR PREDIKAN
FOLKE T. OLOFSSON
Den helige Mikaels dag


HANS HANSSON
Tacksägelsedagen

SPT

NR 18
10/9 2021 • ÅRGÅNG 63


LEDARE
Kyrkans episkopala ordning ifrågasatt


ARTIKLAR
CHRISTIAN BRAW
Lär mig att vara sällsynt – om Hjalmar Gullberg
I år är det sextio år sedan Hjalmar Gullberg, en av svensk diktnings största, dog. Gullbergs lyrik kom att bli folklig, präglad av både distans och närhet till Gud, till den fördolde men också i Kristus uppenbarade. Gullberg hade en förmåga att skriva enkelt men aldrig naivt, tillgängligt men aldrig populistiskt utan med djup närvaro, inkännande av tiden, människans längtan och Guds närvaro. Christian Braw, präst och docent vid Åbo akademi, ger här en angelägen överblick över och påminnelse om Gullbergs diktning.

FREDRIK BROSCHÉ
Treenighetsläran i väst och öst – konsekvenser för synen på människan och samhället, II
I denna andra del av sin artikel behandlar författaren likheter och skillnader i synen på Treenigheten mellan öst- och västkyrkan och dess betydelse för synen på människan och hennes relation till Gud. Det handlar således inte bara om en dogmatisk skillnad i förståelsen av Guds väsen utan påverkar även människosynen och förståelsen av människan som syndare och försoningen i Kristus. Författaren är docent och har bl.a. varit studentpräst i Uppsala och föreståndare vid Kyrkans själavårdscentrum i Göteborgs stift.

STEN HIDAL
Gerhard von Rads gammaltestamentliga teologi
Författaren är professor em. i Gamla testamentets exegetik. Han belyser Gerhard von Rads betydelse för den gammaltestamentliga forskningen. I dag har GT i viss mån kommit att marginaliseras eftersom det är så komplext. von Rad såg dock att i GT:s centrum står bekännelsen som sammanhållande för det judiska folket. von Rad såg att GT vittnar om Guds handlingar i historien för att rädda och leda sitt folk. Och där pekar linjerna fram mot Nya testamentet och kyrkan.

REFLEX
Per Dahl möter oss med modern möteskultur


KOMMENTARER
SIFO-undersökning om svenskarnas tankar om Svenska kyrkan
Kyrkovalet och vigseltvång


FÖR PREDIKAN
BO JOHANNERYD
Sextonde söndagen efter Trefaldighet


BJÖRN BÄCKERSTEN
Sjuttonde söndagen efter Trefaldighet
SPT
NR 17
27/8 2021 • ÅRGÅNG 63


LEDARE
En psalm är inte bara en sång – inför psalmboksrevisionen


ARTIKLAR
FREDRIK BROSCHÉ
Treenighetsläran i väst och öst – konsekvenser för synen på människan och samhället, I
I denna artikel visar författaren på likheter och skillnader i synen på Treenigheten mellan öst- och västkyrkan. Skillnaderna är å ena sidan subtila, å andra sidan har de med sina olika tyngdpunkter påverkat relationen mellan kyrkan i öst och väst, mellan de ortodoxa kyrkorna och den romersk-katolska. Men frågan gäller inte bara dogmatisk skillnad i förståelsen av Guds väsen. utan den påverkar även människosynen och förståelsen av människan som syndare och försoningen i Kristus. Författaren är docent och har bl.a. varit studentpräst i Uppsala och föreståndare vid Kyrkans själavårdscentrum i Göteborgs stift.

OLOF EDSINGER
Kejsaroffer och frisedlar
Utifrån Pauli situation i fängelset när denne skriver sitt brev till filipperna, funderar Olof Edsinger, generalsekreterare för Svenska Evangeliska Alliansen (SEA), över paralleller vi kan se mellan dagens samhälle, dagens kejsaroffer och frisedlar, och den situation som Paulus en gång hade. Edsinger finner några intressanta paralleller.

BENGT HOLMBERG
Graven var tom
Dick Harrison har skrivit en bok om Jesus. Som professor i historia i Lund granskar han evangeliernas utsagor om Jesus. I motsats till flera svenska icke-teologer menar Harrison dels att Jesus faktiskt existerat, dels att mycket av vad evangelierna berättar är trovärdigt. Men Harrisons bok har sina svagheter, vilket Bengt Holmberg, professor em. i Nya testamentets exegetik, visar på i denna recensionsartikel. Exempel på bokens brister är att den inte räknar med den tidiga muntliga traditionen eller är oklar vad gäller utläggning och ställningstagande om Jesu uppståndelse.

REFLEX
Ann Lång vill att vi sörjer för våra själars väl


KOMMENTARER
Biskoplig kritik mot partipolitiseringen


FÖR PREDIKAN
HÅKAN SUNNLIDEN
Fjortonde söndagen efter Trefaldighet


MAGNUS SKREDSVIK
Femtonde söndagen efter Trefaldighet


SPT NR 16
13/8 2021 • ÅRGÅNG 63


LEDARE
Inför kyrkovalet


ARTIKLAR
KJELL O. LEJON
Donald Trump – stöd, kritik och kulturkamp, II
Kjell O. Lejon, professor vid Linköpings universitet och vice rektor vid Johannelunds teologiska högskola, fortsätter här sin analys i förra numret av president Donald Trumps förhållande till de kristna väljarna.

BENGT ELIAS
Begravningsgudstjänst, griftetal, prästroll och identitet
Utifrån många års erfarenhet som präst och då inte minst av begravningsgudstjänster funderar här författaren, komminister i Nylöse församling i Göteborg, över relationen till de anhöriga, griftetalets betydelse och innehåll och vikten av att hela situationen hanteras på ett värdigt och respektfullt sätt.

MARKUS LEANDERSSON
En kyrka utan Kristus? Om den smygande otydligheten.
Författaren, som är präst i Falkenberg och medlem av SPT:s redaktion, ser en oroande tendens till ett språk i kyrkan och i predikningar, där Gud blir vag och otydlig och där Jesus Kristus mer eller mindre lyser med sin frånvaro. Det blir ett vackert språk, ofta symbolmättat, ivrigt att vara begripligt men som samtidigt förlorat halt och innehåll.

JONAS FALCK
Universum och himmelriket
En gång var himmelen i biblisk mening alldeles självklart »därovan». Med naturvetenskapens och astronomins upptäckter under det senaste seklet är den tanken omöjlig. Men även i Bibeln finns bilder för det himmelska som inte positionerar himmelen därovan utan som det radikalt annorlunda, det oväntade och det oanade. Författaren, som är fil. lic., f.d. gymnasielärare och kyrkoherde i Svanstein, ger här några tankar kring naturens himlaperspektiv och det bibliska.

REFLEX
Markus Leandersson skriver om sånt som är på riktigt


FÖR PREDIKAN
JOHAN KALIN
Tolfte söndagen efter Trefaldighet


CHRISTER FJORDEVIK
Trettonde söndagen efter Trefaldighet


SPT
NR 14/15
16/7 2021 • ÅRGÅNG 63


LEDARE
Den kristna trons – och ateismens – sanningslidelse


ARTIKLAR
KJELL O. LEJON
Donald Trump – stöd, kritik och kulturkamp, I
Från Truman till Trump: om religionens roll i Vita huset, är titeln på den bok som artikelförfattaren publicerade förra året (rec. i SPT 21/2020). Religionen, och då i synnerhet den kristna tron, har alltid varit central i USA med dess motto »In God We Trust», och trohetsedens (The Pledge of Allegiance) »One nation under God». Detta har också präglat presidentvalen, inte minst det senaste valet som fått motsättningarna att djupna i USA. Men motsättningarna handlar inte om religion och kristen tro kontra ateism utan om hur religionen och då främst den kristna tron får påverka ett annars sekulärt samhälle. I ljuset av detta kan man också se varför många – men inte alla – evangelikala röstat på Trump medan andra kristna grupper förhållit sig mer kritiska. I denna artikel belyser Kjell O. Lejon, professor i religionsvetenskap vid Linköpings universitet och tidigare rektor för Johannelunds teologiska högskola i Uppsala, hur tongångarna för och emot Trump har gått bland kristna väljare i USA under de senaste åren. Artikeln har tidigare publicerats på webbsidan https://theofilos.no/issues/theofilos-2020-2-3 men bearbetats för SPT.

SUSANNA BIRGERSSON
Utmana likriktningen!
Svenska kyrkan strävar liksom det svenska samhället efter likriktning. Mångfald hyllas, men likriktning gäller. Susanna Birgersson, skribent och debattör i dagstidningar och tidskrifter (bl.a. Axess), är bosatt i Danmark. Hon skriver här om skillnaden mellan svensk likriktning och dansk mångfald, om präster med olika röster och åsikter som behöver höras i debatten och synas i samhället.

ANDERS BROGREN
Religionsdialog i teori och praktik
I denna recensionsartikel reflekterar recensenten över en bok av Jakob Wirén om religionsdialog. Fokus hamnar på islam och frågan om huruvida Muhammed även kan ses som en kristen profet. Recensenten, som är SPT:s redaktionssekreterare, har varit verksam inom religionsdialog sedan 1970-talet. Med personliga minnen redogör han även för bakgrunden till Göteborgs interreligiösa råd.

BERTH LÖNDAHL
13 råd till en själasörjare
Ibland kan vanliga råd behövas i själavården – kanske inte bara själavårdens »när, var, hur», utan råd som är svårare att fånga på ett mer exakt sätt men som inte desto mindre kan vara angelägna. I denna artikel ger skribenten, SPT:s redaktör och kyrkoherde em., tretton ostrukturerade råd för en själasörjare. I centrum för råden står Kristus – nåden i Kristus. Att själasörjaren som representatio Christi har att benåda och upprätta så som han /eller hon/ själv behöver nåd utöver nåd.

REFLEX
Jonas Lidén ansätts av valfrossa


KOMMENTAR
Läkarförbundets enkät om dödshjälp


FÖR PREDIKAN
GÖSTA MELLBERG
Nionde söndagen efter Trefaldighet


GÖRAN SIMONSSON
Tionde söndagen efter Trefaldighet


BERTIL MURRAY
Elfte söndagen efter Trefaldighet


SPT
NR 13
2/7 2021 • ÅRGÅNG 63


LEDARE
Societas Sanctæ Birgittæ 100 år


ARTIKLAR
JUDITH FAGRELL
Församlingens Amen – om delaktighet och gemenskap
Den gudstjänstfirande församlingens delaktighet i gudstjänsten har blivit självklar. Samtidigt är begreppet delaktighet inte definierat. Vad är det? När uppstår det? Hur kan man tänka och planera inför det? I denna artikel problematiserar författaren begreppet för att landa i ett enkelt och omslutande Amen – detta utan att annan delaktighet omintetgörs. Författaren är präst i Svenska kyrkan och skriver återkommande om kyrka, teologi och samhälle i olika publikationer.

BERTIL MURRAY
Maria i Sverige
I denna artikel lyfts Maria fram så som hon återspeglas i den svenska floran och faunan. Spåren av den förreformatoriska tiden med dess Mariavördnad levde kvar i namnen på markens blommor och på korna i lagården. Så trots att vördnaden för Maria mer eller mindre försvann från kyrkorummen, förkunnelsen och gudstjänstfirandet, så levde Marias namn och betydelse kvar på så många andra sätt. Författaren, som är stiftsadjunkt em. och medlem i SPT:s redaktion, avslutar sin artikel med en önskan om att Marias upptagning den 15 augusti ska kunna firas även i Svenska kyrkan.

THOMAS EKSTRAND
Bönegemenskap mitt i tidens oro
Inför hundraårsjubileet av Societas Sanctae Birgittae har en festskrift givits ut. I denna recensionsartikel belyser skribenten, som är docent i systematisk teologi och som en gång varit medlem i SSB, såväl bokens många artiklar som SSB:s dilemma som högkyrklig rörelse inom Svenska kyrkan. Å ena sidan finns, menar recensenten, inom SSB en levande spiritualitet, bönegemenskap och liturgisk rikedom, å andra sidan måste SSB inför framtiden hantera vad han kallar den »högkyrkliga paradoxen» – konflikten kring ämbetsfrågan och SSB:s relation till den svenskkyrkliga organisationen.

CHRISTIAN BRAW
Om den förekommande nåden
Utifrån en ledare i SPT skriver Christian Braw, teol. dr och docent vid Åbo akademi, om den »förekommande nåden» – om hur det har förståtts i främst luthersk tradition men även kan ses hos såväl Augustinus som Thomas. Utgångspunkten är Andens förberedande verk i en människa, som betraktar evangeliet som dårskap. Den helige Ande arbetar då för att övervinna det motstånd som finns mot nådens evangelium. Ursprungligen har begreppet inte avsett dopets sakrament, utan Einar Billing tog upp denna centrala tanke i klassisk teologi och til�lämpade den på sakramentsläran.

REFLEX
Johan Thelin ägnar sig åt prästens bekännelser


KOMMENTAR
Bara kristna bör rösta i kyrkovalet?!


FÖR PREDIKAN
ADAM HIRSHALS ILLI
Sjätte söndagen efter Trefaldighet


HANS WEICHBRODT
Kristi Förklarings dag


OWE JOHANSSON
Åttonde söndagen efter Trefaldighet


SPT
NR 12
18/6 2021 • ÅRGÅNG 63


LEDARE
När apostlarnas kallelse blir administratörernas uppgift


ARTIKLAR
STEN HIDAL
Skalden på biskopsstolen
Esaias Tegnér tillhör den svenska kultur- och lärdomshistorien. Och kyrkohistorien. På många sätt var han en representant för sin tid, för artonhundratalets teologiska inriktning, för den svenska poesin och litteraturen. Sten Hidal, professor em. i Gamla Testamentets exegetik i Lund, ger oss här insikt i Tegnérs mångsidighet och betydelse – Tegnér som var professor i grekiska, biskop i Växjö, riksdagsman, poet och författare. Artikelförfattaren har nyligen utkommit med en bok om Tegnér, Tegnér och kristendomen (2020).

KARL ERIK TYSK
Moralens kraftiga uppsving
Inom kyrkan har det skett en förändring från nåd till moral, från trons betydelse till moralens förhållningssätt. Men detta är inte den kristna trons avgörande innehåll. Om man gör det dubbla kärleksbudet som normerande leder det till sist kyrkan vilse. I denna tredje artikel om förändringarna i Svenska kyrkan visar här kyrkoherde em. Karl-Erik Tysk på hur moraliska frågor kommit att dominera.

NIKLAS ADELL
Reformismens väg. Om socialdemokratin och kyrkan, II.
I fortsättning från förra numret följer här andra delen av Niklas Adells kommentarer till Jesper Bengtssons bok Reformismens väg, om socialdemokratin och kyrkan, en bok om socialdemokratins strävan att få kontroll över Svenska kyrkan och i praktiken göra henne till en spegling av partiets åsikter och samtidens opinioner.

REFLEX
Maria Löfberg roar sig med att vara ledig på sin lediga dag


FÖR PREDIKAN
LENNART JOHNSSON
Midsommardagen


BO JOHANNERYD
Den helige Johannes Döparens dag


KARL-HENRIK WALLERSTEIN
Apostladagen


SPT
NR 11
4/6 2021 • ÅRGÅNG 63


LEDARE
Min tro och kyrkans tro


ARTIKLAR
NIKLAS ADELL
Reformismens väg. Om socialdemokratin och kyrkan.
Journalisten Jesper Bengtsson har på uppdrag av socialdemokraterna skrivit boken Reformismens väg, om socialdemokratin och kyrkan. Den målar upp en djupgående motsättning mellan konservativa svartrockar och en progressiv för kyrkan nydanande socialdemokrati. Därmed blir också (S) oförståelse av kyrkans väsen belyst. Socialdemokratins ambition för Svenska kyrkan har aldrig varit att visa trohet mot hennes apostoliska allmänkyrkliga identitet utan att i stället att med makt behärska kyrkan, få kontroll över henne och i praktiken göra henne till en spegling av partiets åsikter och samtidens opinioner. – Recensenten har varit präst i S:t Hans kyrka, Landeryds församling i Linköping.

OLOF EDSINGER
Väckelserörelsen och socialismen – historisk konflikt som kastar ljus över samtiden
Väckelserörelserna och arbetarrörelsen arbetade såväl i samförstånd med gemensamma intressen som i tydlig motsättning. För väckelserörelserna var arbetarnas villkor viktiga, samtidigt som utvecklingen skulle ske i demokratisk och fredlig samverkan med arbetsgivarna. Arbetarrörelsens aversion mot religion och kyrka väckte också anstöt inom frikyrkligheten. Olof Edsinger, generalsekreterare för Svenska Evangeliska Alliansen och författare till boken Samförstånd eller klasskamp – väckelserörelsen i mötet med socialismen (SEA 2021), beskriver här kortfattat utvecklingen under artonhundratalets slut och hjälper oss därmed att förstå samhällsutvecklingen under det senaste seklet.

CHRISTIAN BRAW
Skatten i åkern. Om Bengt Hägglunds teologiska författarskap, II
För Bengt Hägglund, professor i dogmatik i Lund, stod nåden i Kristus i centrum för teologin, vilket lyfts fram i denna andra del av Christian Braws artikel. Till Hägglunds forskningsinsats hör också att denne visade på trons kontinuitet genom hela kyrkans historia, en trosregel, en regula fidei, som såväl visar på trons enhet som utgör ett korrelat mot villfarelsen. Artikelförfattaren är präst, docent vid Åbo akademi och författare till åtskilliga teologiska och skönlitterära böcker.

HAKON LÅNGSTRÖM
ID-kapning
Att kunna identifiera sig är viktigt i vår tid. Och har så alltid varit. Identitetskapningar har blivit vanligare, men den första berättas det om redan i Första Moseboken. Så är det bland människor. Men identitetskapningar gäller inte bara människor. Försök görs och har gjorts också i fråga om Gud. Men det finns identitetskontroller. Om detta skriver domprost em. Hakon Långström i denna artikel.

REFLEX
Berit Simonsson påtar i Arontorps rosenjord


FÖR PREDIKAN
PATRICK PETERSSON RYDSTEN
Andra söndagen efter Trefaldighet


PER UDDLING
Tredje söndagen efter Trefaldighet


SPT
NR 10
21/5 2021 • ÅRGÅNG 63


LEDARE
Kyrkans bekännelse och partiernas ideologier


ARTIKLAR
KLAS HANSSON
Kyrkomöte och partipolitik – en harmonisk förening?
Till hösten är det kyrkoval. Få tillfällen i Svenska kyrkan gör hennes partipolitiska bindningar så tydliga som just valet. Flera av riksdagspartierna ställer upp i kyrkovalet med egna listor. Andra partigrupper är formellt fristående från sina moderpartier men präglade av deras ideologier. Endast tre grupperingar i kyrkomötet är partipolitiskt fristående. I denna artikel analyserar författaren hur detta partipolitiska inflytande i Svenska kyrkan vuxit fram och hur kyrkomötesreformerna under det senaste seklet har främjat detta. Författaren lyfter också fram tio exempel på frågor och beslut i Kyrkomötet som på ett tydligt sätt varit präglade av riksdagspartiernas ställningstaganden. Kyrkomötets beslut blir en spegling av riksdagens. – Klas Hansson är docent i kyrkohistoria och har tidigare varit direktor vid ärkebiskopens kansli samt chef för Svenska kyrkan i utlandet. Han har bl.a. kommit ut med boken Kyrkomöte och partipolitik, Politisk påverkan på Svenska kyrkans kyrkomöte 1930–2018.

CHRISTIAN BRAW
Skatten i åkern. Om Bengt Hägglunds teologiska författarskap, I.
Bengt Hägglund, professor i dogmatik i Lund, porträtteras här av Christian Braw, präst och docent. Såväl Hägglunds forskning och författarskap som hans personlighet belyses. Att Hägglunds böcker, och då inte minst Teologins historia, haft stor betydelse för många blivande präster är tveklöst. Det fanns andra professorer i Lund som kanske var färgstarkare, men Hägglund hade ödmjukheten att inte vilja lysa själv utan att belysa Jesus Kristus. Artikeln publiceras också med anledning av att hundraårsdagen av Hägglunds födelse inföll ganska nyligen, nämligen den 22/11 2020.

MARKUS KLEFBECK
Barnens bästa bibel?
Barnbiblar finns det i dag ganska många av. Den senaste och mycket uppmärksammade, Sören Dalevis Barnens bästa bibel får här en genomlysning av Markus Klefbeck, präst i Södra Vedbo pastorat.

REFLEX
Per Dahl fastnar i det identitetspolitiska moraset


KOMMENTAR
Präst dömd för kommunion i sakristian
Jobbfloskler


FÖR PREDIKAN
ANDERS BROGREN
Annandag Pingst


DANIEL GUSTAFSSON
Heliga Trefaldighets dag


GUNNAR BLIDÖ
Första söndagen efter Trefaldighet


SPT
NR 9
7/5 2021 • ÅRGÅNG 63
LEDARE
Dopen inför post-pandemins tid – från folkkyrka till minoritetskyrka


ARTIKLAR
KJELL PETERSSON
Gör dopet någon skillnad?
Rubriken fråga är retorisk, om nu någon skulle förstå annat. För dopet gör skillnad. Författaren, som är prost em. och teol. dr, gör här en genomgång av hur dopet gör skillnad, dess betydelse för en människa, för tron, livet och det eviga livet.

CAROLINE EDLUND
Professionsutövning och New Public Management, II
Här fortsätter författaren, präst och teol.dr., sin genomlysning av hur New Public Management (NPM) fått stort genomslag inte bara inom företagsvärlden utan även inom den offentliga sektorn – och i Svenska kyrkan. Frågan är huruvida NPM i sig kan vara en tillämpbar styrmodell för kyrkan. Den avhandling som ligger till grund för artikeln kan beställas. Se information efter artikeln!

BJÖRN FYRLUND
Att återgå till det normala
I en pandemisituation som varken samhälle eller kyrka upplevt tidigare, ställs kyrkan inför nya frågor, utmaningar och försök att finna lösningar. Detta gäller inte minst gudstjänsterna – mässan med ordets förkunnelse och sakramentets firande och utdelande. I brist på goda och teologiskt genomtänkta råd från Svenska kyrkans biskopsmöte har vi fått se många olika lösningar. Teol. dr Björn Fyrlund väckte ett antal frågeställningar i SPT 2/2021. I nr 5/2021 gav Johan Alberius och Marco Aldén kompletterande synpunkter liksom Mikael Isacson och Mikael Löwegren samt Judith Fagrell i nr 8/2021. Här avslutar Fyrlund diskussionen, vilken även kommenteras av redaktören under Kommentarer.

REFLEX
Ann Lång funderar över Guds konstruktioner – och ingenjörers


KOMMENTAR
Mässfirandet i pandemitider


FÖR PREDIKAN
GUNNAR WEMAN
Kristi Himmelsfärds dag


ZACK LINDAHL
Söndagen före pingst


GÖRAN LANDGREN
Pingstdagen


SPT
NR 8
23/4 2021 • ÅRGÅNG 63


LEDARE
Kyrkans och församlingarnas ekonomi – en del i att vara kyrka

ARTIKLAR
CAROLINE EDLUND
Professionsutövning och New Public Management, I
New Public Management (NPM) har fått stort genomslag inte bara inom företagsvärlden utan även inom den offentliga sektorn – och i Svenska kyrkan. I sin doktorsavhandling visar artikelförfattaren på konflikten mellan olika förhållningssätt utifrån å ena sidan den teologiska aspekten, själva innehållet i vad kyrkan är och gör, och å andra sidan det mätbara i tid och statistik. Frågan är huruvida NPM i sig kan vara en tillämpbar styrmodell för kyrkan. Författaren är präst och enhetschef för individ- och familjerådgivning i Örebro pastorat. Hennes avhandling lades fram 2020 vid fakulteten för humaniora, psykologi och teologi vid Åbo Akademi.

MARKUS HAGBERG
Kyrka och organisationsteori
I denna recensionsartikel om boken Kyrkligt ledarskap i organisationsteoriernas värld granskas den chefs- och ledarskapskultur som vuxit fram inom Svenska kyrkan. Kyrkoherden har alltmer blivit chef och i en viss mening allt mindre ledare. Chefskapet har också inneburit en funktionalisering av kyrkoherdens roll. Man skulle kunna tala om en avteologisering av ämbetet.

MIKAEL ISACSON & MIKAEL LÖWEGREN
Förlängd kommunion – en rimlig nödlösning
I denna artikel beskriver författarna hur de i sina församlingar tillämpat förlängd kommunion under pandemin. Just nu är detta en rimlig lösning men är dock inget annat än en nödlösning under onormala omständigheter. Mikael Isacson är teol. dr och kyrkoherde i Kungälv-Ytterby församling. Mikael Löwegren är föreståndare för Laurentiistiftelsen i Lund.

JUDITH FAGRELL
Svenska kyrkan i nöd och nåd
Hur en församling hanterat gudstjänstlivet under pandemin visar på dess kyrkosyn. Inställda eller flerfaldigade gudstjänster handlar om ecklesiologi, om mässans riktning och innehåll, om människors längtan och vår kallelse att fira gudstjänst. Författaren är präst i Svenska kyrkan och skriver återkommande om kyrka, teologi och samhälle i olika publikationer.

REFLEX
Markus Leandersson vill inte att det ska vara tyst utan schysst


FÖR PREDIKAN
CHRISTIAN BRAW
Femte söndagen i Påsktiden


HANS LUNDAAHL
Bönsöndagen


SPT
NR 7
9/4 2021 • ÅRGÅNG 63


LEDARE
Inställd på mässa eller inställd mässa?


ARTIKLAR
KARL-ERIK TYSK
Kyrkans följsamhet mot makthavare och tidsanda
Till kyrkans förändring hör hennes ökande följsamhet inför såväl tidsandan som den dominerande makten. Detta skapar problem, otydlighet i bekännelsen, ängslan över att inte vara nog följsam, bristande relation till traditionen och kyrkans hela arv. Kyrkan har i stället blivit alltmer angelägen om att vara rätt i tiden, ett förhållningssätt som kallas presentism. En tidigare artikel om kyrkans förändringar av kyrkoherde em. Karl-Erik Tysk publicerades i SPT nr 3. I ett senare nummer följer ytterligare en artikel över detta tema.

FREDRIK SANTELL
Kaxigt att skriva om sig själv. Caroline Krook om Stockholmsbiskopar.
Stockholms stift har fått sin åttioåriga historia beskriven i en bok av biskop em. Caroline Krook. Som recensenten visar i sin recensionsartikel har boken förtjänster men också brister. Stiftets historia skildras genom dess åtta biskopar – varav författaren är en – och de profilfrågor som ofta dominerat, medan det pastorala perspektivet i viss mån saknas. I vilket fall, så är det enligt recensenten en intressant läsning och en viktig överblickande framställning.

JOHAN SUNDEEN
I otakt med tiden. Bengt Hägglund, teologin och idéhistorien, II.
I denna andra del av artikeln om Bengt Hägglund, under flera decennier verksam vid Lunds universitet, belyses hans gärning, teologi och internationella sammanhang under efterkrigstiden fram till de sista åren. Hägglund var en forskare med stark integritet, trogen sin uppgift och det lutherska perspektivet oavsett samtidens teologiska vindkantringar. Hans bok Teologins historia kom att bli ett oumbärligt översiktsverk för hela dogmhistorien. Johan Sundeen är docent vid Lunds universitet och verksam vid högskolan i Borås.

REFLEX
Jonas Lidén om fadda anrättningars kundnöjdhet


KOMMENTAR
Ett romerskt katolskt »ekumeniskt vademecum»


FÖR PREDIKAN
PER-AXEL MAGNUSON
Tredje söndagen i Påsktiden


THOMAS GUSTAFSSON
Fjärde söndagen i Påsktiden


SPT
NR 6
26/3 2021 • ÅRGÅNG 63


LEDARE
Om kroppens uppståndelse
Ekumenik och interreligiös samverkan


ARTIKLAR
JOHAN SUNDEEN
I otakt med tiden. Bengt Hägglund, teologin och idéhistorien, I
Bengt Hägglund (1920–2015) var under flera decennier docent och professor huvudsakligen vid Lunds universitet. Som artikelförfattaren visar var Hägglund en forskare med stark integritet, trogen sin uppgift och det lutherska perspektivet oavsett samtidens teologiska vindkantringar. Hägglunds mest kända och lästa bok är Teologins historia, ett oumbärligt verk för var och en som vill ha en bred och koncentrerad framställning av kyrkans hela dogmhistoria.

Till minne av Bengt Hägglund 100 år skulle en konferens med temat »Vattna rötterna, så växer kronan» ha ägt rum i Lund. P.g.a. pandemin blev den tyvärr inställd. De här publicerade artiklarna bygger på ett föredrag som Johan Sundeen, docent vid Lunds universitet och verksam vid högskolan i Borås, då skulle ha hållit.

BENGT HOLMBERG
Exegetiskt om Markusserien: Påskdagen
Kristus är uppstånden! Denna nu så självklara kungörelse på Påskdagen får här en exegetisk bakgrund och kommentar utifrån hur evangelisten Markus framställde händelsen. I förra numret av SPT fanns motsvarande exegetiska analys av Markus framställning för dagarna fr.o.m. Palmsöndagen t.o.m. Långfredagen. Författaren är professor em. i Nya testamentets exegetik.

MARCO ALDÉN
Back to Church Kit
Församlingar måste börja förbereda sig på hur man ska manifestera att man kan samlas till att fira mässa i kyrkorna igen. För den dagen kommer. Även om ingen ännu riktigt vet exakt när, så närmar den sig. I Två Systrars kapell förbereder man ett «Back to Church kit«. I denna artikel skriver Marco Aldén, präst i Två Systrar, lite om hur man tänker kring detta. Förhoppningsvis vill fler församlingar dela med sig av hur man tänker och ge fler tips och idéer.

PER-AXEL SVERKER
Uppenbarelsen i Kristus och i Bibeln
I denna artikel presenteras John Stott och dennes evangelikala teologi med fokus på Bibeln som en del av den gudomliga uppenbarelsen. Stott skulle ha fyllt 100 år under 2021. I Sverige lästes Stott i ganska breda sammanhang, såväl bland frikyrkliga och evangelikala som bland låg- och högkyrkliga inom Svenska kyrkan. Enklast kan man nog säga att han främst lästes bland dem som var starkt medvetna om Bibelns uppenbarelse om Jesus. Artikelns författare har varit lärare bl.a. vid Örebro Teologiska Högskola. Han har doktorerat på en avhandling om John Stotts teologi. Under våren publicerar han en bok med titeln Frälsningens ord till förändringens värld: Bibel och evangelium i John Stotts teologi.

REFLEX
Johan Thelin lider av åldersnoja och profeter


KOMMENTAR
Tankar kring en ny generalsekreterare


FÖR PREDIKAN
BENGT HOLMBERG
Påsknatten och Påskdagen


CARL SIXTEN BLOCK
Annandag Påsk


MARCO ALDÉN
Andra söndagen i Påsktiden

SPT
NR 5
12/3 2021 • ÅRGÅNG 63


LEDARE
Mångfalden är Svenska kyrkans möjlighet och rikedom


ARTIKLAR
LEANDER FRANKE
Delaktighet, rymdmusik och böner i dramats form
Att Svenska Missionsförbundet sedan sitt grundande 1878 genomgått ett »försvenskkyrkligande» är påtagligt. Sedan sextiotalet har framför allt liturgin med nytillkomna handböcker närmat sig Svenska kyrkans. Författaren, som är organist i Tölö-Älvsåkers och Falkenbergs pastorat, ger här en överblick över förändringarna med fokus på musiken och psalmerna, där inte minst kompositörer som Sven-Eric Johanson och Sven-Erik Bäck haft ett stort inflytande.

BENGT HOLMBERG
Exegetiskt om Markusserien i Stilla veckan
Att predika i Stilla veckan och påsk är inte enkelt. Budskapet är givet – från Jesu intåg i Jerusalem till instiftandet av nattvarden, natten i Getsemane och korsfästelsen. En fördjupande exegetisk kommentar till bibelläsningarna kan därför vara till stor hjälp. Artikelförfattaren, som är professor em. i Nya testamentets exegetik, ger här en ingående exeges både av själva skeendet som det berättas hos Markus och den gammaltestamentliga bakgrunden. I nästa nummer kommer en exeges inför Påskdagen.

JOHAN ALBERIUS & MARCO ALDÉN
Teologin finner sin praxis – i pandemitider
Det har varit svårt att finna en gemensam linje kring hur mässfirande och kommunion ska kunna ske under pandemin. Råden från biskoparna har varit bristfälliga, och varje pastorat och församling har funnit sin egen väg. I en tidigare artikel ställde Björn Fyrlund en del frågor inför vad som sker. Här svarar två präster från Två Systrars församling i Kalmar på hur man tänkt teologiskt och löst situationen praktiskt.

REFLEX
Maria Löfberg begrundar vår tids tre pandemier


KOMMENTAR
Bibelöversättningsfrågan och hur Bibel 2000 används


FÖR PREDIKAN
LEIF NORDLANDER
Palmsöndagen


MIKAEL LÖWEGREN
Skärtorsdagen


SÖLVE HJALMARSSON
Långfredagen


SPT
NR 4
26/2 2021 • ÅRGÅNG 63


LEDARE
Underkänt för Svenska kyrkans utbildningsinstitut


ARTIKLAR
JOHAN SUNDEEN
Nyutgivning av historiska motståndsdokument
Under Andra världskriget publicerades en rad initierade artiklar i Svenska Dagbladet om utvecklingen i det nationalsocialistiska Tyskland. Att de beskrev en totalitär stat inifrån var uppenbart. Däremot var författaren okänd. I själva verket var de skrivna av den dåvarande kyrkoherden i Svenska församlingen i Berlin Birger Forell. Efter mer än 75 år har nu dessa texter gjorts tillgängliga för allmänheten.

MARIA ECKERDAL
Yngve Brilioths syn på liturgin och kyrkans kontinuitet, II
Här fortsätter teol. dr Maria Eckerdals artikel om ärkebiskop Yngve Brilioths strävanden att förnya den svenska kyrkans liturgi och nattvardsliv. Artikelns första del publicerades i förra numret av SPT.

KARL-HENRIK WALLERSTEIN
Slaget om Bibeln och dess tillförlitlighet
I denna artikel diskuterar författaren, teol.dr och kyrkoherde i Göteryds pastorat, den moderna bibelvetenskapen och dess ifrågasättande av de gammaltestamentliga böckernas tillkomst, datering och författarskap. I vad mån hade Mose själv del i Moseböckernas tillkomst? Är Jesajas bok skriven av tre olika författare under olika epoker eller av en och samme Jesaja?

STEN HIDAL
Bibelöversättning och kristologi
I denna artikel kommenterar författaren det översättningsarbete som ledde fram till Bibel 2000. Framför allt lyfts frågan om kristologisk tolkning eller ej av olika bibelställen. Författaren är professor em. i Gamla testamentets exegetik och var anställd av Bibelkommissionen i arbetet med den gammaltestamentliga delen av Bibel 2000.

REFLEX
Berit Simonsson varnar för varg i vargatider


KOMMENTAR
Överklagandenämnden om Härnösand


FÖR PREDIKAN
AXEL FORS
Tredje söndagen i Fastan


KJELL BLOMBERG
Midfastosöndagen


JAN BERGENDORF
Jungfru Marie bebådelsedag


SPT
NR 3
12/2 2021 • ÅRGÅNG 63


LEDARE
Prästens närvaro och kontinuitet


ARTIKLAR
KARL-ERIK TYSK
En kyrka i radikal förändring
I denna artikel visar kyrkoherde em. Karl-Erik Tysk hur Svenska kyrkan har förändrats under de senaste drygt hundra åren. Den konsekventa demokratiseringens konsekvenser blir synliga på många sätt – genom att läroämbetet inte längre har en självklar plats i de styrande organen, genom den partipolitiska dominans som i dag gäller, genom att kyrkans och församlingarnas organisationsformer hämtats från den kommunala och statliga strukturen. Detta är den första av tre artiklar, i vilka författaren tar upp hur Svenska kyrkan förändrats under det senaste seklet. De övriga artiklarna publiceras i SPT framöver.

BIÖRN FJÄRSTEDT
Tänka om och tänka nytt om kyrkan
Kyrkosyn och nya sätt att vara kyrka. Om detta skriver här förre biskopen i Visby Biörn Fjärstedt. I en tid då allt färre firar gudstjänst krävs att kyrkan finner nya mönster för sitt gudstjänstliv. Författaren finner vid stranden till Gennesaret en modell som skulle kunna kallas »glödhögsecklesiologi».

MARIA ECKERDAL
Yngve Brilioths syn på liturgin och kyrkans kontinuitet, I
Vad ärkebiskop Yngve Brilioth (1891–1959) skrev för 80–100 år sedan om liturgin och nattvarden, om kyrkan och församlingens gemenskap och om prästen och lekfolket har en märklig aktualitet. Här dras präst och församling in i det liturgiska skeendet. Kallelsen att delta i mässan gäller varje kristen. Brilioth betraktade liturgin som ett objektivt skeende, ett uttryck för evangeliets trosinnehåll. Här finns också hans ecklesiologi, att kyrkan är en del av evangeliet och att kyrkan är beroende av liturgin, eftersom det är genom denna som Kristus blir synlig i nådens medel. Brilioths tankar om liturgin som ett tecken på och instrument för kyrkans kontinuitet presenteras här av teol. dr Maria Eckerdal, som bl.a. skrivit avhandlingen En katolsk liturgi för en katolsk kyrka, Yngve Brilioths liturgiska reformsträvanden 1914–1942. Artikelns andra del publiceras i nästa nummer av SPT.

BENGT HOLMBERG
Ratzingers opus magnum
Den för ca tio år sedan utgivna trilogin om Jesus från Nasaret av förre påven Benedikt XVI, Joseph Ratzinger har kommit i en nyutgåva. I denna recensionsartikel konstaterar recensenten, professor em. i Nya testamentets exegetik, att boken bör finnas i varje prästs bibliotek. Och läsas, förstås. För detta verk på nästan 700 sidor ger en bild av Jesus som är utöver det vanliga, en rik, spännande och övertygande bild av kyrkans Herre.

REFLEX
Per Dahl privatiserar – inte


KOMMENTAR
Mässfirande under en pandemi


FÖR PREDIKAN
JAN HAGLUND
Första söndagen i Fastan


FREDRIK BORGLIN
Andra söndagen i Fastan


SPT
NR 2
29/1 2021 • ÅRGÅNG 63


LEDARE
Inför en ny bibelöversättning


ARTIKLAR
STEPHEN PLATTEN
Det anglikanska England år 2020
I denna personliga reflektion över Church of England skildrar biskop Stephen Platten1 sin kyrkas utveckling under de senaste decennierna. Han berör såväl kyrkans ställning i samhället som det ökade inflytandet från den evangelikala rörelsen och situationen för den mer anglokatolska traditionen. Översättningen har gjorts av Jan Henningsson.

FLEMMING BAATZ KRISTENSEN
Kristi Kyrka i Folkekirkens land
Att Bo Giertz haft ett påtagligt inflytande över svenskt kyrkoliv är väl känt och ovedersägligt. När Expressen för några år sedan presenterade en lista över vilka läsarna valde som nittonhundratalets främsta romaner så fanns Stengrunden med i toppskiktet. Och när Kyrkans Tidning ställde frågan om vilka som betytt mest för Svenska kyrkan under 1900-talet så kom Giertz på första plats. Men även om hans inflytande på det svenskkyrkliga skeendet varit betydande har än mer avgörande varit den andliga vägledning som hans böcker gett. Men inte bara i Sverige utan också i grannländerna. Vi får här en presentation av Giertz betydelse för kyrkofromheten i Danmark. Författaren presenteras efter artikeln som översatts från danskan av Roland Kristensson.

BJÖRN FYRLUND
Praxis söker sin teologi
Teol. dr Björn Fyrlund ställer angelägna frågor om gudstjänstlivets praxis – eller snarare frånvaro av praxis – som vuxit fram under pandemin. Det råder oklarhet om hur exempelvis streamade gudstjänster, prästens självkommunion eller kommunion under endast brödets gestalt kan teologiskt motiveras. Hur ska Svenska kyrkan och församlingarna se på detta? Han saknar biskopliga råd och teologisk klarhet.

JOHAN SUNDEEN
Postmodernismen skärskådad
Att den akademiska friheten är hotad diskuteras alltmer. I postmodernismens kölvatten frodas många tankar om maktspel och förtryckande mönster, vilket leder till rädsla och försiktighet på universiteten. I denna artikel av Johan Sundeen, docent i idé- och lärdomshistoria vid Lunds universitet och verksam vid högskolan i Borås, recenseras två nyligen utgivna böcker, vilka utifrån olika utgångspunkter skärskådar såväl bakgrunden till utvecklingen som de konsekvenser den riskerar att få för våra gemensamma intellektuella viktigaste institutioner – universiteten.

REFLEX
Ann Lång minns jular att minnas


KOMMENTAR
Messias försvann ur nyårsdikten


FÖR PREDIKAN
NICLAS LARSSON
Kyndelsmässodagen


ANDERS REINHOLDSSON
Fastlagssöndagen


PETER BEXELL
Askonsdagen


SPT
NR 1
15/1 2021 • ÅRGÅNG 63


LEDARE
Valstrategi eller evangelisationskampanj?


ARTIKLAR
STEN HIDAL
En delad nation
Det amerikanska presidentvalet har visat på en djupt splittrad nation. Att ena landet blir en svår uppgift för den som om några dagar svär presidenteden. Men det är inte första gången i historien som ett land är splittrat. Författaren, professor em. i Gamla testamentets exegetik i Lund, tar här upp några andra exempel, dels från det förra seklet, dels från biblisk tid.

FREDRIK BROSCHÉ
Kristus har uppstått och lever i mig
Jesu Kristi uppståndelse är ett historiskt faktum. Men den är mer än så. Den är också ett pågående skeende i den troendes ande och liv. Uppståndelsen sker här och nu. Så tänkte både Augustinus och Luther. I denna artikel reflekterar docent Fredrik Brosché över vad detta betyder för oss, inte minst inför vårt åldrande och vår död. Att bära evighetens liv i oss redan här och nu. – Författaren har bl.a. varit studentpräst i Uppsala och föreståndare vid Kyrkans själavårdscentrum i Göteborgs stift.

MARKUS HAGBERG
Byte av uppdrag inom vigningstjänsten
Ett förslag har lagts om möjligheten att byta uppdrag inom vigningstjänsten, från diakon till präst, från präst till diakon. Förslaget som nu föreligger har emellertid påtagliga brister, vilket gör det tveksamt som text i Kyrkoordningen. Oklarheten om vad begreppet »vigningstjänst» egentligen betyder liksom en strävan att försöka skriva texten så att inget av ämbetena ska känna sig underlägset ett annat skapar oklarheter. Om detta skriver här Markus Hagberg, kyrkoherde i Södra Kållands pastorat.

REFLEX
Markus Leandersson bokar bord på landets bästa pizzeria


KOMMENTARER
Värdegrunden som finns men inte finns

Rättssäkerheten i domkapitlen


FÖR PREDIKAN
ALVE SVENSSON
Tredje söndagen efter Trettondedagen


TORD NORDBLOM
Septuagesima

SPT
NR 26
18/12 2020 • ÅRGÅNG 62


LEDARE
Evigt född ur Faderns hjärta
Människosynen och inkarnationens nödvändighet


ARTIKLAR
HAKON LÅNGSTRÖM
Förunderligt och märkligt


ANDERS GÖRANZON OCH MIKAEL WINNINGE
När är tiden inne att översätta Nya testamentet?
Under senare tid har det funnits en diskussion om behovet av en ny bibelöversättning. Bland annat uttryckte Anders Alberius, som tidigare varit generalsekreterare för Svenska Bibelsällskapet, en sådan önskan i en artikel i SPT 23/2020. I september i år beslöt så Bibelsällskapet att en ny översättning ska göras. Om detta, om vilka principer som ska gälla och om vilken målgruppen är för översättningen, skriver här Anders Göranzon och Mikael Winninge, generalsekreterare respektive översättningsdirektor för Svenska Bibelsällskapet. Med tanke på att en ny bibelöversättning också är ett ekumeniskt projekt publiceras denna artikel även i Signum och Svensk kyrkotidning.

SVANTE ÖGREN
Kyrkokrisens början – för hundra år sedan II
I denna andra del av sin artikel fortsätter Svante Ögren, kyrkohistoriker bosatt i Sigtuna, beskrivningen av utvecklingen under 1910-talet för Svenska kyrkan, hennes relation till staten och den krissituation som hon befann sig i. Och, som sagt, vad som då skedde återverkar än i dag på Svenska kyrkans situation, inte minst genom den partipolitisering och inre sekularisering som pågått sedan decennier. Artikelns första del var publicerad i förra numret av SPT.

BERTH LÖNDAHL
I tomrummet efter Gud


REFLEX
Jonas Lidén stöter på en stötesten av kött


FÖR PREDIKAN
BO JOHANNERYD
Nyårsdagen


TOM RANDGARD
Söndagen efter Nyår


DANIEL WIHLBORG
Trettondedag Jul


MAGNUS MAGNUSSON
Första söndagen efter Trettondedagen

THOR EKWALL
Andra söndagen efter Trettondedagen


SPT
NR 25
4/12 2020 • ÅRGÅNG 62


LEDARE
Medarbetarskap – med kyrkans identitet som grund


ARTIKLAR
SVANTE ÖGREN
Kyrkokrisens början – för hundra år sedan, I
Under 1910-talet var det en intensiv debatt om kyrkan, religionsfriheten och relationen mellan kyrka och stat. Det var också då, när sambandet mellan församling och kommun med början i skolväsendet började upplösas, som en strävan från politiskt håll växte fram. Kyrkan skulle mer eller mindre kontrolleras av staten, och religionsfriheten skulle även gälla inom kyrkan. Följderna av den tidens idéer och vägval präglar än i dag Svenska kyrkan. Kyrkokrisen för hundra år sedan fick dagens kyrkokris till följd. Författaren är kyrkohistoriker och bosatt i Sigtuna.

ANDERS ALBERIUS
Någon måste vägleda mig
I denna artikel skriver författaren, domprost em. och t