Innehåll tidigare nummer

SPT
NR 1
3/1 2020 • ÅRGÅNG 62


LEDARE
Våga vara den kyrka du i Kristus är!


ARTIKLAR
DANIEL WIHLBORG
Kristenliv och kyrkoliv – en enskild kristen och Kyrkan
Författaren är komminister i Horred. Han knyter samman den enskildes kristna liv med hela Kyrkans liv. En kristen behöver det som bara Kyrkan kan erbjuda: Ordet, sakramenten, den gemensamma tillbedjan. Ecklesiologin är viktig, som att Kyrkan tidigt sågs som jungfru och moder med Jesu egen mor som förebild. Detta gäller även frågan om Kyrkans enhet, för vilken man i Jesu odelade klädnad såg en viktig symbol.

JONAS EEK, HELÉN TINGMAN, MARTIN FREDH, OWE JOHANSSON
Livsfrågan och Evangeliet
Jonas Eek, präst och ledarskribent i Kyrkans Tidning, har nyligen publicerat en bok för konfirmandundervisningen. Centrala ämnen i boken är, som titeln antyder, såväl livsfrågorna som evangeliet. Här ger Jonas Eek först själv en kort introduktion till boken. Därpå följer kommentarer från några som själva arbetat med konfirmandundervisning. De ger perspektiv på boken, på livsfrågorna och evangeliet och på hur Bibeln kan användas i undervisningen. Konfirmandundervisningen behöver förnyas, inte minst med Bibeln som grund. Denna artikel kan med sina olika perspektiv vara till hjälp för att fundera vidare.

ANDERS REINHOLDSSON
Grönahögslägren och ungdomsväckelsen i Mark. I
Det var en gång en ungdomsväckelse ... Under sextio- och sjuttiotalen växte det fram en rörelse bland ungdomar på olika håll i Göteborgs stift, inte minst i Mark i södra Västergötland. Ivern var påtaglig, centralt kring Jesus Kristus, lovsjungande och fördjupande. Ungdomar som ville mer av tro och liv. Författaren ger här en personlig skildring av vad som skedde och som han själv var en del av. En viktig följdfråga är: Kan detta ske igen? Vad kan vi lära oss av vad som hände då för vad som vi önskar ska ske igen? Författaren är prost em. och har varit kyrkoherde i Sätila. Artikelns andra del kommer i nästa nummer av SPT.

REFLEX
Per Dahl ger sig i kast med två julberättelser


FÖR PREDIKAN
PER-AXEL MAGNUSON
Första söndagen efter Trettondedagen


MARCO ALDÉN
Andra söndagen efter Trettondedagen


SPT NR 26
20/12 2019 • ÅRGÅNG 61


LEDARE
Hieronymus julmeditation

The Same Procedure as Every Year – eftertankar efter kyrkomötet


ARTIKEL
STURE HALLBJÖRNER
Missionärerna – en annan missionstid
Författaren, kyrkoherde em., skriver i denna recensionsartikel om Jonas Jonssons bok, Missionärerna. En biografisk berättelse om Svenska kyrkans mission 1874–1974. Boken liksom artikeln rör sig över hela Svenska kyrkans missions världsvida fält under hundra års tid, Tanzania, Indien, Sydafrika, Zimbabwe osv. Åtskilliga missionärsinsatser har förändrat folk och länder, berört med sitt vittnesbörd om Jesus Kristus och varit avgörande i diakonala insatser.


REFLEX
Berit Simonsson sjunger Marias liv


RECENSIONER


FÖR PREDIKAN
CARL SIXTEN BLOCK
Nyårsdagen


GUNNAR WEMAN
Söndagen efter Nyår


SÖLVE HJALMARSSON
Trettondedag Jul


SPT
NR 25
6/12 2019 • ÅRGÅNG 61


LEDARE
Skolan och Bibeln


ARTIKLAR
CHRISTIAN BRAW
Kristi kyrka på nytt
Biskop Bo Giertz bok Kristi Kyrka, som i år fyller 80 år, har varit viktig för kyrkomedvetandet i Norden men också i USA. Giertz avsikt inför sin prästvigning var inte att forska, inte att bli professor eller biskop utan att bli vanlig präst. Så är hans skrifter också präglade av detta, den vanlige prästens perspektiv på kyrkan, kyrkofromheten och själavården. Med boken Kristi kyrka kom Giertz att ge ett konkret alternativ till den nyliberala teologin och en urvattnad ecklesiologi genom att sätta in kyrkan i det stora sammanhanget, i Kristi världsvida kyrka. – Författaren är docent och komminister emeritus.

EVA FJELLANDER
Svartrock, prästjävel och prästfan – prästen i skönlitteraturen, II
I denna andra del av sin artikel om demoniseringen av prästen inom skönlitteraturen fortsätter författaren med att beröra sådant som prästrollens fasad, hycklande och omoraliska präster. I hennes avhandling Myndighetsperson, själasörjare eller driftkucku: en studie av prästgestalter i svenska romaner 1809–2009 berörs andra aspekter av hur prästen gestaltats i olika romaner. Författaren är fil.dr. och lektor i Gislaved. Litteraturförteckningen har av utrymmesskäl fått utgå men finns publicerad på SPT:s hemsida.

REFLEX
Ann Lång undrar om vadan, varthän, varifrån – och vem


FÖR PREDIKAN
PETER BEXELL
Julnatten och Juldagen


LEIF NORDLANDER
Annandag jul/Den helige Stefanos dag


AXEL FORS
Söndagen efter jul


SPT
NR 24
22/11 2019 • ÅRGÅNG 61


LEDARE
Sekterismens eller Kristi världsvida kyrka? Ett vägval.


ARTIKLAR
EVA FJELLANDER
Svartrock, prästjävel och prästfan – prästen i skönlitteraturen, I
Prästen är en vanlig gestalt inom skönlitteraturen. I sin avhandling Myndighetsperson, själasörjare eller driftkucku: en studie av prästgestalter i svenska romaner 1809–2009 visar författaren hur denne under de två senaste seklerna skildrats i svensk litteratur. Här får vi ta del av hur präster demoniserats inom litteraturen utan att glömma att det även finns goda prästporträtt. Författaren är fil.dr och lektor i Gislaved. Detta är den första delen av två. Litteraturförteckningen har av utrymmesskäl fått utgå men finns publicerad på SPT:s hemsida.


KJELL PETERSSON
Katekesen om treenigheten
I den satsning på undervisning och lärande som inletts i vår kyrka är det angeläget att peka på de bärande elementen i vår tro. Medlemmen av SPT:s redaktion teol. dr Kjell Petersson visar att den svenska katekestraditionen helt och fullt bejakar de fornkyrkliga avgöranden som rör Guds treenighet, och att Sonen är både sann Gud och sann människa. Petersson har tillsammans med prosten Hakon Långström nyligen publicerat en språkligt reviderad utgåva av 1878 års katekesutveckling.


REFLEX
Markus Leandersson kopplar av med platsannonser


FÖR PREDIKAN
ANDERS REINHOLDSSON
Andra söndagen i Advent

NICLAS LARSSON
Tredje söndagen i Advent

JAN HAGLUND
Fjärde söndagen i Advent


SPT
NR 23
8/11 2019 • ÅRGÅNG 61


LEDARE
Är de frånvarande männen ett problem?


ARTIKLAR
SOFIE HAMRING
Vad gör en man till en man och en kvinna till en kvinna? II
Är en människas könsidentitet en social konstruktion eller är den given i själva skapelsen? Och handlar det om två eller flera kön och könsidentiteter? Syster Sofie, som lever i Sankt Dominikus kloster i Rögle, fortsätter här i andra delen av sin artikel med att reflektera över vad Bibeln, förnuftet och verkligheten visar i detta. För att förstå sig själv är inte minst bekräftelsen av könsidentiteten från omgivningen och föräldrarna avgörande. Syster Sofie har även publicerat böckerna Till man och kvinna skapade han dem, Älska och gör det du vill. Kroppens teologi för unga m.fl.

MARIE BERNÉLI
Söndagsskola för vuxna
Behovet av inspiration för församlings- och gudstjänstlivets förnyelse är stort på många håll (i detta nummers pressklipp finns exempelvis vad som närmast är ett nödrop från kyrkoherdar i Härnösands stift). I Sankt Matteus församling i Malmö har man bl.a. börjat med söndagsskola för vuxna efter söndagens gudstjänst. Även andra alternativ finns för vuxnas fördjupning i den kristna tron. Författaren som är diakon i församlingen skriver här om möjliga strategier för vuxna att växa i tro.

REFLEX
Jonas Lidén drabbas av mening och klimatfeber

FÖR PREDIKAN
TOM RANDGARD
Söndagen före Domssöndagen

TORD NORDBLOM
Domssöndagen

BERTH LÖNDAHL
Första söndagen i Advent


SPT
NR 22
25/10 2019 • ÅRGÅNG 61

LEDARE
När stenarna ropar – om klimathotet och skapelsen


ARTIKLAR
SOFIE HAMRING
Vad gör en man till en man och en kvinna till en kvinna?
I den postmoderna världen har någonting av det mest grundläggande i människan blivit ifrågasatt och omprövat, nämligen frågan om hennes könsidentitet. Är den en social konstruktion eller given i själva skapelsen? Och handlar det om två eller flera kön och könsidentiteter? Syster Sofie, som lever i Sankt Dominikus kloster i Rögle utanför Lund, ställer här frågan om vad Bibeln, förnuftet och verkligheten visar i detta. Hon har också bland annat publicerat böckerna Till man och kvinna skapade han dem samt Älska och gör det du vill, Kroppens teologi för unga. Artikelns andra del följer i nästa nummer.


MARIA LÖFBERG
Kyrkomusikaliska våndor och möjligheter vid kyrkliga handlingar
Varje organist, kyrkovaktmästare och präst har konfronterats med de problem som ett alltmer individualistiskt förhållningssätt till de kyrkliga handlingarna orsakar. Alla vill ha det på sitt sätt, inte minst vid vigslar. Hur ser den utvecklingen ut från kyrkomusikerns synvinkel? Här skriver Maria Löfberg, medlem av SPT:s redaktion, organist i Falkenberg och tonsättare, om sina erfarenheter. Exemplen från en enda lördags kyrkliga handlingar är oroande roande men hon visar inte minst på hur vi som kyrka – som präster och musiker – gemensamt måste arbeta för att finna pastoralt kloka handlingsmönster i de här situationerna.


INGMAR SVANTESON
Ödmjukhet
Ödmjukhet är en dygd, okänd för de flesta, som kommit i vanrykte, men som rymmer det stora mysteriet. Denna artikel är en bearbetning av en predikan som författaren höll i Mariavalls klosterkyrka.1 Han finner att vår tid präglas av motsatsen till ödmjukhetens dygd, av självupptagenhet, av maktanspråk och av världsledare som mer tycks vilja tjäna sig själva än den värld som de är insatta att tjäna. Därför är det desto mer angeläget att verkligen fundera över vad sann ödmjukhet är. Den stora förebilden är förstås Jesus Kristus, i vilken vi ser en djärv och frimodig men också totalt självutgivande ödmjukhet. – Författaren är broder i Den helige Benedictus kloster utanför Tomelilla i Skåne.

REFLEX
Johan Thelin och brunnsprästen


FÖR PREDIKAN
JOHAN DANZ
Alla helgons dag


TOR EKWALL
Alla själars dag


MAGNUS MAGNUSSON
Tjugoförsta söndagen efter Trefaldighet


SPT
NR 21
11/10 2019 • ÅRGÅNG 61


LEDARE
ACT Svenska kyrkan och missionen


ARTIKLAR
KARIN JOHANNESSON
Sekularisering och andligt sökande.Om dialogen mellan Stockholms katolska stift och Svenska kyrkan.
Reformationsåret 2017 medförde att dialogen mellan de lutherska kyrkorna och den romersk-katolska kyrkan intensifierades. I Sverige har en sådan dialog förts i flera grupper mellan Stockholms katolska stift och Svenska kyrkan. Karin Johannesson, biskop i Uppsala stift, förmedlar här sina personliga reflektioner utifrån dessa samtal. Utgångspunkten är de s.k. fem imperativen, den gemensamma utmaningen som alla kyrkor delar inför ett samhälle där två tendenser i relation till tron är synliga – å ena sidan sekulariseringen, å andra sidan ett ökande andligt sökande. Författaren ser ett särskilt svenskt bidrag i denna kombination av sekularisering och andligt sökande som ett framträdande drag i vår svenska helighetskontext.

CHRISTINE ZYKA
Från konflikt till gemenskap – Fem ekumeniska imperativ
Författaren förmedlar ett romerskt-katolskt perspektiv på reformationsåret 2017 med de fem imperativen som då antogs som ett enhetens uttalande av såväl den romersk-katolska kyrkan som av de lutherska kyrkorna. Här betonas att det är viktigt att varje kristen själv inser att sökandet efter enhet också har ett namn, nämligen Kristus. Dialog kräver därför inte bara öppenhet mot andra utan än mer mot sanningen själv. För att kunna föra en av kristen tro präglad dialog måste de som för samtalet själva vara Kristussökande. Författaren, som liksom Karin Johannesson deltog i de gruppsamtal som efter 2017 fördes i samtalen mellan Stockholms katolska stift och Svenska kyrkan, är vice rektor och lektor i filosofi vid Newmaninstitutet i Uppsala. Efter artikeln finns en kompletterande presentation.

BIÖRN FJÄRSTEDT
Det som varit nära att dö – om missionen i kyrkans liv
Missionsarbetets inriktning har radikalt förändrats under det senaste decenniet. Att Svenska kyrkans Mission och Lutherhjälpen förenades i Svenska kyrkans internationella arbete var en början. När nu ett nytt namn etableras, ACT Svenska kyrkan, tycks missionen i dess egentliga mening lysa med sin frånvaro. Biskop em. Biörn Fjärstedt, som under tio års tid (1981–91) var direktor för SKM, skriver här om hur grundläggande missionen är i de nytestamentliga texterna och för kyrkan. Och undran finns där: Vad hände? Hur och varför försvann missionen ur Svenska kyrkan trots att den enligt kyrkoordningen är en av kyrkans huvuduppgifter? Ytterligare tankar kring ämnet finns i ledaren för detta nummer.

BJÖRN FYRLUND
I stället för ett linjetal. Några randanmärkningar kring aKF i går, i dag och i morgon.
Vid Kyrklig förnyelses (aKF) årsmöte den 30 augusti i Stockholm sammanfattade Björn Fyrlund sin tid i arbetsgemenskapens styrelse genom att »I stället för ett linjetal» ge några reflektioner kring högkyrkligheten och aKF.

REFLEX
Maria Löfberg är ute och cyklar under bönestunden


FÖR PREDIKAN
DAG SANDAHL
Artonde söndagen efter Trefaldighet


CHRISTIAN BRAW
Nittonde söndagen efter Trefaldighet


SPT
NR 20
27/9 2019 • ÅRGÅNG 61


LEDARE
Inomkyrklig sekularisering


ARTIKLAR
PER EWERT
Sekulariseringens uppgång – och fall? Kyrkans uppdrag i ett postsekulärt samhälle
I denna artikel beskriver författaren, direktor vid Claphaminstitutet och ledarskribent i Världen Idag, hur den sekulära vågen har drivits i Sverige, inte minst av Socialdemokraterna. Redan 1897 fanns själva trons privatisering med i deras program. I dag ser vi emellertid en annan utveckling – att Gud inte dog utan är på väg tillbaka. Sökandet efter moral, mening och en levande trosgrund har återkommit.

SVERKER JULLANDER
Gregorianik i Svenska kyrkans mässa 1897–2018
Är gregorianiken i mässan överspelad? Har den haft sin tid? Med Den svenska mässboken I (1942) kom det stora genombrott för gregoriansk sång i det officiella gudstjänstmaterialet. Med 1986 års handbok var gregorianiken i stort sett intakt, men ganska snart därefter kom kritik mot att gregorianiken dominerade på bekostnad av nyskriven musik eller musik från andra traditioner. Så speglar nya kyrkohandboken den tilltagande pluralismen i Svenska kyrkans liturgiska musik, nykomponerade mässpartier likaväl som gregorianska ordinariepartier. Författaren, som är senior professor i musikalisk gestaltning vid Musikhögskolan i Piteå, ger här en överblick över gregorianikens ställning i svensk mässmusik under mer än hundra år.

DWIGHT LONGENECKER
Ressentiment och hämnd
Ordet ressentiment kan syfta på en attityd hos personer som upplever sin situation som orättvis. I denna artikel visar författaren, som är romersk-katolsk präst, författare och föreläsare i USA, hur detta ressentiment på ett djupgående sätt påverkar politik och den ökande aggressionen i samhället. Översättningen har gjorts av Åke Eldberg, kyrkoherde i Björkvik.

ÖRJAN BLOM
Kyrkans ämbete – en särskild nådegåva
En stor del av SPT:s läsare utgörs av dem som är vigda till det särskilda prästämbetet. Att leva och verka i det är inte alltid enkelt. En påminnelse om uppdragets storhet men också skörhet, om prästens tillkortakommanden och ämbetets möjligheter – men än mer om Kristi nåd – gav SSB:s kaplan Örjan Blom vid dess generalkapitel i Vadstena klosterkyrka i somras. Detta skriftetal hölls då i samband med firandet av Apostladagens mässa. Det kan vara en hjälp för varje präst att se sin uppgift och egentliga kallelse klarare men också för att pröva sig själv inför uppdraget.

REFLEX
Berit Simonsson hälsar från sina möten med Greta och Dagny


FÖR PREDIKAN
ALVE SVENSSON
Sextonde söndagen efter Trefaldighet

BO JOHANNERYD
Tacksägelsedagen


SPT
NR 19
13/9 2019 • ÅRGÅNG 61


LEDARE
Tematiskt kyrkomöte om undervisning

ARTIKLAR
GUNNAR HYLTÉN-CAVALLIUS
Dagens kyrka med rötter i Lund 1968
Universitetsmiljön i Lund var ett centrum för 68-rörelsen, också bland kristna studenter. Författaren, teol.lic. i kyrkohistoria och komminister.em., har granskat ett trettiotal nummer av tidskriften Inter Nos från åren 1968–1972. Genomgången visar tydliga kopplingar till de förändringar som Svenska kyrkan genomgått under de senaste femtio åren. Gunnar Hyltén-Cavallius är aktuell med boken Rännil blev till flod. Nätverket kring 68-kyrkan och tidskriften Inter Nos i Lund.

ANDERS JARLERT
Reformationen i Tyskland och i Sverige – en haltande jämförelse. III
I denna avslutande del av sin artikel om reformationen berör författaren Luthers bestående inflytande efter reformationen och enhetskyrkans framväxt i Sverige med dess särdrag. Bibelteologiskt och dogmatiskt fanns det smärre skillnader mellan Tyskland och Sverige men med ett gemensamt centrum i drivandet av evangeliet om syndernas förlåtelse genom tron på Jesus Kristus och hans frälsningsgärning. Kyrkopolitiskt var dock skillnaderna större eftersom förutsättningarna var olika. Reformationen kom från Tyskland till Sverige, men på vägen reformerades den efter svenska förhållanden och blev en svensk reformation med luthersk identitet i medeltida kläder.

MARCO ALDÉN
Församlingen som offer och gemenskap
Församlingen lever i och formas av sin tillbedjan. På så sätt är den en gemenskap som hela tiden sträcker sig utöver och vidare än till det rent mänskliga. Marco Aldén, komminister i Två Systrars kapell i Kalmar, funderar här kring kännetecken, katolicitetsmarkörer, för en evangelisk-katolsk församlingspastoral.

BJÖRN FYRLUND
Den helige Athanasius aktualitet för trons sanning och maktens realpolitik
Vid aKFs (arbetsgemenskapen Kyrklig Förnyelses) öppna arbetskonferens i Stockholm 30–31 augusti introducerades den helige Athanasius liv och verk som inspiration i en högkyrklig spiritualitet. I denna artikel presenteras några tankar kring Athanasius som förebild och inspiration idag.

REFLEX
Per Dahl fastnar i omsorg och beroende


FÖR PREDIKAN
BERTIL GÖRANZON
Fjortonde söndagen efter Trefaldighet


DANIEL WIHLBORG
Den helige Mikaels dag


SPT
NR 18
30/8 2019 • ÅRGÅNG 61


LEDARE
Var går gränsen för gränsöverskridandet?


ARTIKLAR
RAGNAR HÅKANSON
Behöver vi nya psalmer?
Kyrkomötet har tagit initiativ till att utreda behovet av en ny psalmbok. Nuvarande psalmbok från 1986 menar man behöver förnyas av många skäl – som att en ny Kyrkohandbok har antagits, att språket behöver uppdateras och att det finns mycket nytt material såväl textmässigt som musikaliskt. Ragnar Håkansson, socionom, terapeut, kantor och körpedagog med teologisk examen, reflekterar här om såväl behovet som vilka krav som bör ställas på en ny psalmbok och de psalmer som kan tänkas tas med.


BERTH LÖNDAHL
Dödshjälp och människans värde
Frågan om läkarassisterad dödshjälp aktualiseras på många håll, bl.a. förs debatten inom läkarkåren. Under senare tid har artiklar publicerats i Dagens Medicin och Sjukhusläkaren. SPT:s redaktör gör i denna artikel en överblick över de argument som förs fram från olika håll och lyfter även fram Sveriges Kristna Råds inställning i en nyligen publicerad skrift. Frågan är komplex men handlar till sist om människans värde som är själva källan till hennes värdighet. Vad detta nu är?


ANDERS JARLERT
Reformationen i Tyskland och i Sverige – en haltande jämförelse. II
I denna andra del av sin artikel om reformationen tar författaren upp ytterligare likheter och skillnader i reformationen i Sverige och Tyskland. Betoningen ligger här på reformationen som både teologisk och politisk, att det fanns en konfessionalisering av politiken. Reformationen fick samhälleliga och politiska konsekvenser. Inte minst fanns en revolutionär kraft i den teologiska tanken på alla kristnas gemensamma prästadöme, vilken också kunde användas politiskt. Författaren visar att reformationens politiska kontext varierade kraftigt mellan olika länder.


MONA EHNTORP
I nutida fotspår av Bach – om Sven-David Sandström
Sven-David Sandström, som dog den 10 juni i år, var en av vårt lands främsta tonsättare. Med verk som Mässa (2006), Messiah (2008) och Requiem (2011) nådde han långt utanför vårt lands gränser. Flera av hans verk har spelats in med de främsta orkestrarna och dirigenterna. Författaren, som är organist i Svenska kyrkan Hässelby, ger ett personligt porträtt av Sandström, vars musik under en treårsperiod varje söndag framfördes under ledning av författaren.


REFLEX
Ann Lång om katten är husdjur eller husfolk?


FÖR PREDIKAN
ÅKE REINHOLDSSON
Tolfte söndagen efter Trefaldighet


STEFAN NYLANDER
Trettonde söndagen efter Trefaldighet


SPT
NR 17
16/8 2019 • ÅRGÅNG 61


LEDARE
Livsleda och livslust


ARTIKLAR
ANDERS JARLERT
Reformationen i Tyskland och i Sverige – en haltande jämförelse. I.
I ett par artiklar visar författaren, professor i kyrkohistoria i Lund, på skillnader och likheter i reformationen i Sverige och Tyskland. En sällan berörd skillnad är de faktiska yttre förutsättningarna i att Sverige var ett glest befolkat land och ännu inte ett sammanhållet rike. Författaren berör bland annat sådant som den kanoniska kyrkolagen, klosterväsendets förändring, sola scripturaprincipen.

DANIEL WIHLBORG
Längtan efter enheten i en församlingsprästs liv
»Den längtan Jesus uttryckte efter att fira den första mässan i historien i gemenskap med sina lärjungar kanske kan sporra oss att längta ännu mer efter Kyrkans enhet. I alla fall väcks en sådan längtan av Jesu egen längtan tillsammans med hans bön om att de må vara ett en längtan efter enheten och efter att kunna fira nattvard i en enad Kyrka.» Så avslutar Daniel Wihlborg, komminister i Horred, sin artikel med många referenser till främst kyrkofäderna om sin men också hela kyrkans längtan efter den enhet som vi bär en djup saknad efter.

BERTH LÖNDAHL
När ett nyfött barn dör – om prästens möte med det svåra
SPT:s redaktör skriver här om nöddopet, om den akuta situationen och dopets betydelse i sorgearbetet, men också om prästens själavårdande möjligheter efter en abort. Det handlar om livets djupaste sår och svårigheter, men där vi som kyrka kan ge helt andra perspektiv än det sekulära samhällets.

REFLEX
Markus Leandersson funderar över gubbarna på månen


FÖR PREDIKAN
MARTIN JONSSON
Tionde söndagen efter Trefaldighet


ULF JONSSON
Elfte söndagen efter Trefaldighet


SPT
NR 16
2/8 2019 • ÅRGÅNG 61


LEDARE
Dop och doppastoral


ARTIKLAR
CARL AXEL AURELIUS
Dopet i evangelisk katolsk tradition
Det kristna livet är ett dopliv, ett liv som tänds när en människa genom dopet flätas samman med Jesus Kristus. Men som dopliv är det också ett trosliv, att den tro som bekänns i dopet är kyrkans gemensamma tro. Till den klassiska dopordningen hör såväl avsägelsen av det onda som bekännelsen till den Treenige Guden. Avsägelsen har dock efter rationalismens kritik kommit att bli otydlig och ibland uppfattats som ett främmande element. Det borde vara tvärtom. Avsägelsen i befrielsebönen borde vara tydligare i dopritualet och ligga i direkt anslutning till trosbekännelsen än som nu är fallet i Svenska kyrkans dopordning. Om detta skriver professor och biskop em. Carl Axel Aurelius.

INGER LJUNGGREN
Barnen som inte fick glädjas åt ljuset
I dag tas det för givet att en graviditet ska fullföljas i ett levande friskt barn. Ändå är det inte självklart, antalet dödfödda barn per 1000 levandefödda är 3,6 – alltså 3,6 promille. Annorlunda var det förr, antalet dödfödda var betydligt fler, likaså synen på hur föräldrar kunde sörja ett barn som föddes dött eller dog i samband med förlossningen. Även synen på hur sådana barn skulle begravas har förändrats starkt. Inger Ljunggren är f.d. arkivarie vid Landsarkivet i Göteborg. Senast har hon utgivit Själasörjare, bibliofil och kamrer, Barthold Seijerus och Falkenbergs prästgård 1706–1736 (2017) och S:t Laurentii kyrka i Falkenberg under 1700-talet, Kampen mot förfallet (2018).

I detta nummer av SPT finns även en artikel om att möta sörjande föräldrar. I nästa nummer kommer ytterligare en artikel om den pastorala handläggningen i dessa svåra situationer.

BERTIL HANBERGER
Nära livet
Barnet som aldrig fick se ljuset ... det som föddes inte till liv utan till död ... att möta föräldrar som drabbats är en svår pastoral situation. Bertil Hanberger, tidigare sjukhuspräst vid Östra sjukhuset och stiftsadjunkt vid Kyrkans själavårdscentrum i Göteborg, ger här insiktsfulla råd inför sådana möten.

EVA ÅNHAMMAR
Barnfattigdomen i församlingen
Barnfattigdom är en realitet. Även i Sverige. Här behövs församlingarna för att såväl lindra själva nöden men också för att bidra till att skammen och osynliggörandet omintetgörs. Eva Ånhammar, familjediakon i Falkenbergs pastorat och leg. psykolog, skriver om hur man arbetar med detta i Falkenberg.

REFLEX
Jonas Lidén ger sig hän åt motsägelserna


FÖR PREDIKAN
DAN SARKAR
Åttonde söndagen efter Trefaldighet

STIG WALLDIN
Nionde söndagen efter Trefaldighet

SPT
NR 14/15
5/7 2019 • ÅRGÅNG 61


LEDARE
Imperialism i nya kläder?


ARTIKLAR
SVEN-ERIK BRODD
Katolicism och protestantism
Under förra året hade SPT en serie artiklar utifrån begreppet »evangelisk katolicitet». Sven-Erik Brodd, professor em., reflekterar här vidare utifrån hur såväl »katolsk» som »protestantisk» har förståtts efter reformationen. Även om det dröjde in på 1700-talet innan »protestantisk» började användas, så finns det en avgörande skillnad mellan de båda begreppen, nämligen att »katolsk» tillhör kyrkans identitet uttryckt i hennes trosbekännelse medan »protestantisk» kommit att stå i opposition till katolicism. Författaren reder här ut begreppen och hur dessa använts. Artikeln utgör en bearbetning av en föreläsning som hölls vid Förbundet för Kristen Enhets dag för bön och samtal i april 2019 i S:t Ansgars kyrka i Uppsala.

BERTH LÖNDAHL
Vad är en kyrka? – Om det kyrkliga kulturarvet
Regeringens skrivelse om det kyrkliga kulturarvet som nyligen presenterades har fått viss medial uppmärksamhet och kritik. I grunden är skrivelsen positiv till våra kyrkor och deras användning, men där finns också en påtaglig risk för att kyrkorummens sakrala karaktär tonas ned till förmån för en bredare användning. SPT:s redaktör, som läst skrivelsen, lyfter här fram dess olika aspekter.

JOHAN THELIN
På vandring bland Roms mosaiker, II
I denna andra och avslutande del av sin vandring bland Roms mosaiker går vi in i flera kyrkor, bl.a. Santa Pudentiana och Santa Prassede, Maria Maggiore och San Clemente. Mosaiker berättar. De berättar om den kristna trons bekännelse, de berättar kyrkans historia, de berättar om helgon och martyrer. Att stå inför en av Roms mosaiker är inte främst att se ett konstverk, det är att se någonting av den tidiga kyrkans kamp under svåra tider och den Herre, som är kyrkans Herre.

KJELL PETERSSON
Kyrka i nytt landskap
I mars i år disputerade den nyvalde biskopen i Stockholm Andreas Holmberg på en avhandling som skildrar det kyrkliga livet i förorternas mångkulturella och mångreligiösa miljö. En av de viktiga saker Holmberg lyfter fram är församlingsgemenskapens betydelse i dessa kyrkor. I avhandlingen ställs viktiga frågor om Svenska kyrkan i hennes övergång från att vara nationalkyrka till att hamna i minoritet. Prosten Kjell Petersson anmäler boken.

REFLEX
Maria Löfberg söker sig till heliga marker


FÖR PREDIKAN
NIKLAS ADELL
Apostladagen


JOHAN THELIN
Sjätte söndagen efter Trefaldighet


THOMAS HOLMSTRÖM
Kristi Förklarings dag


SPT
NR 13
20/6 2019 • ÅRGÅNG 61


LEDARE
Den kyrkliga aktivismen


ARTIKLAR
CARL MAGNUS ADRIAN
Reflektioner om andlig vägledning
Den andliga vägledningen är mångfacetterad. Genom hela kyrkans historia har den levt och tillämpats. Utifrån boken Ignatiansk och luthersk andlig vägledning – likhet och olikhet av Fredrik Brosché reflekterar prosten Carl Magnus om detta, om olika vägledningstraditioner, om människors sökande och livsfrågor.

JOHAN THELIN
På vandring bland Roms mosaiker, I
Mosaikerna berättar. Liksom kalkmålningarna. I Rom finns otaliga mosaiker som berättar om kyrkans tro och historia genom de personer som framställs och de symboler som vävs in i bilden. Johan Thelin, kyrkoherde em., gör oss här uppmärksamma på motiven, deras skönhet och betydelse. Oavsett om man reser till Rom eller endast studerar mosaikerna via de bilder som kan sökas inte minst på nätet, så påminns vi också om att mosaiker liksom kalkmålningar en gång var de illitteratas bibel och dogmatik.

HAKON LÅNGSTRÖM
Vad har du för gudsbild?
Gudsbilden är under ständig diskussion som om det skulle finnas ett konstgalleri av gudsbilder, där man väljer vilken man föredrar. Hakon Långström, domprost em. i Stockholm, ifrågasätter dagens tendens att göra gudsbilden valbar. Bilder av Gud har alltid funnits. Som regel har de blivit avbilder. Så vilka gudsbilder är då sanna? Svaret är: De som Guds ord ger oss.

MÅNS NORRSÉN
Theofil – Lundaföreningen som kämpar på
Theofil är en teologisk oas i Lund med inriktning på samtal i teologi utifrån klassisk kristen tro och med Jesus Kristus i fokus, Theofil är ett komplement till den teologiska utbildningen på universitetet genom att den utgår från kyrkans tro och ger ett sammanhang för teologistuderande, men även för andra, att fördjupa sig utifrån kyrkans och den enskilde teologens behov av träning inför kyrklig tjänst. Författaren, som är ordförande i Theofil, är komminister i Markaryds församling.

REFLEX
Johan Thelin är på ett hurrande humör


FÖR PREDIKAN
MARKUS KLEFBECK
Andra söndagen efter Trefaldighet


CARL MAGNUS ADRIAN
Tredje söndagen efter Trefaldighet


KARL-ERIK TYSK
Fjärde söndagen efter Trefaldighet


SPT 12/2019

LEDARE
Vem avgör trons äkthet?


ARTIKLAR
ANDERS ALBERIUS
Herrens bön – möjliga variationer
Herrens bön har i olika sammanhang aktualiserats på nytt. Kyrkans Tidning (20/2019) gjorde nyligen en enkät om vilken version som används mest, den äldre eller den nya. Inom den romersk-katolska kyrkan används en bearbetad version av översättningen i Bibel 2000. En för alla samfund gemensam ekumenisk version saknas. Varje översättning tycks medföra problem. Vad som på grekiska och arameiska var fullt tillgängligt orsakar osäkerhet på svenska. Ska det heta prövning eller frestelse? Hur ska brödbönen översättas? Förlåtelsebönen? Anders Alberius, domprost em. och generalsekreterare för Svenska Bibelsällskapet 1992–2003, dvs. under översättningsarbetet för vad som kommit att kallas för Bibel 2000, diskuterar frågorna i denna artikel.

DAG SANDAHL
Församlingsbygge?
Hur skriver man om församlingsbygge i vår tid? Inom »frikyrkligheten» tycks det finnas en självklar iver att både starta nya församlingar och omstarta gamla kanske döende. Evangelisation och att bygga församling är något självklart. Inom Svenska kyrkan förefaller det inte vara lika tvingande. Att evangelisera och omstarta församlingar som gått i dvala krävs emellertid även där. Uppgivenheten är stor på många håll. Redskapen att förnya är alltför lite utprovade. I en serie artiklar har SPT försökt belysa frågan och ge idéer och impulser till ett omstartsprogram. Dag Sandahl, docent i kyrkovetenskap med erfarenhet av att bygga församling från grund i Två Systrars kapell i Kalmar, delar här med sig av sina tankar. Artikelns första del publicerades i SPT 11/2019.

EMANUEL SENNERSTRAND
Bibel 2000 i katolsk förpackning
Romersk-katolska kyrkan i Sverige har sedan ett par år ett pågående bibelprojekt, »Bibel 2000 i katolsk förpackning». Avsikten är förse Bibel 2000 med förklarande noter ur katolsk synvinkel. Själva översättningen förändras inte, däremot kompletteras den med ett kommenterat notmaterial. Projektet är intressant och väcker frågan, om inte även Svenska kyrkan borde ge ut en liknande kommenterad version. Författaren, som har uppdraget att genomföra projektet, är teol.kand. och bibellärare vid S:ta Elisabets folkhögskola.

REFLEX
Berit Simonsson ger sig hän åt Pingstdagens sakliga känslor


FÖR PREDIKAN
STIG NORIN
Heliga Trefaldighets dag


KJELL PETERSSON
Midsommardagen


BJÖRN FYRLUND
Johannes Döparens dag


SPT
NR 11
24/5 2019 • ÅRGÅNG 61


LEDARE
Präst – funktion eller ämbete?

ARTIKLAR
CHRISTIAN BRAW
Kristen i vetenskapssamhället
Mötet med vetenskapen. naturvetenskaplig eller humanistisk, kan vara komplicerad för den som är kristen. Beroende på vilken utgångspunkt man har kan vetenskapen både stänga och öppna dörrar i förhållande till den kristna tron, vare sig det rör sig om ett ateistiskt eller agnostiskt förhållningssätt med ett mer eller mindre dolt förakt för den kristna tron eller ett nyfiket utifrån bredare perspektiv. Christian Braw, präst och docent, berättar här om sina möten med vetenskapens olika sidor. Berättelsen blir därigenom också en översiktlig vetenskapshistoria över förra seklets andra hälft.

BO JOHANNERYD
Tro i skolan
Teol. dr Bo Johanneryd skriver här om tro i skolan, om synen på tro i allmänhet och kristen tro i synnerhet. Inom skolan finns en rent sekulär världsbild vilket komplicerar mötet med och respekten för religion. Artikeln bygger på en undersökning av Linda Vikdahl vid Södertörns högskola.

DAG SANDAHL
Majoritetssekt contra Kyrka
Vad händer i en kyrka som blir exkluderande? Även den kyrka som är majoritetskyrka riskerar då att handla enligt sektens mönster. Docent Dag Sandahl visar här hur Svenska kyrkan handlar sekteristiskt, utstötande och avgränsande, vilket på sikt leder till en utarmning av kyrkan.

REFLEX
Per Dahl vill kalla de förstenade till liv


FÖR PREDIKAN
ROLAND KRISTENSSON
Söndagen före Pingst

MARKUS LEANDERSSON
Pingstdagen

BO JOHANNERYD
Annandag Pingst

SPT
NR 10
10/5 2019 • ÅRGÅNG 61

LEDARE
Predikans möjlighet

ARTIKLAR
CLARA NYSTRAND
Med Gud i periferin – om predikan i dag
Vad handlar dagens predikningar om? Nöd eller nåd? En undersökning, som gjordes av bl.a. Clara Nystrand genom att ta del av ett antal predikningar, presenterades i Kyrkans Tidning 1/2019. SPT bad författaren att ytterligare belysa resultatet, vilket hon gör här på ett både personligt och översiktligt sätt. Hon konstaterar att i dagens predikningar är Gud förvånansvärt marginaliserad. Författaren är teologie master i praktisk teologi och universitetspräst i Malmö.

BO JOHNSON
De lagfromma svenskarna
Om hur evangeliet blev perifert i en kyrka som alltmer lever och förkunnar på lagens område, skriver här professor em. i Gamla Testamentets exegetik Bo Johnson. Under de senaste hundra åren har en tydlig förskjutning skett till en kristendomstolkning som mer betonar moral, som blir moralistisk och som lägger tonvikten på lagens görande mer än på evangeliets nåd.

BJÖRN FYRLUND
Jan Myrdal skriver »jagbok»
I dagarna utkommer Jan Myrdals självbiografiskt anlagda bok Ett andra anstånd. Teol. dr Björn Fyrlund skriver i denna recensionsartikel om Myrdals motsägelsefulla förhållande till den kristna tron. Å ena sidan finns ett klart avståndstagande, å andra sidan finns ett ofrivilligt beroende.

REFLEX
Ann Lång om moderskapets kraft och utsatthet

FÖR PREDIKAN
OWE JOHANSSON
Femte söndagen i påsktiden

JAN BERGENDORF
Bönsöndagen

JONAS LOCKMAN LUNDGREN
Kristi Himmelsfärds dag


SPT
NR 9
26/4 2019 • ÅRGÅNG 61


LEDARE
Teologi på glid – om vikten av det teologiska samtalet


ARTIKLAR
JOHAN TYRBERG
Svenska kyrkans dogmatiska bredd
Svenska kyrkan har en dogmatisk bredd med olika teologiska förhållningssätt. Oenigheten kan ofta vara stor, men Johan Tyrberg, biskop i Lunds stift, menar att detta också rymmer möjligheter. Avgörande är att vi samtalar, har en respektfull attityd och förlåtande inställning till varandra. Detta nummers ledare berör ytterligare denna frågeställning.


MIKAEL ISACSON & MIKAEL LÖWEGREN
Gemensam ordning för nattvardsgudstjänster?
Ett förslag om gemensam ordning för nattvardsgudstjänster inom Svenska kyrkan är ute på remiss, eftersom biskopsmötet uttryckt önskemål om en reglering så att kyrkohandbokens texter vad gäller Måltidens moment skall användas vid alla mässor, oavsett om det är huvudgudstjänst eller annan gudstjänst. En sådan förändring skulle påtagligt förändra det svenskkyrkliga gudstjänstlivet. Förslaget kan både välkomnas och ses med viss oro. Om detta skriver Mikael Isacson, kyrkoherde i Kungälv, och Mikael Löwegren, präst i Ljungby, som tillsammans även har gett ut Mässbok på Artos förlag.


BENGT HOLMBERG
En nuöversättning av Bibeln
På Sjöbergs förlag gavs 2017 ut en ny bibelöversättning, nuBibeln. Professor em. i Nya testamentets exegetik Bengt Holmberg diskuterar här såväl översättandets svårigheter i allmänhet som vilka vägval som gjorts vid översättningen till nuBibeln – en översättning som enligt förordet »är tänkt som varje vanlig människas bibel, med ett enkelt och tydligt, modernt språk som samtidigt är troget grundtexten».


MARKUS KLEFBECK
Prästbrist och arbetsmiljö
Prästbristen är alltmer besvärande för Svenska kyrkan. Alltför få kandidater, alltför få som prästvigs, alltför många lediga tjänster och alltför många som närmar sig pensioneringen. Det finns många orsaker till prästbristen. Här analyserar Markus Klefbeck utifrån sina erfarenheter som församlingsherde i Hässleby-Kråkshult och Ingatorp-Bellö församlingar möjliga orsaker till det nuvarande läget.


REFLEX
Markus Leandersson springer lika vilse som alla andra


FÖR PREDIKAN
HANS LINDHOLM
Tredje söndagen i påsktiden


JOHNNY HAGBERG
Fjärde söndagen i påsktiden


SPT
NR 8
12/4 2019 • ÅRGÅNG 61


LEDARE
Profil och verklighet


ARTIKLAR
JOHAN HERBERTSSON
På Ordet – om uppenbarelsen i Ordet
Vad gör det med teologin och predikan när vi alltmer talar om »berättelsen»? Det finns i dag en tendens att se den bibliska, kristna berättelsen ungefär som Mobergs utvandrarepos. Författaren, som är präst och teol dr, visar här på skillnaden mellan den fiktiva berättelsen som finns i till exempel en roman och den kristna »berättelsen». När vi talar om »Jesusberättelsen» eller den bibliska »berättelsen» riskerar vi att mytologisera evangeliet. Artikeln utgör en bearbetning av ett föredrag som hölls på Laurentiistiftelsen i Lund i februari i år.


ANDERS REINHOLDSSON
Tron kommer av predikan
Predikan är av avgörande vikt för församlingens liv. Varje präst är kallad att förkunna Guds ord och att själv leva i förkunnelsen och med förkunnelsen. Guds folk lever av förkunnelsen som mat och dryck, som ger liv. En förkunnelsens förnyelse och renässans är både nödvändig och möjlig. Skribenten är prost och kyrkoherde em. i Sätila. Artikeln är en bearbetning av ett föredrag på Laurentiistiftelsen i Lund i februari i år.


MAGNUS BENGTSSON
Kyrka i österled
Villkoren för att vara kyrka och att verka som präst skiljer sig radikalt mellan olika kyrkor. Magnus Bengtsson, ursprungligen från Sverige men präst i den lutherska kyrkan i Lettland, berättar här om sin kyrkas situation. Det är en fascinerande läsning, inte minst genom att kontrasterna blir tydliga mellan de goda yttre förutsättningar som vi har i Svenska kyrkan och vad som gäller i ett land på mindre än en timmes flygresas avstånd.


REFLEX
Jonas Lidén anlägger moteld mot ideologiska massförstörelsevapen


FÖR PREDIKAN
BERTIL MURRAY
Påskdagen


HANS HANSSON
Annandag Påsk


YNGVE KALIN
Andra söndagen i påsktiden


SPT
NR 7
29/3 2019 • ÅRGÅNG 61


LEDARE
Friare församlingstillhörighet?


ARTIKLAR
CARL MAGNUS ADRIAN
Inspirerad av Johann Sebastian Bach – lite om hur allt hänger samman
För J.S. Bach var musiken en gudomlig gåva. Det borde den vara också för oss. Samhörigheten mellan ord och musik, mellan Ordet och musiken var en självklarhet. Det fanns en »musikens retorik», en förståelse som både Luther och Bach delade. Hos Bach möter en musik där allt hänger samman, en musik som förenar skönhet och sinnlighet, som berör och öppnar, som lovsjunger skapelsen och frälsningen. Författaren är präst och har varit kyrkoherde i bl.a. S:t Pauli i Göteborg.


KLAUS LORSCHER
Birger Forell – om en prästgärning i krigets skugga
2017 var det 125 år sedan prästen Birger Forell föddes. I Borås, där han varit kyrkoherde, ordnades ett seminarium för att påminna om hans gärning. Dr. Klaus Lorscher, Bayreuth, som har forskat på Forells insatser för tyska krigsfångar i England, höll ett av föredragen. Under slutet av Andra världskriget var Birger Forell djupt engagerad med att hjälpa krigsfångar och flyktingar, först som kyrkoherde i Berlin och sedan med olika uppdragsgivare. Artikeln. ursprungligen publicerad i tidskriften Deutsches Pfarrerblatt 1/2019, är översatt av Anders Alberius.


NIKLAS ADELL
Frälsarkransen – ett uttryck för civilreligionen?
Författaren, präst i Linköping, diskuterar här utifrån en artikel av Stina Fallberg Sundmark den s.k. Frälsarkransen, dess tillkomst, användning och teologi, som inte är helt lätt att förstå.


REFLEX
Johan Thelin synar jätten Glufs-Glufs i gapet


FÖR PREDIKAN
DAG SANDAHL
Palmsöndagen


BJÖRN BÄCKERSTEN
Skärtorsdagen


BIÖRN FJÄRSTEDT
Långfredagen


SPT
NR 6
15/3 2019 • ÅRGÅNG 61


LEDARE
Apologetikens återkomst


ARTIKLAR
ÅSA HAGBERG
Psalmen i vår tid
Kyrkomötet hösten 2018 hade frågan uppe om en eventuell ny psalmbok. Inga beslut fattades mer än att i princip reflektera över vilka krav man bör ställa på en framtida psalmbok. Åsa Hagberg, författare och psalmist, funderar kring detta utifrån några angelägna frågor: Vad är det vi saknar? Vid vilka gudstjänster under kyrkoåret sitter vi och famlar efter något mer att sjunga än det som bara ett fåtal fortfarande finner ett tilltal i? Vad kan skapa tradition som håller? Hon menar att det mest väsentliga är att det måste finnas en hållbarhetens kvalitet.

BERTIL MURRAY
Behöver vi en ny psalmbok?
Författaren, tidigare stiftsadjunkt, medlem i SPT:s redaktion, formulerar här några tankar inför en eventuell psalmboksrevision. Behövs en ny psalmbok? Liksom Åsa Hagberg i sin artikel i detta nummer av SPT, betonar författaren kravet på kvalitet såväl musikaliskt som innehållsligt.

BENGT HOLMBERG
Karta och verklighet
I några artiklar har Israels landlöfte belysts utifrån olika ståndpunkter. I denna sista artikel tar författaren upp de invändningar som rests mot hans första artikel (nr 23 och 24/2018). Den avgörande frågan är hur Guds löften skall förstås utifrån en kristen hermeneutik. Avsikten i Holmbergs första artikel var inte att bedöma staten Israels bildande utan gällde främst frågan om hur vi i det Nya förbundet förhåller oss till Guds löften åt det Gamla förbundet inom ramen för en kristen hermeneutik. För inget svar på frågan om Guds löften, vilja och verk kan gå bredvid eller förbi Jesus Kristus och det Gud gör i och genom Sonen. Författaren är professor em. i Nya Testamentets exegetik.

REFLEX
Maria Löfberg inbjuder oss att lyssna efter det lysande


FÖR PREDIKAN
CARL-JOHAN AXSKJÖLD
Jungfru Marie bebådelsedag


FOLKE T. OLOFSSON
Midfastosöndagen


MAGNUS SKREDSVIK
Femte söndagen i Fastan


SPT
NR 5
1/3 2019 • ÅRGÅNG 61


LEDARE
Fastetiden – för den enskilde, kyrkan och samhället


ARTIKLAR
MARIA LÖFBERG
Rädsla och uppmuntran – släpp evangeliet loss!
Under Pressklipp & Noterat i detta nummer refereras till Open Doors rapport om förföljda kristna i världen. Där nämns bl.a. den sekulära intolerans som blir alltmer påtaglig i de västeuropeiska sekulariserade länderna. Helt enkelt en sekularism som kan bli en tvingande ideologi. I denna artikel berör författaren, som är tonsättare, organist i Falkenberg och medlem i SPT:s redaktion, just rädslan för att inte vara relevant, för att inte vara i tiden och med tiden, är den rädsla som skapar flest krampaktiga presentinslagningar av evangeliet. Det är en rädsla som riskerar att prägla Svenska kyrkan i samhället och därmed indirekt även blir en rädsla för många aktiva och anställda inom kyrkan. Det gäller att vara relevant. Men här visas också vad som ger frimodighet i tron och tjänsten.

ALF B. OFTESTAD
Diakoni i en postmodern tid
Författaren är pensionerad präst i norska kyrkan och har varit förste amanuens vid Diakonhjemmets Høgskolesenter i Oslo. Han har nyligen avslutat