Innehåll tidigare nummer

SPT
NR 18
28/8 2020 • ÅRGÅNG 62


LEDARE
Optimisten, pessimisten och kyrklig centralisering


ARTIKLAR
ANDREAS STENKAR KARLGREN
Nödrätten i allmänkyrklig tradition
Författaren är advokat. Han har företrätt såväl enskilda som organisationer vid överklaganden av domkapitelsbeslut. Här skriver han om nödrätten i kyrkans historia. En sådan rätt kan inte generaliseras utan kräver en bedömning från fall till fall, men den är inte utesluten, eftersom kyrkorätten till sitt väsen är underkastad den gudomliga och naturliga rätten. Det krävs korrespondens med den gudomliga rätten för att rätten ska vara legitim och bindande.


HANS S.A. ENGDAHL
Jonas Jonsons Missionärerna – några kommentarer
I denna artikel fördjupar och problematiserar författaren några teman i Svenska Kyrkans Missions arbete under främst perioden 1874–1974. Utgångspunkten är den bok om Missionen som biskop em. Jonas Jonson publicerade förra året. Teman som ytterligare blir belysta är bekymmer vad gäller tysk, luthersk mission, biskopsämbetet, ekumeniken, samt att ett par personer fått en dominerande plats i boken.


JONAS JONSON
Kommentar till Engdahls artikel
Biskop em. Jonas Jonson svarar här på Hans S.A. Engdahls artikel och reflektioner utifrån Jonsons bok Missionärerna. 100 års missionshistoria kan inte sättas på en formel, därtill är den alltför komplex och rik


REFLEX
Johan Thelin om Veras saknad


KOMMENTARER
Vigselrätt och vigselplikt

Högkyrkligheten i Church of England


FÖR PREDIKAN
ÅKE ELDBERG
Trettonde söndagen efter Trefaldighet


KJELL PETERSSON
Fjortonde söndagen efter Trefaldighet


SPT
NR 17
14/8 2020 • ÅRGÅNG 62


LEDARE
Det för kyrkan normerande


ARTIKLAR
ÅSA HAGBERG
Att förklara det Outgrundliga
Det enkla och det outgrundliga. Författaren söker det språk som inte förenklar och förringar det heliga utan låter det outgrundliga lysa fram genom orden. Som att ledsaga ett barn – antingen i det omedelbart tillgängliga eller vandra med det in i en större språkvärld, in i det som inte kan sägas men ändå söker sitt språk. Men framför allt: Låt oss inte förenkla det heliga. Åsa Hagberg är författare och psalmist med särskild inriktning på kyrkliga texter. Hon var Anders Frostensonstipendiat 2006, 2009, 2010 och har i flera omgångar tagits ut till stiftelsens Psalmskola. I SPT 6/2019 skrev hon om Psalmen i vår tid.

MARIA LÖFBERG
Dagens kyrkomusik från min horisont
Här ger Maria Löfberg, tonsättare och organist i Falkenberg, sina personliga reflektioner om ny och gammal kyrkomusik. Vad krävs för att ny kyrkomusik ska bli bra? Vilken förväntan kan man ha på tonsättaren? För författaren är kombinationen av ord och musik avgörande. Ordet får förstärkas av musiken, som gärna får vara enkel men inte banal. Eller svår och mer krävande när så behövs. Maria Löfberg har också tillsammans med prästen och poeten Bertil Murray skrivit en serie psalmer för hela kyrkoåret. Båda ingår också i SPT:s redaktion.

BJÖRN FYRLUND
Psalmboksrevision förr och nu
Här diskuteras främst den psalmbok som kommit att kallas Wallins psalmbok. Författaren lyfter fram teologiska ansatser, överväganden och den teologiska rikedomen av motiv i en psalmbok. Författaren är teol.dr och komminister.

TORD NORDBLOM
Att komma tillrätta med prästbristen
Med utgångspunkt från början av förra seklet, då prästbristen var stor och besvärande, visar författaren på möjliga vägar för att komma tillrätta med dagens prästbrist. För hundra år sedan skedde en genomgripande förnyelse på många plan inom Svenska kyrkan, vilket ledde till att antalet prästkallelser markant ökades inom några få år. Vår tids prästbrist kräver omtanke – vad kan främja att antalet prästkallelser ökar? Tord Nordblom, som är kyrkoherde emeritus, avslutar artikeln med sju konkreta förslag på åtgärder.

REFLEX
Maria Löfberg undrar när normalt blir normalt igen


FÖR PREDIKAN
JONAS LOCKMAN LUNDGREN
Elfte söndagen efter Trefaldighet


YNGVE KALIN
Tolfte söndagen efter Trefaldighet


SPT
NR 16
31/7 2020 • ÅRGÅNG 62


LEDARE
När församlingarna ställer om


ARTIKLAR
KNUT ALFSVÅG
Gud övergiven av Gud på korset
Nya testamentet beskriver förhållandet mellan Fadern och Sonen som en inre spänning hos Gud. Å ena sidan Guds vrede över människans avfall och synd, å andra sidan Jesus som solidariserar sig med syndare. Jesu trohet mot Fadern leder till att Gud och människa försonas genom Jesu död och uppståndelse. Men spänningen mellan dom och nåd finns kvar i Nya testamentet, en spänning som inte heller i dag får upphävas. Om detta skriver författaren, som är professor vid Fakulteten för teologi, diakoni och ledarskap, VID, Stavanger.

TOMAS NYGREN
Går det att predika lag och evangelium i dag? II
I denna andra del av sin artikel om att förkunna lag och evangelium i dag tar författaren upp ytterligare ett par modeller som kan anknyta till människors livsförståelse i dag. Att både bevara och förnya lag-evangelie-förkunnelsen är lika angeläget i dag som för några decennier sedan. Författaren är teol. dr och lektor i systematisk teologi vid Johannelunds teologiska högskola. Artikelns första del var publicerad i SPT nr 14/15.

JOHAN THELIN
Ordet vart kött
Att skriva Guds Ord? Inte genom att skriva om, skriva nytt utan genom att pränta ned Ordet för hand. Det handskrivna Ordet kan vara en meditation över Ordet. Om detta funderar Johan Thelin, kyrkoherde em.

REFLEX
Berit Simonsson om prästen som bara gjorde vad han skulle

FÖR PREDIKAN
HANS LINDHOLM
Nionde söndagen efter Trefaldighet

MIKAEL LANDGREN
Tionde söndagen efter Trefaldighet


SPT
NR 14/15
3/7 2020 • ÅRGÅNG 62


LEDARE
En värdig död?


ARTIKLAR
BERTH LÖNDAHL
Gåvor till varandra
Kyrkan som evangelisk-katolsk har varit ämne för ett flertal artiklar i SPT under de två senaste åren. I denna artikel fokuserar författaren, SPT:s redaktör, på hur kyrkosamfundens särarter kan förhålla sig till det katolska. Artikeln visar att en viktig orsak till nationalkyrkornas inre sekularisering är att de som enskilda kyrkor och självständiga nationella enheter kan fatta beslut i läro- och ordningsfrågor utan hänsyn till övriga kyrkor. I en senare artikel kommer författaren att ta upp hur den lokala församlingen kan leva i evangelisk katolicitet.

TOMAS NYGREN
Går det att predika lag och evangelium i dag? I
Med utgångspunkt från en traditionell modell, som saknar anknytning till människors livsförståelse i dag, visar Nygren på alternativa modeller som bevarar och förnyar hur lag och evangelium kan förkunnas, något som är lika angeläget i dag som för några decennier sedan. Men hur denna förkunnelse behöver aktualiseras i nuet. Författaren är teol. dr och lektor i systematisk teologi vid Johannelunds teologiska högskola.

BO JOHANNERYD
Det profetiska i vår predikan
Vad är profetisk predikan i vår tid? Är den främst en politisk predikan som tar ställning i samhällsfrågor eller är dess uppgift en annan? Författaren, som är teol. dr och medlem i SPT:s redaktion, utreder hur begreppet kan förstås i det bibliska sammanhanget. Han visar hur det profetiska budskapet hör hemma i den kristna församlingens/kyrkans gemenskap. Även om det profetiska i Gamla testamentet många gånger har en social/samhällelig inriktning, kan det profetiska budskapet aldrig förstås enbart som ett socialt/samhälleligt budskap. Det profetiska draget i predikan handlar inte främst om dess sociala eller politiska innehåll utan om att vara ett aktuellt budskap från Gud som i den helige Andes kraft kan beröra dem som lyssnar.

REFLEX
Per Dahl vill kommunicera tron


KOMMENTARER
Avslöjande gudstjänststatistik


FÖR PREDIKAN
STEFAN NORDLANDER
Sjätte söndagen efter Trefaldighet


GÖRAN SIMONSSON
Kristi Förklarings dag


BERTIL MURRAY
Åttonde söndagen efter Trefaldighet


SPT
NR 13
18/6 2020 • ÅRGÅNG 62


LEDARE
Meningen med livet


ARTIKLAR
ANDERS BROGREN
Stasiagenter i Lund
Elisabeth Braws bok God´s Spies, The Stasi´s Cold War Espionage Campaign inside the Church (2019) har hos författaren väckt tankar till liv, minnen från sextiotalets kalla krig, iakttagelser om vilka personer och sammanhang i Svenska kyrkan som var påverkade. Artikeln är en både personlig och klargörande framställning av en tidsepok, där det splittrade Europa påverkade ända in i det teologiska studentlivet. Författaren är prost h.c. och tillhör SPT:s redaktion.

PETER BEXELL
Hagioskop
Digitalsända mässor och deltagande online väcker nya frågor. Om detta har SPT skrivit tidigare, bl.a. i ledare i nr 10 och 11 (se även under Kommentarer i detta nummer). Författaren fördjupar här perspektiven ytterligare genom att visa på betydelsen av den fysiska närvaron i mässan, kyrkan som gemenskap och att realpresensen kanske inte bara gäller Kristi kropps och blods närvaro i brödet och vinet – utan också gudstjänstdeltagaren. Ytterst är förmedlingen av mässfirandet via webben endast till för att ge en bild av mässan och ersätter inte mässans realitet. Författaren är teol.dr och stiftsadjunkt em.

NIKLAS ADELL
Om församlingsinstruktionerna
Vad en församlingsinstruktion ska innehålla finns angivet i Kyrkoordningen. Men räcker det? Hur brukar denna fyrdelade uppgift fokuseras i instruktionerna? Författaren, som varit präst i S:t Hans kyrka i Linköping, söker här något som instruktionerna ofta saknar, väsentligheter som förbises. Desto mer borde man reflektera över vad en församlingsinstruktion ska innehålla genom att läsa Pastoral: För en församling i Svenska kyrkan. Författaren är en av redaktörerna för den boken.

REFLEX
Ann Lång hyser blandade känslor


KOMMENTARER
Överklagandenämnden upphäver avkragning
Stärker pandemin religionen?


FÖR PREDIKAN
HANS HANSSON
Tredje söndagen efter Trefaldighet


MATTIAS SUNDKVIST
Fjärde söndagen efter Trefaldighet


BJÖRN BÄCKERSTEN
Apostladagen


SPT
NR 12
5/6 2020 • ÅRGÅNG 62


LEDARE
Kyrka och gudstjänst i coronatider


ARTIKLAR
TOMAS NYGREN
Luthers pestskrift och vår tids epidemi
I samband med att Wittenberg drabbades av böldpest ställdes frågan till Martin Luther huruvida man skulle lämna staden eller stanna kvar. Luther svarade med en liten skrift, som i dag med pågående coronapandemi är lika aktuell som den var då. Tomas Nygren är teol.dr och lektor i systematisk teologi vid Johannelunds teologiska högskola.

OLOPH BEXELL
När Societas Sanctæ Birgittæ bildades
Här berättar författaren, professor em. i kyrkohistoria, om hur Societas Sanctæ Birgittæ (SSB) bildades för 100 år sedan. Eller för att säga det enkelt: När, var, hur och av vem grundades SSB. Artikeln är en inför trycket överarbetad version av ett anförande, som var avsett att hållas i Tyska S:ta Gertruds kyrka i Stockholm vid SSB:s jubileumshögtid på dess 100-årsdag den 23 mars 2020. På grund av rådande viruspandemin blev den inställd liksom sommarens generalkapitlet i juli. Jubiléet firas i stället 2021.

ANDERS RÖNNBLOM
Himmelska uppenbarelser
Den heliga Birgitta tillhör dessa berömdheter som alla känner till men få har läst. Hon är dessutom ett av Europas skyddshelgon och det svenska helgon som i den romersk-katolska kyrkan utan jämförelse är den mest välkända. Författaren, som är docent och överläkare i gastroenterologi vid Akademiska sjukhuset i Uppsala, har närläst hennes uppenbarelser. Han lyfter fram hennes tankar om exempelvis avlaten, askesen, skärselden, djävulen och flera andra ämnen. Somligt är för vår tid främmande, annat mer aktuellt.

OLOF EDSINGER
Den narcissistiska människan. II
Vår tid och kultur beskrivs ofta som en narcissistisk kultur, en kultur då människan är upptagen av sig själv med ett osäkert jag beroende av bekräftelse. I denna andra del av sin artikel tar Olof Edsinger, generalsekreterare för Svenska Evangeliska Alliansen, upp frågan om vilka följderna blir för förkunnelsen och hur den kan utformas för att beröra och förändra i vår tid. När skuldinsikten och syndamedvetandet inte finns, däremot en stark erfarenhet av skam, påverkas själavården och förkunnelsen.

REFLEX
Markus Leandersson konfirmerar Paulus


FÖR PREDIKAN
GUNNAR HYLTÉN-CAVALLIUS
Första söndagen efter Trefaldighet


BO JOHANNERYD
Midsommardagen


MAGNUS SKREDSVIK
Den helige Johannes Döparens dag


SPT
NR 11
22/5 2020 • ÅRGÅNG 62


LEDARE
Mässa on-line? Mässa på riktigt?


ARTIKLAR
OLOF EDSINGER
Den narcissistiska människan. I
Vår tid och kultur beskrivs ofta som en narcissistisk kultur, en kultur då människan är upptagen av sig själv med ett osäkert jag beroende av bekräftelse. I denna artikel berörs dels orsakerna till vår tids narcissism, dels hur de påverkar trons vittnesbörd. Det klassiska mönstret av synd-förlåtelse, skuld-nåd och lag-evangelium blir ofta inte förstått av en narcissistisk person, som snarare plågas av skam i ett behov av att bli bejakad. I artikelns andra del, som publiceras i nästa nummer av SPT, tas frågan upp om vilka följderna blir för förkunnelsen och hur den kan utformas för att beröra och förändra i vår tid. – Olof Edsinger är generalsekreterare för Svenska Evangeliska Alliansen.

MIKAEL ISACSON
Vad gör en bra liturg?
Författaren är teol. dr och kyrkoherde i Kungälv. Här ger han goda och handfasta råd till varje liturg. Hur bör en präst göra för att utvecklas i sitt liturgiska agerande? Och vad gör en bra liturg? Artikeln är en bearbetning av ett föredrag hållet på Biskopens prästdag i september 2019 i Göteborgs stift.

ERIK GISLASON
Domen och sekulariseringen
I denna artikel analyserar författaren hur predikoutkasten i Svensk Kyrkotidning, Kyrkans Tidning, Svensk Pastoraltidskrift samt Kyrka och Folk har behandlat Domssöndagens texter. Perioden som undersöks är 1961–2011, en tid då utläggningarna förändrades påtagligt, inte minst i SKT och KT. Artikeln utgör en bearbetning av en magisteruppsats i teologi. Författaren är teol. mag. och står inför sin prästvigning till sommaren.

REFLEX
Jonas Lidén tappar inte fokus

FÖR PREDIKAN
OWE JOHANSSON
Pingstdagen

DAG SANDAHL
Annandag Pingst

CARL-JOHAN AXSKJÖLD
Heliga Trefaldighets dag


SPT
NR 10
8/5 2020 • ÅRGÅNG 62


LEDARE
Så länge det finns hopp finns det liv


ARTIKLAR
HENRIK TOBIN
Psalmboken – en brokig historia. II
Henrik Tobin fortsätter sin genomgång av psalmbokens historia. I artikelns första del, publicerad i SPT 9/2020, behandlade han psalmbokens formande förhistoria under årtusendet före Kristus fram till reformationstiden. I denna andra del ligger fokus på psalmboken i den svenska kontexten. Tobin berör inte bara de officiella psalmböckerna i Svenska kyrkan utan även de sångskatter som vuxit fram i såväl katolska som frikyrkliga miljöer. Artikeln tillhandahåller ett underlag för det psalmboksarbete som initierats av Svenska kyrkans kyrkomöte men som fortfarande är på förberedelsestadiet.

BO JOHANNERYD
Skriftetalet – i går, i dag, i morgon
Vilken funktion har beredelseordet i dagens mässfirande? Från att ha varit ett tydligt skriftetal kom med Kyrkohandboken 1986 några alternativ med färdigformulerade beredelseord. KH 2017 har ytterligare minimerat beredelsens karaktär av klassiskt skriftermål genom att inte tala om beredelseord utan om inledningsord. Här skildras skriftermålets historia och hur det förändrats in i vår tid. Författaren är teol. doktor och medlem av SPT:s redaktion.

KJELL PETERSSON
Grundläggande om kyrkorätt
Kjell Petersson från SPT:s redaktion anmäler den nyutkomna antologin i kyrkorätt Med god ordning och efter Guds vilja. Redaktör för antologin är direktor Leif Nordenstorm, Fjellstedtska skolan.

REFLEX
Johan Thelin hoppar och hoppas


KOMMENTARER
Församlingen där tron är ett problem


FÖR PREDIKAN
ALF WESTERGREN
Bönsöndagen


BENGT HOLMBERG
Kristi himmelsfärds dag


JOHAN KALIN
Söndagen före Pingst


SPT
NR 9
24/4 2020 • ÅRGÅNG 62


LEDARE
Behöver kyrkoråden tillsyn?


ARTIKLAR
HENRIK TOBIN
Psalmboken – en brokig historia. I
Kyrkans gemensamma sångbok, psalmboken, är en märklig skapelse. Psalmbokens historia sträcker sig över åtminstone tretusen år. Den har i sin kombination av sångsamling, bönbok, andaktshjälp, lärobok och kulturdokument många gånger varit mer spridd och älskad än självaste Bibeln, åtminstone i vårt land. Därför är det kanske inte heller så konstigt att kyrkans psalmer blivit hett debatterade, och det i de mest skilda kretsar, från fattigstugor till akademier, från analfabeter till en bildad överklass, från ateister och agnostiker till troende. Vilken bok kan slå ett sådant rekord? Författaren som är kyrkomusiker och skribent, har bland annat skrivit Den underbara harmonin (1996) och Ett gemensamt kosmos (2015).

BERIT SIMONSSON
Oasrörelsen – väckelse och förnyelse
Oasrörelsen betyder mycket inte bara inom Svenska kyrkan utan i hela den svenska kristenheten. Rörelsen är och har varit till inspiration, personlig förnyelse och fördjupning för väldigt många. Inom Oasrörelsen finns en tydlig biblisk och Jesusorienterad undervisning, som bidragit till att många församlingar förnyats. Författaren, som sedan många år är inspiratör i Oasrörelsen, ger här dels en bakgrund till Oasrörelsens och hela den karismatiska väckelsens framväxt, dels en inblick i vad rörelsen betyder i dag. Med sina många möten, och då inte minst sommarmötena, samlar Oasrörelsen tusentals människor varje år, en enorm inspirationskälla för otaliga.

LISA LERMAN
Sjung till Herrens ära, lova Hans namn!
Oasrörelsen är en lovsjungande rörelse. Där sjungs lovsånger till Herrens ära på ett sätt som annars är alltför sällsynt i Svenska kyrkan. Tillbedjan och lovsång, stillhet och kraftfull sång förenas. Om detta skriver Lisa Lerman, som är kantor och inspiratör i Oasrörelsen med uppgift att ansvara för lovsången på många av Oasmötena. Att det är inspirerande är uppenbart för var och en som deltagit. Att det är frigörande för dem som kanske annars är försagda i sitt sätt att uttrycka sin tro är synligt. Författaren förmedlar den bibliska bakgrunden till lovsången, glädjen i den och kallelsen till hela kyrkan att vara skapelsens stora lovsångskör.

REFLEX
Maria Löfberg om smittans smitta


KOMMENTARER
Kyrkan i kristider
Shekarabi – en bedjande minister?


FÖR PREDIKAN
GÖSTA MELLBERG
Fjärde söndagen i Påsktiden


HANS WEICHBRODT
Femte söndagen i Påsktiden
SPT
NR 8
9/4 2020 • ÅRGÅNG 62


LEDARE
Högtidernas högtid
Inför fastetidens slut och påskens morgon. Corona och Jesu seger.


ARTIKLAR
SVEN-ERIK BRODD
Kommunion i coronavirusets tid
I tider då covid-19 sprids över världen berörs även kyrkan. Frågor som många ställt gäller själva kommunionen. Hur kan kommunionen äga rum? Intinktion eller ej? Utdelande endast under en gestalt, av brödet? Professor em. Sven-Erik Brodd belyser här frågan.

MARKUS LEANDERSSON
Prästlöftena och Skärtorsdagens möjlighet till förnyelse
Skärtorsdagen har i den romersk katolska kyrkan kommit att bli en dag, där prästlöftena förnyas. Detta är en god ordning, inte minst när vi lever i en kyrka som Svenska kyrkan och i en tid, med snabba förändringar i fråga om såväl lära som ordningar. Författaren, som är komminister i Falkenberg, visar i den här artikeln hur en prästlöftesförnyelse kan vara till välsignelse genom att den egentliga prästkallelsen och uppdraget tydliggörs. Att bli påmind om och förnya sina en gång avgivna löften kan vara till hjälp för att fokusera på det avgörande i att vara VDM – Verbi Divini Minister.

MARKUS HAGBERG
Kyrkans partipolitisering under 90 år
I en bok av Klas Hansson (Kyrkomöte och partipolitik. Politisk påverkan på Svenska kyrkans kyrkomöte 1930–2018) beskrivs kyrkans partipolitisering. För att förstå kyrkans utveckling under senare år är boken en närmast obligatorisk läsning. Ibland kan man bland förtroendevalda möta uppfattningen att kyrkan inte alls är partipolitiserad mer än möjligen i själva valkampanjen, men i det praktiska arbetet och i besluten är partipolitiken frånvarande. Eller så möter man ett försvar för att partierna behövs i Svenska kyrkan därför att det är endast där som erfarenheten, kompetensen och möjliga ledamöter finns. I denna recensionsartikel av Markus Hagberg, kyrkoherde i Södra Kållands pastorat, blir det uppenbart hur Hansson visar att båda dessa förhållningssätt är illusioner. Det partipolitiska inflytandet är en märklig nutida anomali i kyrkan.

JACOB STILLE
Att bära sitt kors
Denna artikel är en bearbetning av ett föredrag som hölls på Laurentiistiftelsen i Lund hösten 2019. Författaren betonar betydelsen av att leva i trohet mot Kristus även när det kostar. Förutsättningen är att vi förankras i trons bas och lever i förtröstan. Författaren är präst i Träslövsläge.

REFLEX
Berit Simonsson: Vad Jesus inte gjorde


FÖR PREDIKAN
ANDERS BROGREN
Annandag Påsk


JOHANNES LECKSTRÖM
Andra söndagen i Påsktiden


MARTIN FREDH
Tredje söndagen i Påsktiden


SPT

NR 7
27/3 2020 • ÅRGÅNG 62


LEDARE
Svenska kyrkans biskopar – andliga ledare?


ARTIKLAR
MARIE ROSENIUS
Ecklesiologi och liturgi – vikten av teologisk analys
Inför Kyrkohandboken 2017 fördes en delvis intensiv debatt om liturgin och dess syfte, om de olika momentens karaktär och hur de kunde förstås. I denna artikel skiljer författaren på thin och thick liturgi, begrepp som myntats av David Fagerberg. Indirekt belyser dessa begrepp också polariseringen i synen på KH 17, på å ena sidan det yttre liturgiska skeendet, å andra sidan dess djupare teologiska innebörd. Utifrån begreppet ordo belyser författaren hela det liturgiska skeendet och visar hur liturgi och ecklesiologi är relaterade till varandra. Artikeln ger en teoretisk och teologisk grund för att förstå även den liturgiska utvecklingen under senare år inom Svenska kyrkan i jämförelse med t.ex. de ortodoxa kyrkorna. Författaren är postdoktoral forskare i praktisk teologi vid Åbo Akademi. Denna artikel baserar sig på delar av hennes bok Spänning och samspel: En orientering i ecklesiologi och liturgi.

MARCO ALDÉN
Biskoparnas brev och biskopens bok
I slutet av januari kom biskopskollegiets brev Fira nattvard. Ungefär samtidigt kom boken Liturgi i Svenska Kyrkan i ord och bild från då och nu, skriven av ärkebiskop emeritus Gunnar Weman och professor emeritus Sven-Erik Brodd. I denna artikel tar Marco Aldén, präst i Två Systrars Kapell i Kalmar och ordförande i aKF, upp några av de frågor som väckts utifrån biskoparnas brev och belyser dem med hjälp av Wemans och Brodds bok.

SVEN-ERIK BRODD
Predikan och predikanter
Om arbetsgemenskapen Kyrklig Förnyelses årsbok 2018, Den som hör er, han hör mig: perspektiv på kyrkans förkunnelse (red. Markus Hagberg), skriver här professor Sven-Erik Brodd. I bokens många kapitel lyfts olika perspektiv fram, om predikan, predikanten, predikans relation till Skriften och predikans plats i liturgin.

HENRIK FERGIN
Kyrkans stora fasteperiod
Henrik Fergin, komminister i Enskede-Årsta församling, har ställt samman ett antal bibelord som hjälp att förstå fastetiden. Bibelorden kan delas ut vid fastetidens gudstjänster.

REFLEX
Per Dahl gör bort sig


KOMMENTARER
Debatten om biskoparnas nattvardsbrev


FÖR PREDIKAN
LENNART JOHNSSON
Skärtorsdagen


ROLF PETTERSSON
Långfredagen


FOLKE T. OLOFSSON
Påskdagen

SPT
NR 6
13/3 2020 • ÅRGÅNG 62


LEDARE
Biskoparna om nattvarden


ARTIKLAR
BERTH LÖNDAHL
Att som församling leva evangeliskt-katolskt. II
Vad gör en församling evangelisk-katolsk? Frågan ställdes i artikelns första del, publicerad i förra numret av SPT. Att i gudstjänst- och församlingslivet ha med allt som en församling i Svenska kyrkan kan ha är trots allt inte hela svaret. För det handlar också om hur mässan och tillbedjan och förkunnelsen och hela församlingslivet gestaltas. I artikelns första del betonades heligheten som ett viktigt förhållningssätt i en församling. I denna andra del ligger fokus på verkligheten och bekännelsen. Dessa tre aspekter – heligheten, verkligheten och bekännelsen – får avslutningsvis ligga till grund för några testfrågor till den pastorala praxis som växer fram. Författaren är redaktör för SPT och har tidigare varit kyrkoherde i Bunkeflo, Malmö.

ANDERS EK
Rotskottet
Vad – och vem – är rotskottet som Jesaja skriver om i sin profetia? Författaren, som är predikant inom Evangelisk Luthersk Mission (ELM), vidgar perspektivet genom att visa hur detta rotskott inte bara identifieras med Kristus utan också med kyrkan. Därför är det viktigt för att förstå kyrkans identitet.

REFLEX
Ann Lång gläds över politisk moralpanik


KOMMENTARER
aKF:s kommentar till biskopsbrevet om nattvarden
Laestadianerna skriver till biskoparna.
Och biskoparna svarar.

FÖR PREDIKAN
PER UDDLING
Jungfru Marie Bebådelsedag

HÅKAN SUNNLIDEN
Femte söndagen i fastan

SAMUEL E. LILJA
Palmsöndagen


SPT
NR 5
28/2 2020 • ÅRGÅNG 62


LEDARE
Att ta fasta på fastetiden


ARTIKLAR
BERTH LÖNDAHL
Att som församling leva evangeliskt-katolskt, I
Vad gör en församling evangelisk-katolsk? – Svaret är inte bara att fira söndaglig mässa eller att regelbundet be tidegärden. Det handlar också om hur detta görs, om hur mässan och tillbedjan och förkunnelsen gestaltas. I denna artikel lyfter författaren, SPT:s redaktör och tidigare kyrkoherde i Bunkeflo, Malmö, fram tre aspekter – heligheten, verkligheten och bekännelsen. De kan fungera som testfrågor när en församling vill reflektera över sin pastorala praxis. Författaren visar inte främst på vad som ska ske i gudstjänst- och församlingslivet utan på vilket förhållningssätt som bör prägla det. I denna första del ligger fokus på heligheten, medan artikelns andra del, som publiceras i nästa nummer, är inriktad på verkligheten och bekännelsen.

HANS LINDHOLM
Dubbel eller trippel utgång?
Går det att på ett mer slutgiltigt sätt avgöra vad som sker i domen, i den sista tiden och i följderna av domen? I ett brev till SPT ställde Allan Emrén frågan om dubbel eller trippel utgång. Men kanske det i Bibeln finns många aspekter som försöker förmedla vad vi inte kan se och förstå. I denna artikel går Hans Lindholm igenom olika aspekter som Bibeln ger på denna svåra fråga. Han har varit distriktspräst i Lötenkyrkan, en EFS-samarbetskyrka i Uppsala, och även skrivit en bibelkommentar till Uppenbarelseboken (Den som segrar, Artos).

ANDERS BROGREN
Tusenårsriket – något att återupptäcka?
Hur den yttersta tiden – eller tiden efter den yttersta tiden – ska förstås är ett outgrundligt mysterium. Med anledning av ett brev från Allan Emrén har olika perspektiv på frågan getts i SPT. Anders Brogren svarade med en delvis bekräftande uppfattning medan Hans Lindholm i sin artikel i detta nummer förhåller sig på ett annat sätt. I detta avslutande inlägg tar Brogren upp hur kyrkofäder och även mer sentida lutherska predikanter har sett på den omdiskuterade frågan om tusenårsriket. Men, om detta lär de lärde tvista till dess att vi vet, till dess att vi skådar den verklighet som väntar. Kanske måste somligt vara höljt i framtidens dunkel ty outgrundliga är ändå Herrens vägar.

REFLEX
Markus Leandersson skriver psalmernas önskelista


KOMMENTARER
Yoga i kyrkorummet


FÖR PREDIKAN
JOHANNES SKÖLDENGEN
Andra söndagen i fastan


KARL-HENRIK WALLERSTEIN
Tredje söndagen i fastan


SPT
NR 4
14/2 2020 • ÅRGÅNG 62


LEDARE
Var går gränsen till villfarelse?


ARTIKLAR
SVERKER JULLANDER
Ord och ton mellan död och evighet – om »Gerontius dröm»
John Henry Newman, nyligen kanoniserad som helgon, har skrivit Gerontius dröm, ett mäktigt epos om den kristnes vandring genom livet med Gud. Dikten är av episkt format, mer än 900 rader. Dess ämne är den kristna själens tillstånd mellan dödsögonblicket och den slutligen uppnådda saligheten. Den kom att tonsättas av Edward Elgar. Verket uruppfördes i London år 1900 men har fått förnyad aktualitet. Artikelförfattaren är senior professor i musikalisk gestaltning vid Musikhögskolan i Piteå. Här berättar han om verkets tillkomst, om dess innehåll och betydelse för det kristna livet.

MARKUS HAGBERG, MIKAEL ISACSON OCH MIKAEL LÖWEGREN
Byte av uppdrag inom vigningstjänsten
Författarna diskuterar en remiss om »byte av uppdrag inom vigningstjänsten». De ser dels en otillfredsställande utredning, dels en oklar ämbetssyn med påtaglig tendens till att uppfatta ämbetet funktionalistiskt. Artikeln fördjupar reflektionen kring vad ämbetet är och vad det innebär att vara ämbetsbärare, medan remissen främst talar om »vigningstjänst», något som bidrar till oklarhet i fråga om ämbetets karaktär.

GÖRAN LANDGREN
Glädjen i Ordet
Varje präst vet att man inte har någon enkel kallelse. Farorna och frestelserna är många, kampen och svårigheterna stora. Men också, att glädjen i uppgiften, storheten i uppdraget kan vara överväldigande. Göran Landgren, under 26 år kyrkoherde i Örby-Skene och nybliven emeritus, ger här sina personliga reflektioner kring prästkallelsen, bönelivet, utmaningarna och den stora gudshjälpen.

REFLEX
Jonas Lidén fångas av ordets makt


KOMMENTARER
Church of England om äktenskapet

Knutby – när dogmernas murverk vittrar ner


FÖR PREDIKAN
GUNNAR BLIDÖ
Fastlagssöndagen

DANIEL GUSTAFSSON
Askonsdagen

PATRICK PETERSSON RYDSTEN
Första söndagen i fastan


SPT NR 3

31/1 2020 • ÅRGÅNG 62


LEDARE
Pastoral för församlingsutveckling


ARTIKLAR
FREDRIK CARLSSON
Om att bygga församling – hur gör vi i Kviinge?
SPT har på senare tid publicerat artiklar om att bygga eller omstarta en församling. I denna artikel skriver författaren – sedan 2017 kyrkoherde i Knislinge pastorat men tidigare komminister i Kviinge församling (2003–2017) som är en av två församlingar i Knislinge – hur utvecklingen varit i Kviinge under de senaste femton åren. Hur gudstjänst- och församlingslivet förändrats och vilka faktorer som varit avgörande i det skeendet. Som författaren noterar har man gjort alla fel, men summan har blivit rätt. Tyngdpunkten på en levande högmässa, genomtänkt förkunnelse, karismatisk karaktär. Artikeln kan tjäna som inspiration för förnyelse och tillväxt i andra församlingar.

MARKUS HAGBERG
Präst i Svenska kyrkan och biskop i Missionsprovinsen – möjligt eller omöjligt?
För en tid sedan vigdes en präst inom Svenska kyrkan till biskop i Missionsprovinsen. Av Göteborgs domkapitel fråntogs han sedan rätten att utöva prästämbetet. Överklagandenämnden har därefter avslagit hans överklagan. Författaren till denna artikel, kyrkoherde i Södra Kållands pastorat, ger här sina synpunkter på såväl domkapitlets beslut som på överklagandet. Huvudfrågan är huruvida Missionsprovinsen är en egen kyrkobildning eller endast ett fritt stift inom Svenska kyrkan.

REFLEX
Johan Thelin börjar och slutar som han bör


KOMMENTARER
Biskopens andliga ledarskap

Newmans kanonisering


FÖR PREDIKAN
BO JOHANNERYD
Septuagesima

GÖRAN LANDGREN
Sexagesima

SPT
NR 2
17/1 2020 • ÅRGÅNG 62


LEDARE
Våga vara den kyrka du i Kristus är? – II

ARTIKLAR
KJELL O. LEJON
Protestant, evangelisk, reformert?
I denna artikel reder författaren ut de tre begreppen »protestant, evangelisk, reformert» alltifrån när de först kom till användning och etablerades till hur deras teologiska karaktär påverkar i dag. Så var exempelvis en gång begreppet »protestant» mindre en markering mot det romerska och mer mot vad de evangeliska såg som svärmeri. Eller för att nämna vad som är mer aktuellt, att vi i Svenska kyrkan i dag ser ett ökat inflytande från reformert tänkande. Men vad händer då med vår kyrka? Författaren är professor i teologi vid Linköpings universitet och intill nyligen rektor för Johannelunds teologiska högskola.

DAG VIDEKE
Att sjunga gregoriansk sång i församlingen
Med den gregorianska sången blir Guds ord det centrala. Ordet bärs av toner. En enkel enstämmig sång som inte tar över uppmärksamheten. Enkel, men samtidigt så komplex att en livstid inte räcker för att greppa alla dess uttryck. Så skriver författaren, som är kyrkomusiker i Landskrona församling, lärare i liturgisk sång vid Svenska kyrkans utbildningsinstitut i Lund samt föreläsare i gregoriansk sång vid fredagsseminarierna på Musikhögskolan i Malmö. In i vår tid bär gregorianiken ett spiritualitetens musikaliska arv som inte får gå förlorat. I artikeln berörs såväl gregorianikens framväxt med en notbild av neumer som dess plats i den nya kyrkohandboken.

ANDERS REINHOLDSSON
Grönahögslägren och ungdomsväckelsen i Mark. II
Det var en gång en ungdomsväckelse... I denna andra del av artikeln om den kristna ungdomsrörelse som växte fram i Mark i södra Västergötland, beskriver författaren betydelsen den fått även många år därefter. Många präster började där sitt engagemang i kyrkan. Undervisningen som gavs har burits vidare till kommande generationer. Artikeln visar på betydelsen av ett väl fungerande konfirmand- och ungdomsarbete fokuserat kring Jesus Kristus och väl grundad undervisning. Författaren är prost em. och har varit kyrkoherde i Sätila.

REFLEX
Maria Löfberg om att springa på alla bollar

PRESSKLIPPP & KOMMENTARER
20-årsjubileum för separationen kyrka-stat

Allt smalare åsiktskorridor – Luleå domkapitels avkragande av präst

Ärkebiskopen om julevangeliet och patriarkatet

FÖR PREDIKAN
HANS LUNDAAHL
Tredje söndagen efter Trettondedagen

MIKAEL ISACSON
Kyndelsmässodagen

SPT
NR 1
3/1 2020 • ÅRGÅNG 62


LEDARE
Våga vara den kyrka du i Kristus är!


ARTIKLAR
DANIEL WIHLBORG
Kristenliv och kyrkoliv – en enskild kristen och Kyrkan
Författaren är komminister i Horred. Han knyter samman den enskildes kristna liv med hela Kyrkans liv. En kristen behöver det som bara Kyrkan kan erbjuda: Ordet, sakramenten, den gemensamma tillbedjan. Ecklesiologin är viktig, som att Kyrkan tidigt sågs som jungfru och moder med Jesu egen mor som förebild. Detta gäller även frågan om Kyrkans enhet, för vilken man i Jesu odelade klädnad såg en viktig symbol.

JONAS EEK, HELÉN TINGMAN, MARTIN FREDH, OWE JOHANSSON
Livsfrågan och Evangeliet
Jonas Eek, präst och ledarskribent i Kyrkans Tidning, har nyligen publicerat en bok för konfirmandundervisningen. Centrala ämnen i boken är, som titeln antyder, såväl livsfrågorna som evangeliet. Här ger Jonas Eek först själv en kort introduktion till boken. Därpå följer kommentarer från några som själva arbetat med konfirmandundervisning. De ger perspektiv på boken, på livsfrågorna och evangeliet och på hur Bibeln kan användas i undervisningen. Konfirmandundervisningen behöver förnyas, inte minst med Bibeln som grund. Denna artikel kan med sina olika perspektiv vara till hjälp för att fundera vidare.

ANDERS REINHOLDSSON
Grönahögslägren och ungdomsväckelsen i Mark. I
Det var en gång en ungdomsväckelse ... Under sextio- och sjuttiotalen växte det fram en rörelse bland ungdomar på olika håll i Göteborgs stift, inte minst i Mark i södra Västergötland. Ivern var påtaglig, centralt kring Jesus Kristus, lovsjungande och fördjupande. Ungdomar som ville mer av tro och liv. Författaren ger här en personlig skildring av vad som skedde och som han själv var en del av. En viktig följdfråga är: Kan detta ske igen? Vad kan vi lära oss av vad som hände då för vad som vi önskar ska ske igen? Författaren är prost em. och har varit kyrkoherde i Sätila. Artikelns andra del kommer i nästa nummer av SPT.

REFLEX
Per Dahl ger sig i kast med två julberättelser


FÖR PREDIKAN
PER-AXEL MAGNUSON
Första söndagen efter Trettondedagen


MARCO ALDÉN
Andra söndagen efter Trettondedagen


SPT NR 26
20/12 2019 • ÅRGÅNG 61


LEDARE
Hieronymus julmeditation

The Same Procedure as Every Year – eftertankar efter kyrkomötet


ARTIKEL
STURE HALLBJÖRNER
Missionärerna – en annan missionstid
Författaren, kyrkoherde em., skriver i denna recensionsartikel om Jonas Jonssons bok, Missionärerna. En biografisk berättelse om Svenska kyrkans mission 1874–1974. Boken liksom artikeln rör sig över hela Svenska kyrkans missions världsvida fält under hundra års tid, Tanzania, Indien, Sydafrika, Zimbabwe osv. Åtskilliga missionärsinsatser har förändrat folk och länder, berört med sitt vittnesbörd om Jesus Kristus och varit avgörande i diakonala insatser.


REFLEX
Berit Simonsson sjunger Marias liv


RECENSIONER


FÖR PREDIKAN
CARL SIXTEN BLOCK
Nyårsdagen


GUNNAR WEMAN
Söndagen efter Nyår


SÖLVE HJALMARSSON
Trettondedag Jul


SPT
NR 25
6/12 2019 • ÅRGÅNG 61


LEDARE
Skolan och Bibeln


ARTIKLAR
CHRISTIAN BRAW
Kristi kyrka på nytt
Biskop Bo Giertz bok Kristi Kyrka, som i år fyller 80 år, har varit viktig för kyrkomedvetandet i Norden men också i USA. Giertz avsikt inför sin prästvigning var inte att forska, inte att bli professor eller biskop utan att bli vanlig präst. Så är hans skrifter också präglade av detta, den vanlige prästens perspektiv på kyrkan, kyrkofromheten och själavården. Med boken Kristi kyrka kom Giertz att ge ett konkret alternativ till den nyliberala teologin och en urvattnad ecklesiologi genom att sätta in kyrkan i det stora sammanhanget, i Kristi världsvida kyrka. – Författaren är docent och komminister emeritus.

EVA FJELLANDER
Svartrock, prästjävel och prästfan – prästen i skönlitteraturen, II
I denna andra del av sin artikel om demoniseringen av prästen inom skönlitteraturen fortsätter författaren med att beröra sådant som prästrollens fasad, hycklande och omoraliska präster. I hennes avhandling Myndighetsperson, själasörjare eller driftkucku: en studie av prästgestalter i svenska romaner 1809–2009 berörs andra aspekter av hur prästen gestaltats i olika romaner. Författaren är fil.dr. och lektor i Gislaved. Litteraturförteckningen har av utrymmesskäl fått utgå men finns publicerad på SPT:s hemsida.

REFLEX
Ann Lång undrar om vadan, varthän, varifrån – och vem


FÖR PREDIKAN
PETER BEXELL
Julnatten och Juldagen


LEIF NORDLANDER
Annandag jul/Den helige Stefanos dag


AXEL FORS
Söndagen efter jul


SPT
NR 24
22/11 2019 • ÅRGÅNG 61


LEDARE
Sekterismens eller Kristi världsvida kyrka? Ett vägval.


ARTIKLAR
EVA FJELLANDER
Svartrock, prästjävel och prästfan – prästen i skönlitteraturen, I
Prästen är en vanlig gestalt inom skönlitteraturen. I sin avhandling Myndighetsperson, själasörjare eller driftkucku: en studie av prästgestalter i svenska romaner 1809–2009 visar författaren hur denne under de två senaste seklerna skildrats i svensk litteratur. Här får vi ta del av hur präster demoniserats inom litteraturen utan att glömma att det även finns goda prästporträtt. Författaren är fil.dr och lektor i Gislaved. Detta är den första delen av två. Litteraturförteckningen har av utrymmesskäl fått utgå men finns publicerad på SPT:s hemsida.


KJELL PETERSSON
Katekesen om treenigheten
I den satsning på undervisning och lärande som inletts i vår kyrka är det angeläget att peka på de bärande elementen i vår tro. Medlemmen av SPT:s redaktion teol. dr Kjell Petersson visar att den svenska katekestraditionen helt och fullt bejakar de fornkyrkliga avgöranden som rör Guds treenighet, och att Sonen är både sann Gud och sann människa. Petersson har tillsammans med prosten Hakon Långström nyligen publicerat en språkligt reviderad utgåva av 1878 års katekesutveckling.


REFLEX
Markus Leandersson kopplar av med platsannonser


FÖR PREDIKAN
ANDERS REINHOLDSSON
Andra söndagen i Advent

NICLAS LARSSON
Tredje söndagen i Advent

JAN HAGLUND
Fjärde söndagen i Advent


SPT
NR 23
8/11 2019 • ÅRGÅNG 61


LEDARE
Är de frånvarande männen ett problem?


ARTIKLAR
SOFIE HAMRING
Vad gör en man till en man och en kvinna till en kvinna? II
Är en människas könsidentitet en social konstruktion eller är den given i själva skapelsen? Och handlar det om två eller flera kön och könsidentiteter? Syster Sofie, som lever i Sankt Dominikus kloster i Rögle, fortsätter här i andra delen av sin artikel med att reflektera över vad Bibeln, förnuftet och verkligheten visar i detta. För att förstå sig själv är inte minst bekräftelsen av könsidentiteten från omgivningen och föräldrarna avgörande. Syster Sofie har även publicerat böckerna Till man och kvinna skapade han dem, Älska och gör det du vill. Kroppens teologi för unga m.fl.

MARIE BERNÉLI
Söndagsskola för vuxna
Behovet av inspiration för församlings- och gudstjänstlivets förnyelse är stort på många håll (i detta nummers pressklipp finns exempelvis vad som närmast är ett nödrop från kyrkoherdar i Härnösands stift). I Sankt Matteus församling i Malmö har man bl.a. börjat med söndagsskola för vuxna efter söndagens gudstjänst. Även andra alternativ finns för vuxnas fördjupning i den kristna tron. Författaren som är diakon i församlingen skriver här om möjliga strategier för vuxna att växa i tro.

REFLEX
Jonas Lidén drabbas av mening och klimatfeber

FÖR PREDIKAN
TOM RANDGARD
Söndagen före Domssöndagen

TORD NORDBLOM
Domssöndagen

BERTH LÖNDAHL
Första söndagen i Advent


SPT
NR 22
25/10 2019 • ÅRGÅNG 61

LEDARE
När stenarna ropar – om klimathotet och skapelsen


ARTIKLAR
SOFIE HAMRING
Vad gör en man till en man och en kvinna till en kvinna?
I den postmoderna världen har någonting av det mest grundläggande i människan blivit ifrågasatt och omprövat, nämligen frågan om hennes könsidentitet. Är den en social konstruktion eller given i själva skapelsen? Och handlar det om två eller flera kön och könsidentiteter? Syster Sofie, som lever i Sankt Dominikus kloster i Rögle utanför Lund, ställer här frågan om vad Bibeln, förnuftet och verkligheten visar i detta. Hon har också bland annat publicerat böckerna Till man och kvinna skapade han dem samt Älska och gör det du vill, Kroppens teologi för unga. Artikelns andra del följer i nästa nummer.


MARIA LÖFBERG
Kyrkomusikaliska våndor och möjligheter vid kyrkliga handlingar
Varje organist, kyrkovaktmästare och präst har konfronterats med de problem som ett alltmer individualistiskt förhållningssätt till de kyrkliga handlingarna orsakar. Alla vill ha det på sitt sätt, inte minst vid vigslar. Hur ser den utvecklingen ut från kyrkomusikerns synvinkel? Här skriver Maria Löfberg, medlem av SPT:s redaktion, organist i Falkenberg och tonsättare, om sina erfarenheter. Exemplen från en enda lördags kyrkliga handlingar är oroande roande men hon visar inte minst på hur vi som kyrka – som präster och musiker – gemensamt måste arbeta för att finna pastoralt kloka handlingsmönster i de här situationerna.


INGMAR SVANTESON
Ödmjukhet
Ödmjukhet är en dygd, okänd för de flesta, som kommit i vanrykte, men som rymmer det stora mysteriet. Denna artikel är en bearbetning av en predikan som författaren höll i Mariavalls klosterkyrka.1 Han finner att vår tid präglas av motsatsen till ödmjukhetens dygd, av självupptagenhet, av maktanspråk och av världsledare som mer tycks vilja tjäna sig själva än den värld som de är insatta att tjäna. Därför är det desto mer angeläget att verkligen fundera över vad sann ödmjukhet är. Den stora förebilden är förstås Jesus Kristus, i vilken vi ser en djärv och frimodig men också totalt självutgivande ödmjukhet. – Författaren är broder i Den helige Benedictus kloster utanför Tomelilla i Skåne.

REFLEX
Johan Thelin och brunnsprästen


FÖR PREDIKAN
JOHAN DANZ
Alla helgons dag


TOR EKWALL
Alla själars dag


MAGNUS MAGNUSSON
Tjugoförsta söndagen efter Trefaldighet


SPT
NR 21
11/10 2019 • ÅRGÅNG 61


LEDARE
ACT Svenska kyrkan och missionen


ARTIKLAR
KARIN JOHANNESSON
Sekularisering och andligt sökande.Om dialogen mellan Stockholms katolska stift och Svenska kyrkan.
Reformationsåret 2017 medförde att dialogen mellan de lutherska kyrkorna och den romersk-katolska kyrkan intensifierades. I Sverige har en sådan dialog förts i flera grupper mellan Stockholms katolska stift och Svenska kyrkan. Karin Johannesson, biskop i Uppsala stift, förmedlar här sina personliga reflektioner utifrån dessa samtal. Utgångspunkten är de s.k. fem imperativen, den gemensamma utmaningen som