Innehåll tidigare nummer


2006-09-25

SPT
NR 9
26/4 2019 • ÅRGÅNG 61


LEDARE

Teologi på glid – om vikten av det teologiska samtalet


ARTIKLAR

JOHAN TYRBERG
Svenska kyrkans dogmatiska bredd
Svenska kyrkan har en dogmatisk bredd med olika teologiska förhållningssätt. Oenigheten kan ofta vara stor, men Johan Tyrberg, biskop i Lunds stift, menar att detta också rymmer möjligheter. Avgörande är att vi samtalar, har en respektfull attityd och förlåtande inställning till varandra. Detta nummers ledare berör ytterligare denna frågeställning.


MIKAEL ISACSON & MIKAEL LÖWEGREN

Gemensam ordning för nattvardsgudstjänster?
Ett förslag om gemensam ordning för nattvardsgudstjänster inom Svenska kyrkan är ute på remiss, eftersom biskopsmötet uttryckt önskemål om en reglering så att kyrkohandbokens texter vad gäller Måltidens moment skall användas vid alla mässor, oavsett om det är huvudgudstjänst eller annan gudstjänst. En sådan förändring skulle påtagligt förändra det svenskkyrkliga gudstjänstlivet. Förslaget kan både välkomnas och ses med viss oro. Om detta skriver Mikael Isacson, kyrkoherde i Kungälv, och Mikael Löwegren, präst i Ljungby, som tillsammans även har gett ut Mässbok på Artos förlag.


BENGT HOLMBERG

En nuöversättning av Bibeln
På Sjöbergs förlag gavs 2017 ut en ny bibelöversättning, nuBibeln. Professor em. i Nya testamentets exegetik Bengt Holmberg diskuterar här såväl översättandets svårigheter i allmänhet som vilka vägval som gjorts vid översättningen till nuBibeln – en översättning som enligt förordet »är tänkt som varje vanlig människas bibel, med ett enkelt och tydligt, modernt språk som samtidigt är troget grundtexten».


MARKUS KLEFBECK

Prästbrist och arbetsmiljö
Prästbristen är alltmer besvärande för Svenska kyrkan. Alltför få kandidater, alltför få som prästvigs, alltför många lediga tjänster och alltför många som närmar sig pensioneringen. Det finns många orsaker till prästbristen. Här analyserar Markus Klefbeck utifrån sina erfarenheter som församlingsherde i Hässleby-Kråkshult och Ingatorp-Bellö församlingar möjliga orsaker till det nuvarande läget.


REFLEX

Markus Leandersson springer lika vilse som alla andra


FÖR PREDIKAN

HANS LINDHOLM
Tredje söndagen i påsktiden


JOHNNY HAGBERG

Fjärde söndagen i påsktiden


SPT

NR 8
12/4 2019 • ÅRGÅNG 61


LEDARE

Profil och verklighet


ARTIKLAR

JOHAN HERBERTSSON
På Ordet – om uppenbarelsen i Ordet
Vad gör det med teologin och predikan när vi alltmer talar om »berättelsen»? Det finns i dag en tendens att se den bibliska, kristna berättelsen ungefär som Mobergs utvandrarepos. Författaren, som är präst och teol dr, visar här på skillnaden mellan den fiktiva berättelsen som finns i till exempel en roman och den kristna »berättelsen». När vi talar om »Jesusberättelsen» eller den bibliska »berättelsen» riskerar vi att mytologisera evangeliet. Artikeln utgör en bearbetning av ett föredrag som hölls på Laurentiistiftelsen i Lund i februari i år.


ANDERS REINHOLDSSON

Tron kommer av predikan
Predikan är av avgörande vikt för församlingens liv. Varje präst är kallad att förkunna Guds ord och att själv leva i förkunnelsen och med förkunnelsen. Guds folk lever av förkunnelsen som mat och dryck, som ger liv. En förkunnelsens förnyelse och renässans är både nödvändig och möjlig. Skribenten är prost och kyrkoherde em. i Sätila. Artikeln är en bearbetning av ett föredrag på Laurentiistiftelsen i Lund i februari i år.


MAGNUS BENGTSSON

Kyrka i österled
Villkoren för att vara kyrka och att verka som präst skiljer sig radikalt mellan olika kyrkor. Magnus Bengtsson, ursprungligen från Sverige men präst i den lutherska kyrkan i Lettland, berättar här om sin kyrkas situation. Det är en fascinerande läsning, inte minst genom att kontrasterna blir tydliga mellan de goda yttre förutsättningar som vi har i Svenska kyrkan och vad som gäller i ett land på mindre än en timmes flygresas avstånd.


REFLEX

Jonas Lidén anlägger moteld mot ideologiska massförstörelsevapen


FÖR PREDIKAN

BERTIL MURRAY
Påskdagen


HANS HANSSON

Annandag Påsk


YNGVE KALIN

Andra söndagen i påsktiden


SPT

NR 7
29/3 2019 • ÅRGÅNG 61


LEDARE

Friare församlingstillhörighet?


ARTIKLAR

CARL MAGNUS ADRIAN
Inspirerad av Johann Sebastian Bach – lite om hur allt hänger samman
För J.S. Bach var musiken en gudomlig gåva. Det borde den vara också för oss. Samhörigheten mellan ord och musik, mellan Ordet och musiken var en självklarhet. Det fanns en »musikens retorik», en förståelse som både Luther och Bach delade. Hos Bach möter en musik där allt hänger samman, en musik som förenar skönhet och sinnlighet, som berör och öppnar, som lovsjunger skapelsen och frälsningen. Författaren är präst och har varit kyrkoherde i bl.a. S:t Pauli i Göteborg.


KLAUS LORSCHER

Birger Forell – om en prästgärning i krigets skugga
2017 var det 125 år sedan prästen Birger Forell föddes. I Borås, där han varit kyrkoherde, ordnades ett seminarium för att påminna om hans gärning. Dr. Klaus Lorscher, Bayreuth, som har forskat på Forells insatser för tyska krigsfångar i England, höll ett av föredragen. Under slutet av Andra världskriget var Birger Forell djupt engagerad med att hjälpa krigsfångar och flyktingar, först som kyrkoherde i Berlin och sedan med olika uppdragsgivare. Artikeln. ursprungligen publicerad i tidskriften Deutsches Pfarrerblatt 1/2019, är översatt av Anders Alberius.


NIKLAS ADELL

Frälsarkransen – ett uttryck för civilreligionen?
Författaren, präst i Linköping, diskuterar här utifrån en artikel av Stina Fallberg Sundmark den s.k. Frälsarkransen, dess tillkomst, användning och teologi, som inte är helt lätt att förstå.


REFLEX
Johan Thelin synar jätten Glufs-Glufs i gapet


FÖR PREDIKAN

DAG SANDAHL
Palmsöndagen


BJÖRN BÄCKERSTEN

Skärtorsdagen


BIÖRN FJÄRSTEDT

Långfredagen


SPT

NR 6
15/3 2019 • ÅRGÅNG 61


LEDARE

Apologetikens återkomst


ARTIKLAR

ÅSA HAGBERG
Psalmen i vår tid
Kyrkomötet hösten 2018 hade frågan uppe om en eventuell ny psalmbok. Inga beslut fattades mer än att i princip reflektera över vilka krav man bör ställa på en framtida psalmbok. Åsa Hagberg, författare och psalmist, funderar kring detta utifrån några angelägna frågor: Vad är det vi saknar? Vid vilka gudstjänster under kyrkoåret sitter vi och famlar efter något mer att sjunga än det som bara ett fåtal fortfarande finner ett tilltal i? Vad kan skapa tradition som håller? Hon menar att det mest väsentliga är att det måste finnas en hållbarhetens kvalitet.

BERTIL MURRAY

Behöver vi en ny psalmbok?
Författaren, tidigare stiftsadjunkt, medlem i SPT:s redaktion, formulerar här några tankar inför en eventuell psalmboksrevision. Behövs en ny psalmbok? Liksom Åsa Hagberg i sin artikel i detta nummer av SPT, betonar författaren kravet på kvalitet såväl musikaliskt som innehållsligt.

BENGT HOLMBERG

Karta och verklighet
I några artiklar har Israels landlöfte belysts utifrån olika ståndpunkter. I denna sista artikel tar författaren upp de invändningar som rests mot hans första artikel (nr 23 och 24/2018). Den avgörande frågan är hur Guds löften skall förstås utifrån en kristen hermeneutik. Avsikten i Holmbergs första artikel var inte att bedöma staten Israels bildande utan gällde främst frågan om hur vi i det Nya förbundet förhåller oss till Guds löften åt det Gamla förbundet inom ramen för en kristen hermeneutik. För inget svar på frågan om Guds löften, vilja och verk kan gå bredvid eller förbi Jesus Kristus och det Gud gör i och genom Sonen. Författaren är professor em. i Nya Testamentets exegetik.

REFLEX

Maria Löfberg inbjuder oss att lyssna efter det lysande


FÖR PREDIKAN

CARL-JOHAN AXSKJÖLD
Jungfru Marie bebådelsedag


FOLKE T. OLOFSSON

Midfastosöndagen


MAGNUS SKREDSVIK

Femte söndagen i Fastan


SPT

NR 5
1/3 2019 • ÅRGÅNG 61


LEDARE
Fastetiden – för den enskilde, kyrkan och samhället


ARTIKLAR
MARIA LÖFBERG
Rädsla och uppmuntran – släpp evangeliet loss!
Under Pressklipp & Noterat i detta nummer refereras till Open Doors rapport om förföljda kristna i världen. Där nämns bl.a. den sekulära intolerans som blir alltmer påtaglig i de västeuropeiska sekulariserade länderna. Helt enkelt en sekularism som kan bli en tvingande ideologi. I denna artikel berör författaren, som är tonsättare, organist i Falkenberg och medlem i SPT:s redaktion, just rädslan för att inte vara relevant, för att inte vara i tiden och med tiden, är den rädsla som skapar flest krampaktiga presentinslagningar av evangeliet. Det är en rädsla som riskerar att prägla Svenska kyrkan i samhället och därmed indirekt även blir en rädsla för många aktiva och anställda inom kyrkan. Det gäller att vara relevant. Men här visas också vad som ger frimodighet i tron och tjänsten.

ALF B. OFTESTAD
Diakoni i en postmodern tid
Författaren är pensionerad präst i norska kyrkan och har varit förste amanuens vid Diakonhjemmets Høgskolesenter i Oslo. Han har nyligen avslutat en genomgång av diakonins historia i tre band, Kirke, felleskap, omsorg, utgiven på Luther forlag (kan beställas genom Adlibris). Verket omspänner hela kyrkans tid och tar sin utgångspunkt i urkyrkans diakoni för att sedan beskriva diakonin i fornkyrkan, under medeltiden och reformationen men beskriver även diakonin under 1800-talet i bl.a. väckelserörelserna. Avslutningsvis berörs diakonin i den moderna välfärdsstaten. Böckerna är översatta till åtta språk och används i undervisningen i länder som Kina och Brasilien. I denna artikel fokuserar författaren på diakonin i vår tid och de utmaningar som den möter. – Artikeln är översatt av Margareta Brogren.


BO JOHNSON
Israel – Guds hemlighet
Professor em. Bo Johnson gör i denna artikel en exposé över kyrkans och judendomens väg genom tvåtusen år. Själva utgångspunkten är den gemensamma gammaltestamentliga historien medan den fortsatta historien ofta varit tragisk med antisemitismen som en ständig skugga. Författaren avvisar den s.k. ersättningsteologin. Avslutningsvis berör han eskatologins likheter och olikheter i bådas teologi.

REFLEX
Berit Simonsson manar oss att aktivera hörseln innan vi kokar bort

FÖR PREDIKAN
HANS WEICHBRODT
Första söndagen i Fastan

GUNNAR HYLTÉN-CAVALLIUS
Andra söndagen i Fastan




SPT

NR 4
15/2 2019 • ÅRGÅNG 61


LEDARE

Lagen om Svenska kyrkan


ARTIKLAR

KARIN JOHANNESSON
Thérèse av Jesusbarnet och Martin Luther
Nåden i centrum. Såväl Martin Luther som Thérèse av Jesusbarnet har detta som sin grundläggande tro och livserfarenhet. Trots olikheten i deras yttre livssituation är nådens genomgripande och livsförändrande karaktär avgörande för dem båda. För Thérèse var det en i yttre mening ganska marginell händelse en julnatt i tonåren som öppnade för Kristi nåd. För Luther var det genom vardagliga studier av Romarbrevet han drabbades av nådens insikt i Kristus. Författaren är docent i religionsfilosofi vid Uppsala universitet och biskop electus i Uppsala stift. 2018 publicerade hon boken Thérèse och Martin – Karmel och reformationen i nytt ljus.

PATRICE MAHIEU

Martin Luther ur en romersk katoliks synvinkel, II
I denna andra del av sin artikel om Martin Luther fokuserar författaren, som är romersk-katolsk präst och broder i benediktinklostret Solesmes i Frankrike, på problem med Luther ur romersk-katolsk synvinkel och på Andra Vatikankonciliets insikter om Luthers grundsatser. Avslutningsvis visar han på vad vi i våra olika kyrkotraditioner gemensamt kan lära oss av Luther. – Artikeln är översatt av Axel Fors.

KARL-ERIK TYSK

Några iakttagelser ur ett efesiskt perspektiv
Med utgångspunkt från en av antikens största städer, Efesos, låter författaren oss möta flera röster såväl från den hellenska antika kulturen som från den tidiga kyrkans tid. Vi möter likheter och skillnader mellan Herakleitos och aposteln Johannes, inte minst om hur begreppet Logos tolkades. Författaren är kyrkoherde em.

REFLEX

Johan Thelin låter förruttnelsen ha sin gång


FÖR PREDIKAN

MIKAEL LÖWEGREN
Sexagesima

BENGT HOLMBERG

Fastlagssöndagen

STAFFAN LJUNGMAN

Askonsdagen


SPT

NR 3
1/2 2019 • ÅRGÅNG 61


LEDARE

Genans eller frimodighet?


ARTIKLAR

CHRISTIAN BRAW
Vem gjorde Sven Stolpe?
Sven Stolpe orsakade ständigt debatt. Men bedömningen av honom har kanske inte alltid varit rättvis. I spåren av såväl Svante Nordins Stolpebiografi (2014) som dottersonen Alex Schulmans bok Bränn alla mina brev (2018) har diskussionen om honom tagit ny fart. Kritiken var häftig under Stolpes livstid, och den är inte mindre häftig i dag. Christian Braw, präst och teol.dr, funderar här över den angelägna frågan om kritiken, vad den gjorde och vad den i dag gör med vår bild av Stolpe. Att bli utsatt för hård kritik så som Stolpe blev får konsekvenser i den egna personligheten.

PATRICE MAHIEU

Martin Luther ur en romersk katoliks synvinkel, I
Författaren är romersk-katolsk präst och broder i benediktinklostret Solesmes i Frankrike. Han har ägnat sig mycket åt studera Luther ur ett katolskt perspektiv. I denna första del av en dubbelartikel, som ursprungligen bygger på ett föredrag, lyfter han fram vad kyrkan, oavsett samfund, kan lära sig av Luthers hållningar och tankesätt. Till detta hör att Luther satte Kristus i centrum utifrån en korsets teologi och frågorna om tro, tillit och rättfärdiggörelse. – Artikeln har översatts av Axel Fors. F. Patrice får ytterligare presentation efter artikelns slut.

NIKLAS ADELL

Att väcka liv i döda församlingar
När lever en församling? Och vad gör den levande? Niklas Adell, präst i Linköping och en av medförfattarna till boken Pastoral, visar på vad som är nödvändigt för att en församling ska vara församling och vad som får den att växa – den bedjande kyrkan. Kyrkfolket som samlas för att be och tillbe, församlingen där sakramenten förvaltas. Hur börjar man bygga? Vad är det att leva i missionsstationens teologi? Vilken betydelse har kyrkfolket? Artikeln är ett av bidragen i SPT:s serie om att omstarta församlingar vars liv har förtvinat.

BIÖRN FJÄRSTEDT

Samlade kol och glöd som flammar upp
Att förnya församlings- och gudstjänstlivet är inte enkelt. Varken nya gudstjänstordningar eller bibelöversättningar tycks hjälpa. Biskop em. Biörn Fjärstedt betonar den levande liturgins betydelse. Med exempel från Bibeln, kyrkans historia och med internationella utblickar visar han på vikten av delaktighet, intensitet och glöd i mässan. När mässan lever börjar hela församlingen leva.

REFLEX

Ann Lång avstressar julen


FÖR PREDIKAN

ANDERS BROGREN
Femte söndagen efter Trettondedagen


CHRISTER FJORDEVIK

Septuagesima


SPT

NR 2
18/1 2019 • ÅRGÅNG 61


LEDARE

Om curlinggudstjänster och porten till Guds rike


ARTIKLAR

MIKAEL LÖWEGREN
Om Svenska kyrkans evangelisk-katolska gudstjänst, II
I denna andra del av sin artikel om den evangelisk-katolska gudstjänsten i Svenska kyrkan tar Mikael Löwegren upp den liturgiska utvecklingen och restaureringen av den svenska mässan under 1900-talet. Mycket har förnyats – nattvardslivet och nattvardsliturgin, kyrkomusiken och kyrkoåret. Med 2000-talet kom emellertid nya impulser. Den nya Kyrkohandboken håller med sina många alternativ inte längre ihop gudstjänstens liturgi och teologi. Författaren avslutar med att ställa och försöka besvara frågan: Vart går vi nu?

KJELL PERDER

Musiken i kyrkan – vart är vi på väg?
Denna artikel ställer angelägna frågor om gudstjänstens utveckling i allmänhet och kyrkomusikens i synnerhet. Vad händer när kyrkan alltmer anpassar sig till en allmän kulturutveckling med dess kommersialisering och lättviktighet? Återspeglar musiken det heliga eller blir den närmast en lockvara, ett instrumentellt redskap utan egenvärde?

Författaren är tonsättare och har undervisat vid flera av Sveriges musikhögskolor men är numera främst verksam som frilansande tonsättare.


BO JOHANNERYD

Att predika över gammaltestamentliga texter
Författaren, som är präst och teol. dr, diskuterar de gammaltestamentliga läsningarnas plats i gudstjänstlivet och hur de kan och bör lyftas fram även som predikotexter. Utan Gamla testamentet saknar evangelierna ett nödvändigt förord, ett sammanhang som visar på Guds ingripande och vägledning genom historien. Hela den bibliska historien är frälsningshistoria. Därför bör vi inte alltför sällan även välja de gammaltestamentliga läsningarna som predikotexter.

REFLEX

Markus Leandersson om ett hårstrås betydelse i krig


FÖR PREDIKAN

HÅKAN SUNNLIDEN
Tredje söndagen efter Trettondedagen


ROLF PETTERSSON

Kyndelsmässodagen




SPT

NR 1
4/1 2019 • ÅRGÅNG 61


LEDARE

Nio önskningar för Svenska kyrkan inför 2019


ARTIKLAR

MIKAEL LÖWEGREN
Om Svenska kyrkans evangelisk-katolska gudstjänst, I
Svenska kyrkans anspråk på katolicitet kan inte skiljas från hennes mässfirande. Vill hon verkligen förstå sig själv som en evangelisk-katolsk kyrka, måste hon fira en evangelisk-katolsk gudstjänst. Eftersom katoliciteten har med helheten att göra, är denna evangeliskt katolska liturgi med nödvändighet ekumenisk. Så kan vår kyrkas gudstjänstliv tjäna kyrkornas enhetssträvanden.1 Om detta skriver Mikael Löwegren, präst i Ljungby. Han är tillsammans med Mikael Isacson ansvarig för utgivningen av Mässbok för Svenska kyrkans gudstjänst på Artos förlag. Artikeln är den första av två.

HÅKAN SUNNLIDEN

Rätten att bygga upp – om församlingsutveckling
I en tid då många känner sig hemlösa i kyrkan och undrar var de kan och vill fira gudstjänst, lyfter Håkan Sunnliden, tidigare präst i Värnamo, fram möjligheten att bilda hem- och husförsamlingar. Avsikten är inte att bilda församlingsgemenskaper som är skilda från den världsvida kyrkan utan att öppna för små lokala gemenskaper, där man delar Ordet och bönen, gemenskapen och sakramentsförvaltningen med varandra. I sådana mindre grupper behövs då ämbetsbärarna som någon sorts »huspräster».

ÅKE ELDBERG

Att definiera kristendomen
Hur ska kristendomen definieras? Är varje samfund som vill kalla sig kristen därmed kristen? Eller finns det en gräns där det kristna upphör att vara kristet? Förf. Åke Eldberg, kyrkoherde i Björkviks församling, försöker finna en objektiv och allmängiltig princip för en fråga som man brottades med redan i fornkyrkan. Att kristendomen måste definieras utifrån honom, vars namn den bär, Jesus Kristus, är inte bara rimligt utan nödvändigt.

ANDERS BROGREN

Är musiken ett gudsbevis?
Musik kan förvandla. Men musik får då vara något annat än skval. Anders Brogren, prost och SPT:s redaktionssekreterare, skriver om hur musik har förvandlat hjärtan till omvändelse och tro. Med exempel från Japan och Kina, från Gulag och krigsfångeläger, visas på musikens omvandlande kraft. Musik av Bach, Bruckner och Messiaen berör lika mycket i dag som när deras verk uppfördes första gången.

REFLEX

Jonas Lidén önskar sig bildning för en bättre värld


FÖR PREDIKAN

PER UDDLING
Första söndagen efter Trettondedagen
JOHAN KALIN
Andra söndagen efter TrettondedagenSPT

NR 26
21/12 2018 • ÅRGÅNG 60


LEDARE
Julens stora under
Ursakramentet
Revision av Svenska kyrkans psalmbok?


ARTIKLAR
HANNA DRAKENGREN
Kören som subjekt i gudstjänsten
Denna artikel har fokus på körens roll i gudstjänsten och hur man inkluderar musiken i tänkandet kring gudstjänsten. Viktigt är att göra kören till subjekt för gudstjänsten, dvs. den är inte ett komplement till församlingen utan den är församlingen. Körens och musikens plats i gudstjänsten är inte att göra några extra insatser utan den har betydelse för helheten. Att tillsammans varje söndag gestalta ett ordinarium är musikens och liturgens uppgift. Förf. är organist i Arbogabygdens församling och har masterexamen i orgel.

KJELL PETERSSON
Den svenska katekestraditionen – Swebilius, Lindblom, 1878. Kontinuitet eller utveckling?
Martin Luthers lilla katekes har under århundraden präglat svensk mentalitet. Teol. dr Kjell Petersson ger några exempel på innehållet i denna katekestradition. Det är mycket tydligt att det som lärs ut i katekesen följer den fornkyrkliga lärotraditionen. – På några ställen har förf. moderniserat katekesernas språkdräkt.

NIKLAS OCH TOMAS ADELL
Anglikaner formerar sig
Fil. dr Tomas Adell, aktiv medlem i Church of Irelands församling St. Elisabeth i Belfast på Nordirland, deltog 18–23 juni 2018 i GAFCON III, en konferens av intresse också för Svenska kyrkan. Han och Niklas Adell, pensionerad komminister i Linköping, redogör för såväl själva konferensen som för vad GAFCON rent allmänt eftersträvar.

REFLEX
Johan Thelin väntar på drömmens fullbordan


FÖR PREDIKAN
LENNART JOHNSSON
Nyårsdagen
GÖRAN SIMONSSON
Trettondedag Jul


SPT

NR 25
7/12 2018 • ÅRGÅNG 60


LEDARE

Nyandligheten och kyrkan


ARTIKLAR

MIKAEL ISACSON OCH MIKAEL LÖWEGREN
Handbokens anvisningar och handboksbrott – några reflektioner om HB 2017
Ett litet kan kan just förstås på många olika sätt. Den nya Kyrkohandboken innehåller många kan. De har olika karaktär. Några är tillåtande, andra öppnar möjligheter, åter andra är mer diffusa. Utifrån dessa många kan diskuterar författarna vad som är tillåtet och inte tillåtet i Kyrkohandboken. Till detta kommer vad Kyrkohandboken inte reglerar, inte minst vad som kan infogas i främst huvudgudstjänsten. Körsånger? Javisst. Välsignande av olja? Med rätta sägs ingenting om detta. – Mikael Isacson är kyrkoherde i Kungälv och Mikael Löwegren är präst i Ljungby.

MARKUS LEANDERSSON

Vägar framåt – församlingstillväxt i Svenska kyrkan
Författaren, präst i Falkenberg, funderar här över hur vi i den lokala församlingen finner vägar framåt och vad som ger församlingstillväxt. En utgångspunkt finns i den enkla struktur för församlingsliv, som finns i prästens tre uppgifter: själavård – undervisning – gudstjänst. Man kan också beskriva det som det enskilda sammanhanget, den lilla gruppen och den stora församlingsgemenskapen. I artikeln visas inte minst betydelsen av undervisningen utifrån den modell som Alphagrupper utgör.

ANDERS BROGREN

När kartan inte stämmer – tankar om staten Israel
Anders Brogren, medlem av SPT:s redaktion, ger här ett annat perspektiv på landet Israel än professor Bengt Holmberg i hans artiklar i SPT nr 23 och 24/2018. Om Holmberg resonerade utifrån den bibliska texten såsom grund för Israels anspråk, så utgår Brogren från frågeställningarna om hur det blev så att staten Israel tillkom – trots all katolsk och luthersk teologi. Kan det vara så att profetiorna visserligen har fullbordats genom Jesus Kristus, men att de dessutom har flera olika uppfyllelser?

REFLEX

Maria Löfberg inspireras av julevangeliets tankar om vad som kan hända


FÖR PREDIKAN

GÖRAN LANDGREN
Julnatten och Juldagen

KARL-HENRIK WALLERSTEIN

Annandag Jul

KJELL PETERSSON

Söndagen efter Jul


SPT

NR 24
23/11 2018 • ÅRGÅNG 60


LEDARE

Apokalypsens tid


ARTIKLAR

Lärande och undervisning – evangelium för folket
Kjell Petersson intervjuar Wanja Lundby-Wedin
Kyrkostyrelsens vice ordförande, Wanja Lundby-Wedin (WLW), intervjuades för SPT den 6 september i Årsta kyrka av Kjell Petersson, medlem i redaktionen. I samtalet lyfte WLW fram sin barnatro och sitt lokala engagemang sedan många år i Svenska kyrkan. Många angelägna frågor kom upp som exempelvis vikten av att evangelium sprids och att Svenska kyrkan har ett program för lärande och undervisning. WLW talade vidare om att kyrkan måste vara öppen för alla samtidigt som hon avgränsade denna öppenhet mot de minoritetstraditioner som har sina rötter i Svenska kyrkan. Samtalet gav svar på många frågor men väckte också nya. Efter intervjuartikeln följer därför också en redaktionell kommentar.

JOAKIM OLSSON KRUSE

Vindflöjlar och klippor – lärdomar av sjungande pojkar
Förf. är körledare och organist. Han delar med sig av sina erfarenheter och reflektioner från kör- och församlingsarbete med barn, unga och vuxna. I Kristianstad, Karlskrona och senast Västerås domkyrka har han grundat och byggt upp körer för pojkar och unga män. Från arbetet med de svåra grupperna (sjungande) pojkar och tonåringar kan dras erfarenheter och slutsatser som inte bara gäller Svenska kyrkans kör- och musikarbete, utan som också kan vara inspirerande för övrigt församlingsarbete.

BENGT HOLMBERG

Gud uppfyller sitt löfte om Landet genom Jesus Kristus
I denna avslutande del av sin artikel om landlöftet till Israel tar författaren, professor i bibelvetenskap, upp att i kristen teologi måste Gamla testamentet förstås utifrån dess fullbordan i Jesus Kristus. Därför är den egentliga uppfyllelsen av löftet om landet till det judiska folket ingenting mindre än Guds rike. Löftena om land, kung, tempel är inte återtagna utan har uppfyllts i den omfattning och för den tid och på det sätt som är nödvändigt för Guds syften. Det är kyrkans egen kristologi, där Jesus är alla löftens Ja.

REFLEX

Berit Simonsson om att Herren mest
kommer men ibland går


FÖR PREDIKAN

GÖSTA MELLBERG
Andra söndagen i Advent


MARCO ALDÉN

Tredje söndagen i Advent


GUNNAR BLIDÖ

Fjärde söndagen i Advent


SPT

NR 23
9/11 2018 • ÅRGÅNG 60

LEDARE

Om kallelsen och kallet

ARTIKLAR

ANNA BÄCKLUND
En rekryteringsadjunkts tankar kring rekrytering
Behovet av nyrekrytering av inte minst präster är stort. Inom drygt femton år kommer 60 procent av de präster som nu är i tjänst att ha gått i pension. Förf., som är rekryteringsadjunkt i Uppsala Stift, beskriver hur rekryteringsprocessen går till liksom vikten av att de som antas för prästvigning kommer från olika traditioner inom kyrkan.

BENGT HOLMBERG

Hur uppfyller Gud sitt löfte om Landet?
I två artiklar diskuterar professor Bengt Holmberg frågan om Guds uppfyllande av det i Gamla testamentet givna landlöftet för Israel. Vad betyder det? Är det uppfyllt eller väntar det ännu på att till fullo uppfyllas? I denna första del visar författaren på att löftena om land är uppfyllda i den omfattning och för den tid och på det sätt som är nödvändigt för Guds syften. Löftenas tidsbegränsade och liksom brutna fullbordan utgjorde inte kärnan i Guds frälsande relation med sitt folk, själva förbundet. Och detta förbund väntar – redan i Gamla testamentet – på sin fullbordan i ett Nytt Förbund.

MARKUS HAGBERG

Några aspekter på begreppet katolicitet
I denna artikel tar författaren, som är kyrkoherde i Södra Kållands pastorat, upp katoliciteten som universell och igenkännbar genom historien. Katoliciteten utgår från personen Jesus Kristus och framträder i en levande tradition, ty uppenbarelsen, kyrkan och tron är någonting ständigt levande. Så är katoliciteten en grund för kyrkans självförståelse och vad som traderas genom hennes historia – vad som är henne anförtrott, som kan kännas igen och alltid kommer att kännas igen. Allt under den helige Andes ledning.

REFLEX

Per Dahl om läsarens funderingar

FÖR PREDIKAN

ÅKE ELDBERG
Söndagen före Domssöndagen

SÖLVE HJALMARSSON

Domssöndagen

BERTIL GÖRANZON

Första söndagen i Advent


SPT 

NR 22
26/10 2018 • ÅRGÅNG 60


LEDARE

Att omstarta en församling

ARTIKLAR

STURE HALLBJÖRNER
Församlingstillväxt – exemplet Knivsta

Församlingar byggs. Det är ett hantverk att utföra för präster och medarbetare och lekfolk.
Det är en vision att bära utifrån en grundritning av kallelse, mission och Jesusiver. I några
artiklar kommer SPT att ge exempel på församlingar som vänt trenden och reflektera över vilka
faktorer som är nödvändiga för tillväxt. Förhoppningsvis kan artiklarna vara till inspiration där
mycket av församlingslivet hamnat i träda. Det går att vända. Jesus måste förkunnas. Ivern
att nå ut är avgörande. Sture Hallbjörner, som varit kyrkoherde i bl.a. Knivsta, berättar här
rättframt hur man där gick tillväga på sjuttiotalet. Vad som då skedde där, kan i dag ske i varje
församling. Artikeln avslutas med några sammanfattande punkter om vad som var avgörande
för förändringen.


MIKAEL ISACSON & MIKAEL LÖWEGREN

Huvudgudstjänst och måltidens texter – två nyckelbegrepp för att förstå HB 2017

Hur mässfirandet kan se ut med den nya Kyrkohandboken varierar stort inom Svenska kyrkan
i dag. Men det gäller inte bara vilka alternativ som väljs i olika församlingar utan hur man ska
förstå Kyrkohandbokens normativa funktion för huvudgudstjänst respektive annan gudstjänst
än huvudgudstjänst. Författarna, som sammanställt den på Artos förlag utgivna Mässbok,
diskuterar detta. Mikael Isacson är kyrkoherde i Kungälv, Mikael Löwegren är präst i Ljungby.


PEDER BERGQVIST

Berget – en plats för ekumenik och enhet

Stiftelsen Berget i Rättvik, Davidsgården, är en ekumenisk mötesplats. I dag möts där de fyra
stora kyrkofamiljerna – de romersk-katolska, ortodoxa, evangelisk-lutherska och reformerta
kyrkotraditionerna. En kommunitet upprätthåller dagligt böneliv i tidegärdens form. Mässa i
både Svenska kyrkans och romersk-katolsk ordning firas dagligen. Författaren som är präst
och föreståndare på Berget konstaterar att det konkreta ekumeniska bidrag som Berget vill ge
är att erbjuda en plats och ett rum för tillbedjan för alla kristna och alla sökande människor i
vår tid. S:t Davids kapell är ett enhetens kapell där det konkret är möjligt för alla att samlas
till gemensam bön. Berget är en plats för enskildas vila och bön, en reträttplats för varje
kristen.


JAKOB SCHWARTZ

Hälsningsanförande vid kyrkomötets öppnande 2018

Vid Kyrkomötets öppnande i Uppsala domkyrka den 2 oktober 2018 höll Jakob Schwartz,
förbundsordförande i Svenska Kyrkans Unga, ett hälsningsanförande som blev till en appell
för att tala tro, tala om Jesus. Med rätta uppmärksammandes denna frimodiga unga hälsning
till inte bara Kyrkomötets ledamöter och biskopar utan till hela Svenska kyrkan. Efter förra
årets Kyrkomöte publicerade SPT det hälsningsanförande som då hölls av kardinal Anders
Arborelius. I år lyfter vi fram Jakob Schwartz hälsning.


REFLEX

Ann Lång delar insikter om Gud i moderskapet


FÖR PREDIKAN

PETER BEXELL
Alla Helgons dag


GUNNAR WEMAN

Alla Själars dag


STEFAN NORDLANDER

Tjugofjärde söndagen efter Trefaldighet




SPT

NR 21
12/10 2018 • ÅRGÅNG 60


LEDARE

Kommunicera mindre, evangelisera mera!


ARTIKLAR

MATTIAS LUNDBERG
Vad tror vi att psalmboken är?
Vad har psalmboken varit i Svenska kyrkans liv och liturgi? Utifrån den frågan visar författaren, som är professor i musikvetenskap i Uppsala, hur synen förändrats sedan titeln »Psalmbok» första gången dök upp. Ursprunget är psaltarpsalmer och psaltarparafraser som utvecklats till att bli vad som i dag är psalmer i Den svenska psalmboken. Författarens konklusion är, att för att kunna formulera och konkretisera vad psalmboken ska vara, måste vi först ha en uppfattning om vad den har varit, därefter varför den kommit att bli vad den nu förefaller vara, och till sist vad den har potential att bli. Artikeln är viktig, inte minst inför ett eventuellt framtida arbete med en ny psalmbok.

ERIK ECKERDAL

Den evangelisk-katolska kyrkan, II
Kyrkan i sig är katolsk. Teol. dr Erik Eckerdal skriver i denna avslutande del av sin artikel om den evangelisk-katolska kyrkan att en följd borde vara att Borgågemenskapen som helhet borde benämnas Den evangelisk-katolska kyrkan. Detta skulle tydliggöra samhörigheten mellan de lutherska kyrkor som undertecknat Borgådeklarationen, betona det faktum att kyrkorna i sig är katolska och samtidigt synliggöra deras särart genom bestämningen evangeliska.

MARTIN LANDGREN

Akademisk och kyrklig teologi i prästutbildningen
I den här artikeln tar författaren, som är komminister i Ulricehamn, upp skillnaden mellan synen på Bibeln i de religionsvetenskapliga institutionerna och i den kyrkliga traditionen. För prästvigning krävs en lång akademisk utbildning samtidigt som denna inte ger mycket utrymme för kyrkans egen trostradition med dess syn på Bibeln. Författaren föreslår att Svenska kyrkan borde utreda sin prästutbildning med sikte på hur man kan vägleda prästkandidaten djupare inom den kyrkliga bibelteologi, som är nödvändig för predikan och undervisning. SPT har tidigare vid flera tillfällen berört frågan, senast i ledaren i nr 17/2018.

REFLEX

Markus Leandersson om svampplockningens fullhet

FÖR PREDIKAN

JAN BERGENDORF
Tjugoförsta söndagen efter Trefaldighet

HANS LUNDAAHL

Tjugoandra söndagen efter Trefaldighet


SPT

NR 20
28/9 2018 • ÅRGÅNG 60

LEDARE

Demokratins dilemma


ARTIKLAR

ERIK ECKERDAL
Den evangelisk-katolska kyrkan, I
Kyrkan i sig är katolsk. En kyrka som inte är katolsk är ingen kyrka eftersom det katolska inte är ett kyrkligt särintresse utan något fundamentalt. Men därutöver har kyrkorna i sin mångfald ofta ytterligare bestämningar som romersk-katolsk eller evangelisk-katolsk. Teol. dr Erik Eckerdal disputerade förra året med avhandlingen Apostolic Succession in the Porvoo Common Statement: Unity through a deeper sense of apostolicity. Här analyserar han betydelsen av att en kyrka – eller snarare en gemenskap av kyrkor – är just evangelisk-katolsk. Han utgår från den 500-åriga splittring av den katolska kyrkan som vi ännu lever i och uppmärksammar att de kyrkor som kommit att kallas för protestantiska ända från reformationens tid betraktade sig själva som just katolska. I artikelns andra del, som publiceras i nästa nummer av SPT, pläderar författaren för att Borgågemenskapen som helhet borde benämnas Den evangelisk-katolska kyrkan.

KJELL PETERSSON

Katekeser i sin tid
Den mest inflytelserika skriften i den svenska historien är Martin Luthers lilla katekes. Den har under århundraden präglat svensk mentalitet. Teol. dr Kjell Petersson, medlem av SPT:s redaktion, beskriver här katekesens och katekesutläggningarnas historia. I en senare artikel kommer han att ge exempel på innehållet i katekestraditionen. – På några ställen har förf. moderniserat katekesernas språkdräkt.

BERTH LÖNDAHL

En samvetsfråga
Några reflektioner om samvetet, II
SPT:s redaktör fortsätter här sina reflektioner över samvetet, från det av makten korrumperade samvetet och det under kollektivet underordnade samvetet till det upplysta samvetet. Det handlar såväl om samvetets plats i vår samtid som om den kristnes samvete. Samvetet tycks alltmer ha marginaliserats, men risken är att när ett samhälle negligerar samvetet eller underordnar det demokratiska beslut, korrumperas samvetet för att långsamt brytas ned. Varje samhälle måste i stället skydda samvetets integritet.

REFLEX

Jonas Lidén om kulturella revolutioner


FÖR PREDIKAN

NICLAS LARSSON
Nittonde söndagen efter Trefaldighet


JAN HAGLUND

Tacksägelsedagen


SPT

NR 19
14/9 2018 • ÅRGÅNG 60


LEDARE

Skapa ett ekumeniskt medicinskt etiskt råd!


ARTIKLAR

BERTH LÖNDAHL
En samvetsfråga. Några reflektioner om samvetet, I.
Samvetet är en obekväm inrättning i människan. Men än mer obekvämt blir det om toleransen för den enskildes samvete minskar i samhället. Det finns anledning att i vår tid på nytt reflektera över samvetet, vad det är, vilken makt det har i människan och vilket samvete som makten har. I denna första del av en artikel i två delar om samvetet fokuserar Berth Löndahl, SPT:s redaktör och kyrkoherde em., på vilken plats som samvetet har och har haft inte bara i den enskildes liv utan också i skönlitteraturen, under olika epoker och hur samvetet korrumperats av makten. I artikelns andra del berörs sedan samvetets plats i vår samtid och den kristnes samvete.

MIKAEL MOGREN

Körteologi och körsångens plats i gudstjänsten
»Med tacksamhet för alla kyrkomusiker och körsångare vill jag dela några tankar om körsång och kyrkomusik.» Så inleder biskopen i Västerås, Mikael Mogren, sin artikel om körsångens teologi. Körsången med sin långa historia är en brygga som binder oss samman med varandra genom tid och rum ända in i det himmelska. Kören representerar »vanligt folk» i gudstjänsten som ett ankare i sångerna och i de liturgiska momenten, och den har en kroppslighet som förenar kropp och ande.

INGER JOHNSSON

De som kom efter apostlarna, IV. Trehundratalets fruktbara formuleringstid.
Kyrkostrider har funnits i hela kyrkans tid. Sanningen är helt enkelt värd att ta strid för. 300-talet var en sådan stridens tid. Då formulerades inte minst kristologin och treenighetsteologin vid kyrkomötena i Nicea och Konstantinopel. Bland de kyrkofäder som under denna tid var noga med att finna precisa formuleringar för Guds väsen fanns också de tre kappadokierna, Basileios med syskonen Makrina och Gregorios av Nyssa samt Gregorios av Nazianzos. Inger Johnsson, syster i Klaradals kloster i Sjövik, presenterar dem och den epok under vilken de levde.

ANDERS ALBERIUS

Världens äldsta brödfynd
Kan brödets ursprungliga användning ha varit sakramental snarare än att vara ett livsmedel för mättnad? Fynd som är över 14 000 år gamla antyder att det kan ha varit så. Anders Alberius, domprost em., refererar här de senaste vetenskapliga rönen.

REFLEX

Johan Thelin om kvalet över valet


FÖR PREDIKAN

CARL SIXTEN BLOCK
Sjuttonde söndagen efter Trefaldighet


CHRISTIAN BRAW

Den helige Mikaels dag


SPT

NR 18
31/8 2018 • ÅRGÅNG 60


LEDARE

Inför valet – om evangeliet och partipolitiken


ARTIKLAR

BERTIL MURRAY
De kyrkliga handlingarna och nya Kyrkohandboken
Hur ska den nya Kyrkohandboken användas vad gäller de kyrkliga handlingarna? Alternativen är många, de fakultativa momenten är inte så få. De val som varje präst gör är ett uttryck för synen på dopets sakrament, på äktenskapet och hoppet inför döden. Med sina val gör prästen teologi. Bertil Murray, tidigare stiftsadjunkt i Uppsala, var som ledamot i Kyrkomötet 2017 en flitig talare i dessa frågor. Han ger här sina både personliga och principiella reflektioner.


HAKON LÅNGSTRÖM

Värdefullt om gudstjänsten – för 10 öre
Under det senaste året har den nya Kyrkohandboken först dominerat debatten före och i Kyrkomötet för att tas i bruk den gångna pingsten. Men ibland kan det vara belysande att läsa vad tidigare generationer skrivit om gudstjänsten. Ett exempel är Gottfrid Billings småskrift från 1926, Den sköna Herrens gudstjänst. Hakon Långström, tidigare bl.a. domprost i Stockholm, låter Billings egna ord nå oss men kompletterar med egna kommentarer. Vad Billing skriver belyser indirekt och på gott och ont Kyrkohandboken 2018. Mycket av vad Billing skriver är värt att begrunda, som t.ex.: »Då församlingen alltid är andligen fattig och behöver nåd kan gudstjänsten inte få sin egentliga skönhet av vad hon gör. Nej, skön är den framför allt därför att den även och först och främst är en Herrens gärning; därför att Herren i den är närvarande och ger sina gåvor».


MARKUS LEANDERSSON

Konfirmationsgudstjänsten enligt handboken 2018
Konfirmationsgudstjänstens teologi har i kyrkans historia inte varit självklar. Motiven har skiftat, vilket också avspeglats i liturgin. Markus Leandersson, präst i Falkenberg, ger här en kort historisk överblick över konfirmationsgudstjänsten för att sedan analysera dess liturgi i den nya Kyrkohandboken. Han uppfattar förändringarna som gjorts som goda och positiva. Inte minst gäller det sådant som redovisningen och sändningsmomentet.


REFLEX

Maria Löfberg om en organists vånda och glädje


FÖR PREDIKAN

ANDERS REINHOLDSSON
Femtonde söndagen efter Trefaldighet


TORBJÖRN LINDAHL

Sextonde söndagen efter Trefaldighet


SPT

NR 17
17/8 2018 • ÅRGÅNG 60


LEDARE

Trons inkulturation i samhället


ARTIKLAR

ANDERS JARLERT
Göteborgs kyrkliga samfällighet – ett 134-årigt samarbetsprojekt går i graven
Fr.o.m 2018 finns det inte längre några totala kyrkliga samfälligheter i Sverige. Då upplöstes den sista, den i Göteborg. Professor Anders Jarlert tecknar samfällighetens historia men ställer också frågor om det demokratiska problemet i Svenska kyrkan, när så få faktiskt röstar. Slutfrågan blir: Hur länge kan detta kallas en folkkyrka? Artikeln är en bearbetning av ett anförande vid Göteborgs stiftshistoriska sällskaps årsmöte den 13 maj 2017.

PHILIP NORTH

S:ta Hilda av Hartlepool som förebild
för evangelisation, II
Med utgångspunkt från S:ta Hildas liv och initiativkraft visar Philip North, biskop av Burnley i Church of England, i denna andra och avslutande del av sin artikel på hur evangelisation kan bedrivas i en alltmer sekulär miljö men också på storheten i kyrkans ämbete och de sakramentala handlingar som anförtrotts kyrkan. Översättningen har gjorts av komminister Axel Fors.

CHRISTIAN BRAW

Mit brennender Sorge 1937
I juli 1933 undertecknades rikskonkordatet mellan Vatikanen och det tyska riket. På olika sätt begränsade detta den romersk-katolska kyrkans frihet i det nazistiska Tyskland. Först efter något år blev dess konsekvenser uppenbara då regimens överträdelser mot konkordatet blev alltmer brutala. De kyrkliga protesterna nådde sin höjdpunkt 1937 med encyklikan Mit brennender Sorge. Till formen är den en påvlig rundskrivelse, som i första hand riktade sig till biskoparna, men av innehållet framgår att den lika mycket eller ännu mer var riktad till lekfolket. Docent Christian Braw, som i ett par tidigare artiklar skrivit om kyrkan i Tyskland under Hitlers tid, analyserar här encyklikans innehåll.

REFLEX

Berit Simonsson om att Guds vilja ska ske


FÖR PREDIKAN

Trettonde söndagen efter Trefaldighet
MAGNUS MAGNUSSON

Fjortonde söndagen efter Trefaldighet

JAN HAGLUND


SPT

NR 16
3/8 2018 • ÅRGÅNG 60


LEDARE

Act – Svenska kyrkan? Byt inte bara namnet, klargör uppdraget!


ARTIKLAR

BIÖRN FJÄRSTEDT
En präst är en präst är en präst – en fråga om katolicitet
Biskop em. Biörn Fjärstedt påminner om behovet av en prästväckelse. Insikten om prästens identitet, om vigningens character indelebilis med dess outplånliga och sakramentala gåva är en del av prästens liv från och med vigningen. Den som rör sig mellan olika kyrkotraditioner märker skillnaden mellan en erfarbar prästerlig spiritualitet i allmänkyrkliga miljöer och en funktionärsattityd i de protestantiska.

RUNE IMBERG

Martin Luther – några reflektioner utifrån det gångna reformationsjubileet
Teol.dr. Rune Imberg, verksam vid Församlingsfakulteten i Göteborg, visar hur det lutherska jubileumsåret bekräftat vilket rikt teologiskt arv som de evangeliska kyrkorna bär med sig från Luther, från reformatorerna i allmänhet och från reformationsverket i stort. Han lyfter fram olika aspekter av Luther som person och som teolog – bl.a. den »gigantiske, geniale, förrädiske och mångsidige» Luther.

PHILIP NORTH

S:ta Hilda av Hartlepool som förebild för evangelisation, I
Philip North, biskop av Burnley i Church of England, tecknar inte bara ett porträtt av S:ta Hilda (f. omkr. 614). Med utgångspunkt från hennes levnad och initiativkraft visar han hur evangelisation kan bedrivas i en alltmer sekulär miljö. Artikeln är en bearbetning av ett föredrag som biskop North höll vid en präst- och diakonretreat i Walsingham i februari i år. Detta är första delen av två. Översättningen har gjorts av komminister Axel Fors, som själv deltog i retreaten.

REFLEX

Anna Greek smakar på Guds godhets rikedom


FÖR PREDIKAN

TORD NORDBLOM
Elfte söndagen efter Trefaldighet


TOM RANDGARD

Tolfte söndagen efter Trefaldighet


SPT

NR 14/15
6/7 2018 • ÅRGÅNG 60


LEDARE

Aniaras lag och evangelium


ARTIKLAR

PER HÖGBERG
»Stäm upp för din konung, du stämmornas mö!»
I denna artikel diskuteras samspelet mellan organisten och församlingen, orgeln och sångrösterna, musiken och liturgin. Genom att även lyfta fram hur församlingssången och orgelspelet historiskt har relaterat till varandra ges viktiga perspektiv på hur det kan och bör fungera i nuet. Per Högberg är verksam som organist i Vasakyrkan i Göteborg och som lektor i kyrkomusik vid Göteborgs universitet. Som forskare arbetar han f. n. med ett postdoktoralt projekt, Klangikonografiska uttrycksformer, finansierat av Kungl. Musikaliska Akademien inom ramen för Bernadotteprogrammet.

FOLKE T. OLOFSSON

Fortsätt kämpa för den tro som överlämnats åt de heliga! III
I denna del av sin artikel lyfter docent Folke T. Olofsson fram att den kristna tron är theandrisk – att Jesus Kristus är fullt och helt gudomlig och fullt och helt mänsklig. Och theotokisk – att Maria var Gud-föderska, en dogm som inte främst är mariologisk utan kristologisk. Det soteriologiska kriteriet blir synligt i detta underbara möte mellan gudomligt och mänskligt som sker i Jesus Kristus, i hans person och verk.

P.g.a. ett tekniskt missöde kom del II och III att införas i fel ordning, vilket vi beklagar. Artikelns avslutande del har således redan publicerats i SPT nr 13/2018 medan den del som publiceras här egentligen utgör del II.


CHRISTIAN BRAW

Dikten om det osynliga
Docent Christian Braw ger här en kort introduktion till Malmöförfattaren Kristian Lund