Innehåll tidigare nummer

SPT
NR 3
12/2 2021 • ÅRGÅNG 63


LEDARE
Prästens närvaro och kontinuitet


ARTIKLAR
KARL-ERIK TYSK
En kyrka i radikal förändring
I denna artikel visar kyrkoherde em. Karl-Erik Tysk hur Svenska kyrkan har förändrats under de senaste drygt hundra åren. Den konsekventa demokratiseringens konsekvenser blir synliga på många sätt – genom att läroämbetet inte längre har en självklar plats i de styrande organen, genom den partipolitiska dominans som i dag gäller, genom att kyrkans och församlingarnas organisationsformer hämtats från den kommunala och statliga strukturen. Detta är den första av tre artiklar, i vilka författaren tar upp hur Svenska kyrkan förändrats under det senaste seklet. De övriga artiklarna publiceras i SPT framöver.

BIÖRN FJÄRSTEDT
Tänka om och tänka nytt om kyrkan
Kyrkosyn och nya sätt att vara kyrka. Om detta skriver här förre biskopen i Visby Biörn Fjärstedt. I en tid då allt färre firar gudstjänst krävs att kyrkan finner nya mönster för sitt gudstjänstliv. Författaren finner vid stranden till Gennesaret en modell som skulle kunna kallas »glödhögsecklesiologi».

MARIA ECKERDAL
Yngve Brilioths syn på liturgin och kyrkans kontinuitet, I
Vad ärkebiskop Yngve Brilioth (1891–1959) skrev för 80–100 år sedan om liturgin och nattvarden, om kyrkan och församlingens gemenskap och om prästen och lekfolket har en märklig aktualitet. Här dras präst och församling in i det liturgiska skeendet. Kallelsen att delta i mässan gäller varje kristen. Brilioth betraktade liturgin som ett objektivt skeende, ett uttryck för evangeliets trosinnehåll. Här finns också hans ecklesiologi, att kyrkan är en del av evangeliet och att kyrkan är beroende av liturgin, eftersom det är genom denna som Kristus blir synlig i nådens medel. Brilioths tankar om liturgin som ett tecken på och instrument för kyrkans kontinuitet presenteras här av teol. dr Maria Eckerdal, som bl.a. skrivit avhandlingen En katolsk liturgi för en katolsk kyrka, Yngve Brilioths liturgiska reformsträvanden 1914–1942. Artikelns andra del publiceras i nästa nummer av SPT.

BENGT HOLMBERG
Ratzingers opus magnum
Den för ca tio år sedan utgivna trilogin om Jesus från Nasaret av förre påven Benedikt XVI, Joseph Ratzinger har kommit i en nyutgåva. I denna recensionsartikel konstaterar recensenten, professor em. i Nya testamentets exegetik, att boken bör finnas i varje prästs bibliotek. Och läsas, förstås. För detta verk på nästan 700 sidor ger en bild av Jesus som är utöver det vanliga, en rik, spännande och övertygande bild av kyrkans Herre.

REFLEX
Per Dahl privatiserar – inte


KOMMENTAR
Mässfirande under en pandemi


FÖR PREDIKAN
JAN HAGLUND
Första söndagen i Fastan


FREDRIK BORGLIN
Andra söndagen i Fastan


SPT
NR 2
29/1 2021 • ÅRGÅNG 63


LEDARE
Inför en ny bibelöversättning


ARTIKLAR
STEPHEN PLATTEN
Det anglikanska England år 2020
I denna personliga reflektion över Church of England skildrar biskop Stephen Platten1 sin kyrkas utveckling under de senaste decennierna. Han berör såväl kyrkans ställning i samhället som det ökade inflytandet från den evangelikala rörelsen och situationen för den mer anglokatolska traditionen. Översättningen har gjorts av Jan Henningsson.

FLEMMING BAATZ KRISTENSEN
Kristi Kyrka i Folkekirkens land
Att Bo Giertz haft ett påtagligt inflytande över svenskt kyrkoliv är väl känt och ovedersägligt. När Expressen för några år sedan presenterade en lista över vilka läsarna valde som nittonhundratalets främsta romaner så fanns Stengrunden med i toppskiktet. Och när Kyrkans Tidning ställde frågan om vilka som betytt mest för Svenska kyrkan under 1900-talet så kom Giertz på första plats. Men även om hans inflytande på det svenskkyrkliga skeendet varit betydande har än mer avgörande varit den andliga vägledning som hans böcker gett. Men inte bara i Sverige utan också i grannländerna. Vi får här en presentation av Giertz betydelse för kyrkofromheten i Danmark. Författaren presenteras efter artikeln som översatts från danskan av Roland Kristensson.

BJÖRN FYRLUND
Praxis söker sin teologi
Teol. dr Björn Fyrlund ställer angelägna frågor om gudstjänstlivets praxis – eller snarare frånvaro av praxis – som vuxit fram under pandemin. Det råder oklarhet om hur exempelvis streamade gudstjänster, prästens självkommunion eller kommunion under endast brödets gestalt kan teologiskt motiveras. Hur ska Svenska kyrkan och församlingarna se på detta? Han saknar biskopliga råd och teologisk klarhet.

JOHAN SUNDEEN
Postmodernismen skärskådad
Att den akademiska friheten är hotad diskuteras alltmer. I postmodernismens kölvatten frodas många tankar om maktspel och förtryckande mönster, vilket leder till rädsla och försiktighet på universiteten. I denna artikel av Johan Sundeen, docent i idé- och lärdomshistoria vid Lunds universitet och verksam vid högskolan i Borås, recenseras två nyligen utgivna böcker, vilka utifrån olika utgångspunkter skärskådar såväl bakgrunden till utvecklingen som de konsekvenser den riskerar att få för våra gemensamma intellektuella viktigaste institutioner – universiteten.

REFLEX
Ann Lång minns jular att minnas


KOMMENTAR
Messias försvann ur nyårsdikten


FÖR PREDIKAN
NICLAS LARSSON
Kyndelsmässodagen


ANDERS REINHOLDSSON
Fastlagssöndagen


PETER BEXELL
Askonsdagen


SPT
NR 1
15/1 2021 • ÅRGÅNG 63


LEDARE
Valstrategi eller evangelisationskampanj?


ARTIKLAR
STEN HIDAL
En delad nation
Det amerikanska presidentvalet har visat på en djupt splittrad nation. Att ena landet blir en svår uppgift för den som om några dagar svär presidenteden. Men det är inte första gången i historien som ett land är splittrat. Författaren, professor em. i Gamla testamentets exegetik i Lund, tar här upp några andra exempel, dels från det förra seklet, dels från biblisk tid.

FREDRIK BROSCHÉ
Kristus har uppstått och lever i mig
Jesu Kristi uppståndelse är ett historiskt faktum. Men den är mer än så. Den är också ett pågående skeende i den troendes ande och liv. Uppståndelsen sker här och nu. Så tänkte både Augustinus och Luther. I denna artikel reflekterar docent Fredrik Brosché över vad detta betyder för oss, inte minst inför vårt åldrande och vår död. Att bära evighetens liv i oss redan här och nu. – Författaren har bl.a. varit studentpräst i Uppsala och föreståndare vid Kyrkans själavårdscentrum i Göteborgs stift.

MARKUS HAGBERG
Byte av uppdrag inom vigningstjänsten
Ett förslag har lagts om möjligheten att byta uppdrag inom vigningstjänsten, från diakon till präst, från präst till diakon. Förslaget som nu föreligger har emellertid påtagliga brister, vilket gör det tveksamt som text i Kyrkoordningen. Oklarheten om vad begreppet »vigningstjänst» egentligen betyder liksom en strävan att försöka skriva texten så att inget av ämbetena ska känna sig underlägset ett annat skapar oklarheter. Om detta skriver här Markus Hagberg, kyrkoherde i Södra Kållands pastorat.

REFLEX
Markus Leandersson bokar bord på landets bästa pizzeria


KOMMENTARER
Värdegrunden som finns men inte finns

Rättssäkerheten i domkapitlen


FÖR PREDIKAN
ALVE SVENSSON
Tredje söndagen efter Trettondedagen


TORD NORDBLOM
Septuagesima

SPT
NR 26
18/12 2020 • ÅRGÅNG 62


LEDARE
Evigt född ur Faderns hjärta
Människosynen och inkarnationens nödvändighet


ARTIKLAR
HAKON LÅNGSTRÖM
Förunderligt och märkligt


ANDERS GÖRANZON OCH MIKAEL WINNINGE
När är tiden inne att översätta Nya testamentet?
Under senare tid har det funnits en diskussion om behovet av en ny bibelöversättning. Bland annat uttryckte Anders Alberius, som tidigare varit generalsekreterare för Svenska Bibelsällskapet, en sådan önskan i en artikel i SPT 23/2020. I september i år beslöt så Bibelsällskapet att en ny översättning ska göras. Om detta, om vilka principer som ska gälla och om vilken målgruppen är för översättningen, skriver här Anders Göranzon och Mikael Winninge, generalsekreterare respektive översättningsdirektor för Svenska Bibelsällskapet. Med tanke på att en ny bibelöversättning också är ett ekumeniskt projekt publiceras denna artikel även i Signum och Svensk kyrkotidning.

SVANTE ÖGREN
Kyrkokrisens början – för hundra år sedan II
I denna andra del av sin artikel fortsätter Svante Ögren, kyrkohistoriker bosatt i Sigtuna, beskrivningen av utvecklingen under 1910-talet för Svenska kyrkan, hennes relation till staten och den krissituation som hon befann sig i. Och, som sagt, vad som då skedde återverkar än i dag på Svenska kyrkans situation, inte minst genom den partipolitisering och inre sekularisering som pågått sedan decennier. Artikelns första del var publicerad i förra numret av SPT.

BERTH LÖNDAHL
I tomrummet efter Gud


REFLEX
Jonas Lidén stöter på en stötesten av kött


FÖR PREDIKAN
BO JOHANNERYD
Nyårsdagen


TOM RANDGARD
Söndagen efter Nyår


DANIEL WIHLBORG
Trettondedag Jul


MAGNUS MAGNUSSON
Första söndagen efter Trettondedagen

THOR EKWALL
Andra söndagen efter Trettondedagen


SPT
NR 25
4/12 2020 • ÅRGÅNG 62


LEDARE
Medarbetarskap – med kyrkans identitet som grund


ARTIKLAR
SVANTE ÖGREN
Kyrkokrisens början – för hundra år sedan, I
Under 1910-talet var det en intensiv debatt om kyrkan, religionsfriheten och relationen mellan kyrka och stat. Det var också då, när sambandet mellan församling och kommun med början i skolväsendet började upplösas, som en strävan från politiskt håll växte fram. Kyrkan skulle mer eller mindre kontrolleras av staten, och religionsfriheten skulle även gälla inom kyrkan. Följderna av den tidens idéer och vägval präglar än i dag Svenska kyrkan. Kyrkokrisen för hundra år sedan fick dagens kyrkokris till följd. Författaren är kyrkohistoriker och bosatt i Sigtuna.

ANDERS ALBERIUS
Någon måste vägleda mig
I denna artikel skriver författaren, domprost em. och tidigare generalsekreterare för Svenska Bibelsällskapet, om hur mötet mellan aposteln Filippos och den etiopiske hovmannen kan ses som en modell för andligt vägledarskap. Bibeln har hos etiopiern väckt den längtan som öppnar för samtalet och vägledningen med Filippos. Men det räcker inte att språkligt förstå för att Bibeln ska öppna sig. Etiopierns exempel visar oss att det behövs en egen längtan, en medmänniska och Andens hjälp.

REFLEX
Johan Thelin ger en lektion om skiljetecken


KOMMENTAR
Skolans läromedel om kristen tro


FÖR PREDIKAN
MARKUS LEANDERSSON
Julnatten och Juldagen


JOHAN DANZ
Annandag Jul


STEFAN NYLANDER
Söndagen efter Jul


SPT
NR 24
20/11 2020 • ÅRGÅNG 62


LEDARE
Prästroll i förändring


ARTIKLAR
HANS WOLFBRANDT
Växande och levande församling – ett exempel från Bohuslän
Att bygga, nytt och omstarta församlingar tillhör det mest avgörande för Svenska kyrkans framtid. För den utvecklingen behövs goda modeller. Vad får en församling att växa? Ett gudstjänstliv att utvecklas? Fler att vilja delta i mässorna? Författaren är kyrkoherde i Lysekils församling om vilken den här artikeln handlar – en god modell för församlingsförnyelse.

MARIA-HELENA KARLQVIST
En ny kyrkohandbok växer fram, II
I denna andra del av sin artikel om framväxten av den nya kyrkohandboken fortsätter författaren, som är filosofie master i religionsvetenskap (kyrkohistoria), Linköpings universitet, sin genomgång av debatten kring och kritiken mot det förslag som resulterade i Kyrkohandbok 2017. Trots den omfattande kritiken var handbokskommittén ovillig att ta till sig synpunkter. Artikeln avslöjar hur handbokskommittén direkt mörkat synpunkter, inte gjort någon rättvisande sammanställning av remissvaren och utformat den officiella utsända remissen på ett sådant sätt att den skulle ge de önskade svaren.

HAKON LÅNGSTRÖM
Sällan ställda frågor
Frågor som ingen ställer i dag är ändå frågor som kyrkan behöver svara på. I all förkunnelse med insikt i människans relation till en nådig Gud krävs att kyrkan och predikanten är tydlig med lag och evangelium, med vad som på djupet befriar en människa. Författaren är domprost em. i Stockholm.

REFLEX
Maria Löfberg är tacksam för det udda


KOMMENTAR
Tänka nytt om stift och biskop
Biskoparna om klosterlivet


FÖR PREDIKAN
MÅNS NORRSÉN
Andra söndagen i Advent


ÅKE REINHOLDSSON
Tredje söndagen i Advent


BERTIL GÖRANZON
Fjärde söndagen i Advent


SPT
NR 23
6/11 2020 • ÅRGÅNG 62


LEDARE
Konstitutionell kris


ARTIKLAR
STEN HIDAL
Uppenbarelsen, Guds ord och Bibeln
Rubrikens tre huvudord är viktiga begrepp för kyrkan, men de är inte är helt enkla att definiera. I denna artikel reder författaren, professor em. i Gamla testamentets exegetik i Lund, ut begreppens ursprung, sammanhang och hur de kan förstås. SPT publicerar några artiklar om Bibeln ur olika aspekter och med olika förhållningssätt. En första artikel, av Karl Henrik Wallerstein, var publicerad i nr 21/2020.


ANDERS ALBERIUS
Ge oss en ny bibelöversättning!
Behöver vi en ny bibelöversättning? Författaren, domprost em. och tidigare generalsekreterare för Svenska Bibelsällskapet, argumenterar starkt för detta och motiverar varför. Det behövs en ny översättning av såväl språkliga som exegetiska skäl, och Svenska Bibelsällskapet bör ansvara för en sådan. Varför inte ha utgivningen klar till 2026 – femhundraårsminnet av den första svenska översättningen av Nya testamentet?


MARIA-HELENA KARLQVIST
En ny kyrkohandbok växer fram, I
2017 fick Svenska kyrkan en ny Kyrkohandbok. Debatten och kritiken mot den hade dock innan dess varit omfattande, både vad gällde själva processen fram till färdigt förslag som innehållsliga frågor. Trots den omfattande kritiken från liturgisk och musikalisk expertis var handbokskommittén ovillig att ta till sig synpunkter. I denna artikel granskas inte bara debatten utan framför allt de insända spontanremisserna. Här avslöjas hur handbokskommittén direkt mörkat synpunkter och inte gjort någon rättvisande sammanställning av remissvaren. I den officiella remissen har man ställt sådana vägledande frågor som skulle ge de önskade svaren. Artikeln visar hur det gick till. Författaren är filosofie master i religionsvetenskap (kyrkohistoria) vid Linköpings universitet. Artikelns andra del kommer i nästa nummer av SPT.


REFLEX
Berit Simonsson om himmelska dofter


KOMMENTAR
Härnösands stifts beslut att avskeda biskopen


FÖR PREDIKAN
BO JOHANNERYD
Söndagen före Domssöndagen


CARL MAGNUS ADRIAN
Domssöndagen


DAN SARKAR
Första söndagen i Advent


SPT
NR 22
23/10 2020 • ÅRGÅNG 62


LEDARE
Yttrandefrihet, åsiktskorridor och samtalsklimat


ARTIKLAR
ANDERS JARLERT
Riddarna på Rhodos – i dag
Riddarna på Rhodos är inte den mest lästa och uppmärksammade av Bo Giertz romaner, utan den har levt i skuggan av Stengrunden och Tron allena. Men, som författaren, professor em. i kyrkohistoria, här visar så finns i Riddarna på Rhodos ingen direkt reformations- eller väckelseproblematik. Den fokuserar mer på vad som händer när man varken tar vara på kyrkans eller väckelsens arv utan förlitar sig på sin egen kraft och uppfinningsrikedom, utan att fråga efter vare sig kontinuitet eller förnyelse i djupare mening. Giertz roman har fått förnyad aktualitet med tanke på att Hagia Sofia för en tid sedan blev moské.

LENNART SJÖSTRÖM
När Sjömansvårdsstyrelsen blev SKUT
Nuvarande SKUT – Svenska kyrkan i utlandet – har en historia som kan härledas tillbaka till 1600-talet. Författaren, som under många år varit utlandspräst och även haft andra uppdrag knutna till SKUT, berättar här dess historia från begynnelsen fram till vår tid. Vad som en gång var Svenska kyrkans sjömansvårdsstyrelse förändrades under sjuttiotalet till SKUT med en delvis annan inriktning. Behoven har minskat, liksom anslagen, förändringar som vi här får ta del av.

STIG NORIN
Främlingen mitt ibland oss
I denna recensionsartikel tar recensenten, professor em. i bibelvetenskap i Uppsala, sig an Karin Tillbergs avhandling The Outsider in Our Midst. Avhandlingen utreder hur två till synes motsägande bibeltexter ska förstås, Jes. 56:1–3 och Neh. 13. Frågan är om motsättningen är skenbar eller reell.

REFLEX
Per Dahl om ledarskapets kamp


KOMMENTARER
Episkopatets ställning
Svenska kyrkans värdegrund
Kulturverksamhet för fem miljarder


FÖR PREDIKAN
BIÖRN FJÄRSTEDT
Alla helgons dag


MARKUS KLEFBECK
Alla Själars dag


CHRISTIAN BRAW
Tjugoandra söndagen efter Trefaldighet


SPT
NR 21
9/10 2020 • ÅRGÅNG 62


LEDARE
Biskoparna i nödens tid


ARTIKLAR
CHRISTER FJORDEVIK
Diakoni och diakonat – några tankar i kristider
I denna artikel om diakonatet belyses både dess rötter i den tidiga kyrkan och dess renässans under 1900-talet. Diakonens uppgifter har kommit att bli olika i den romersk-katolska kyrkan och i Svenska kyrkan. I den förra har diakonen även liturgiskt större befogenheter, medan i den senare har diakonatet fått en rent karitativ inriktning. Diakonens uppgift och sändning bör emellertid synliggöras i söndagens högmässa genom att denne alltid har en aktiv roll i liturgin. Författaren är präst i Värnamo och teol. dr på en avhandling om Andra Vatikankonciliets diakonatreform.

KARL-HENRIK WALLERSTEIN
Slaget om Bibeln och dess tillförlitlighet
Frågan om Bibeln och bibelsynen är ständigt en brännande fråga för kyrka och teologi. Här diskuterar författaren den historisk-kritiska bibelsynen och hur den reducerar kyrkans och prästers tilltro till Guds levande tilltal genom Bibelns ord. I mötet med Bibeln måste man såväl inom vetenskapen som inom kyrkan beakta dess övernaturliga dimensioner. Författaren är kyrkoherde i Göteryds pastorat och teol. dr.

MIKAEL ISACSON
Fader vår – när får man använda den?
Teol. dr Mikael Isacson är kyrkoherde i Kungälv-Ytterby församling. Han har disputerat i Nya testamentets exegetik på en avhandling om Ignatios av Antiokia och är särskilt intresserad av hur Bibeln används i gudstjänst och liturgiska texter. I denna artikel utreder han hur de två versionerna av Herrens bön – Vår Fader och Fader vår – förhåller sig till varandra i liturgin, i mässor och kyrkliga handlingar. Kan det äldre alternativet, Fader vår jämställas med huvudalternativet Vår Fader? Är det fritt att använda Fader vår som enda eller första alternativ eller måste tillstånd begäras från domkapitlet? Han besvarar dessa frågor genom att utgå från förarbetena till nuvarande kyrkohandbok.

REFLEX
Ann Lång skriver om att älska i alla fall


KOMMENTARER
Troende elever blir kränkta
Koranbränning och bokbål


FÖR PREDIKAN
NIKLAS ADELL
Nittonde söndagen efter Trefaldighet


THOMAS HOLMSTRÖM
Tjugonde söndagen efter Trefaldighet


SPT
NR 20
25/9 2020 • ÅRGÅNG 62


LEDARE
Kyrkomöte, centralisering och sprattelgubbar


ARTIKLAR
BRITT-KARIN EKSTRAND
Kyrkans liturgiska skattkista
Att återerövra försvunna eller försummade bruk kan av många skäl vara angeläget. Likaväl som det kan vara ett tydligt liturgiskt bidrag till själva skeendet i mässan kan det också vara ett pedagogiskt förtydligande. Vad betyder detta? Varför gör vi så här? Men när prästen och församlingen gräver i kyrkans liturgiska skattkista får det inte bli ett självändamål utan ska ingå i ett levande mässfirande, skriver författaren, som är komminister i Balingsta pastorat, Uppsala stift.

SVERKER JULLANDER
»Till gammalkyrkliga texter». Latinet i Otto Olssons kyrkliga vokalmusik
Otto Olsson är en av svensk kyrkomusiks giganter, kanske den störste. Till hans större verk, Requiem, Te Deum, Credo Symphoniacum, bör även läggas Sex latinska hymner. Olsson skrev i en tid då det var ovanligt med svensk kyrkomusik på latin. Ändå valde Olsson att tonsätta latinska liturgiska och bibliska texter, något som vittnar om hans syn på kyrkans katolicitet. Olssons tonspråk är traditionellt romantiskt men ändå personligt, vilket medförde att hans kompositioner under en period av musikalisk »nysaklighet» delvis kom att förbises. Under sjuttiotalet skedde dock en viss renässans. – Författaren är senior professor i musikalisk gestaltning vid Musikhögskolan i Piteå och har disputerat på en avhandling om Otto Olsson. Här skriver han om latinets ställning i Olssons kompositioner.

KARL-ERIK TYSK
Vad betyder det att de kristna glider isär?
I denna artikel diskuterar författaren, som är kyrkoherde emeritus, hur de teologiska gränslinjerna i dag inte främst går mellan kyrkosamfunden utan rakt genom dem. Detta gäller frågor som kristologi och etik. Inom den romersk-katolska kyrkan tycks finnas större utrymme för att uttrycka uppfattningar som inte är kongeniala med den officiella uppfattningen än vad som är fallet i Svenska kyrkan. Författaren menar att Svenska kyrkan här har något att lära sig, nämligen att inte avgränsa sig utan i stället inkludera dem som inte självklart anammar den officiella linjen.

REFLEX
Markus Leandersson muntrar med unikt ounika begravningar


KOMMENTARER
Folkkyrka i minoritet
Tro och solidaritets kongress


FÖR PREDIKAN
STIG NORIN
Den helige Mikaels dag


JOHAN THELIN
Tacksägelsedagen


SPT
NR 19
11/9 2020 • ÅRGÅNG 62


LEDARE
Att bygga kyrka


ARTIKLAR
MAJA KARIN LINDAHL
På spaning efter samtida mystik
Finns det en dagens mystik? Författaren spanar och finner den men visar också att mystiken har djupa rottrådar i kyrkans historia. Det finns i dag en växande längtan inte bara efter en odefinierad andlighet utan också efter en djupare gudserfarenhet. Artikeln försöker definiera mystiken och dess teologi och landar i insikten att den handlar om Guds närvaro, det djupa mötet, att vara berörd av Guds kärlek. Författaren är teologie master och prästkandidat i Växjö stift.

INGVAR BENGTSSON
Bo Giertz uppväxtmiljö och val av livsväg i nytt ljus
Här presenteras nya uppgifter om Bo Giertz dop och om hans fars förhållande till tron. Vidare belyses Giertz studieväg från det att han började läsa medicin till att sedan via humanistiska ämnen ändra inriktning till att bli präst – en kallelse han inte kunde undkomma. Författaren är teol.dr och stiftsprost em.

CHRISTIAN BRAW
I anfäktelsens virvlar
I dag talar vi alltför lite om anfäktelsen, om trons utsatthet, om själens vånda, om tomheten och övermodet och Guds frånvaro. I denna artikel skriver författaren, präst och docent, om den anfäktelse som drabbade Peter Lorenz Sellergren men som också påverkade honom till den radikala omvändelse som drev ut honom ur rationalismens fängelse, ut ur alkoholism och herrskapsliv, för att i stället driva honom till Kristus. Vad Sellergren fick erfara förvandlade honom till en av de stora väckelsepredikanterna och själasörjarna till vilken många sökte sig långa vägar för att höra hans predikningar och få själavårdande råd. Men själens sökande är sig likt. Sellergrens erfarenheter är aktuella även för den moderna människan.

REFLEX
Jonas Lidén funderar över vems ansvaret är


KOMMENTARER
Kyrkligt saftkalas


FÖR PREDIKAN
KARL-ERIK TYSK
Femtonde söndagen efter Trefaldighet


ROLAND KRISTENSSON
Sextonde söndagen efter Trefaldighet


SPT
NR 18
28/8 2020 • ÅRGÅNG 62


LEDARE
Optimisten, pessimisten och kyrklig centralisering


ARTIKLAR
ANDREAS STENKAR KARLGREN
Nödrätten i allmänkyrklig tradition
Författaren är advokat. Han har företrätt såväl enskilda som organisationer vid överklaganden av domkapitelsbeslut. Här skriver han om nödrätten i kyrkans historia. En sådan rätt kan inte generaliseras utan kräver en bedömning från fall till fall, men den är inte utesluten, eftersom kyrkorätten till sitt väsen är underkastad den gudomliga och naturliga rätten. Det krävs korrespondens med den gudomliga rätten för att rätten ska vara legitim och bindande.


HANS S.A. ENGDAHL
Jonas Jonsons Missionärerna – några kommentarer
I denna artikel fördjupar och problematiserar författaren några teman i Svenska Kyrkans Missions arbete under främst perioden 1874–1974. Utgångspunkten är den bok om Missionen som biskop em. Jonas Jonson publicerade förra året. Teman som ytterligare blir belysta är bekymmer vad gäller tysk, luthersk mission, biskopsämbetet, ekumeniken, samt att ett par personer fått en dominerande plats i boken.


JONAS JONSON
Kommentar till Engdahls artikel
Biskop em. Jonas Jonson svarar här på Hans S.A. Engdahls artikel och reflektioner utifrån Jonsons bok Missionärerna. 100 års missionshistoria kan inte sättas på en formel, därtill är den alltför komplex och rik


REFLEX
Johan Thelin om Veras saknad


KOMMENTARER
Vigselrätt och vigselplikt

Högkyrkligheten i Church of England


FÖR PREDIKAN
ÅKE ELDBERG
Trettonde söndagen efter Trefaldighet


KJELL PETERSSON
Fjortonde söndagen efter Trefaldighet


SPT
NR 17
14/8 2020 • ÅRGÅNG 62


LEDARE
Det för kyrkan normerande


ARTIKLAR
ÅSA HAGBERG
Att förklara det Outgrundliga
Det enkla och det outgrundliga. Författaren söker det språk som inte förenklar och förringar det heliga utan låter det outgrundliga lysa fram genom orden. Som att ledsaga ett barn – antingen i det omedelbart tillgängliga eller vandra med det in i en större språkvärld, in i det som inte kan sägas men ändå söker sitt språk. Men framför allt: Låt oss inte förenkla det heliga. Åsa Hagberg är författare och psalmist med särskild inriktning på kyrkliga texter. Hon var Anders Frostensonstipendiat 2006, 2009, 2010 och har i flera omgångar tagits ut till stiftelsens Psalmskola. I SPT 6/2019 skrev hon om Psalmen i vår tid.

MARIA LÖFBERG
Dagens kyrkomusik från min horisont
Här ger Maria Löfberg, tonsättare och organist i Falkenberg, sina personliga reflektioner om ny och gammal kyrkomusik. Vad krävs för att ny kyrkomusik ska bli bra? Vilken förväntan kan man ha på tonsättaren? För författaren är kombinationen av ord och musik avgörande. Ordet får förstärkas av musiken, som gärna får vara enkel men inte banal. Eller svår och mer krävande när så behövs. Maria Löfberg har också tillsammans med prästen och poeten Bertil Murray skrivit en serie psalmer för hela kyrkoåret. Båda ingår också i SPT:s redaktion.

BJÖRN FYRLUND
Psalmboksrevision förr och nu
Här diskuteras främst den psalmbok som kommit att kallas Wallins psalmbok. Författaren lyfter fram teologiska ansatser, överväganden och den teologiska rikedomen av motiv i en psalmbok. Författaren är teol.dr och komminister.

TORD NORDBLOM
Att komma tillrätta med prästbristen
Med utgångspunkt från början av förra seklet, då prästbristen var stor och besvärande, visar författaren på möjliga vägar för att komma tillrätta med dagens prästbrist. För hundra år sedan skedde en genomgripande förnyelse på många plan inom Svenska kyrkan, vilket ledde till att antalet prästkallelser markant ökades inom några få år. Vår tids prästbrist kräver omtanke – vad kan främja att antalet prästkallelser ökar? Tord Nordblom, som är kyrkoherde emeritus, avslutar artikeln med sju konkreta förslag på åtgärder.

REFLEX
Maria Löfberg undrar när normalt blir normalt igen


FÖR PREDIKAN
JONAS LOCKMAN LUNDGREN
Elfte söndagen efter Trefaldighet


YNGVE KALIN
Tolfte söndagen efter Trefaldighet


SPT
NR 16
31/7 2020 • ÅRGÅNG 62


LEDARE
När församlingarna ställer om


ARTIKLAR
KNUT ALFSVÅG
Gud övergiven av Gud på korset
Nya testamentet beskriver förhållandet mellan Fadern och Sonen som en inre spänning hos Gud. Å ena sidan Guds vrede över människans avfall och synd, å andra sidan Jesus som solidariserar sig med syndare. Jesu trohet mot Fadern leder till att Gud och människa försonas genom Jesu död och uppståndelse. Men spänningen mellan dom och nåd finns kvar i Nya testamentet, en spänning som inte heller i dag får upphävas. Om detta skriver författaren, som är professor vid Fakulteten för teologi, diakoni och ledarskap, VID, Stavanger.

TOMAS NYGREN
Går det att predika lag och evangelium i dag? II
I denna andra del av sin artikel om att förkunna lag och evangelium i dag tar författaren upp ytterligare ett par modeller som kan anknyta till människors livsförståelse i dag. Att både bevara och förnya lag-evangelie-förkunnelsen är lika angeläget i dag som för några decennier sedan. Författaren är teol. dr och lektor i systematisk teologi vid Johannelunds teologiska högskola. Artikelns första del var publicerad i SPT nr 14/15.

JOHAN THELIN
Ordet vart kött
Att skriva Guds Ord? Inte genom att skriva om, skriva nytt utan genom att pränta ned Ordet för hand. Det handskrivna Ordet kan vara en meditation över Ordet. Om detta funderar Johan Thelin, kyrkoherde em.

REFLEX
Berit Simonsson om prästen som bara gjorde vad han skulle

FÖR PREDIKAN
HANS LINDHOLM
Nionde söndagen efter Trefaldighet

MIKAEL LANDGREN
Tionde söndagen efter Trefaldighet


SPT
NR 14/15
3/7 2020 • ÅRGÅNG 62


LEDARE
En värdig död?


ARTIKLAR
BERTH LÖNDAHL
Gåvor till varandra
Kyrkan som evangelisk-katolsk har varit ämne för ett flertal artiklar i SPT under de två senaste åren. I denna artikel fokuserar författaren, SPT:s redaktör, på hur kyrkosamfundens särarter kan förhålla sig till det katolska. Artikeln visar att en viktig orsak till nationalkyrkornas inre sekularisering är att de som enskilda kyrkor och självständiga nationella enheter kan fatta beslut i läro- och ordningsfrågor utan hänsyn till övriga kyrkor. I en senare artikel kommer författaren att ta upp hur den lokala församlingen kan leva i evangelisk katolicitet.

TOMAS NYGREN
Går det att predika lag och evangelium i dag? I
Med utgångspunkt från en traditionell modell, som saknar anknytning till människors livsförståelse i dag, visar Nygren på alternativa modeller som bevarar och förnyar hur lag och evangelium kan förkunnas, något som är lika angeläget i dag som för några decennier sedan. Men hur denna förkunnelse behöver aktualiseras i nuet. Författaren är teol. dr och lektor i systematisk teologi vid Johannelunds teologiska högskola.

BO JOHANNERYD
Det profetiska i vår predikan
Vad är profetisk predikan i vår tid? Är den främst en politisk predikan som tar ställning i samhällsfrågor eller är dess uppgift en annan? Författaren, som är teol. dr och medlem i SPT:s redaktion, utreder hur begreppet kan förstås i det bibliska sammanhanget. Han visar hur det profetiska budskapet hör hemma i den kristna församlingens/kyrkans gemenskap. Även om det profetiska i Gamla testamentet många gånger har en social/samhällelig inriktning, kan det profetiska budskapet aldrig förstås enbart som ett socialt/samhälleligt budskap. Det profetiska draget i predikan handlar inte främst om dess sociala eller politiska innehåll utan om att vara ett aktuellt budskap från Gud som i den helige Andes kraft kan beröra dem som lyssnar.

REFLEX
Per Dahl vill kommunicera tron


KOMMENTARER
Avslöjande gudstjänststatistik


FÖR PREDIKAN
STEFAN NORDLANDER
Sjätte söndagen efter Trefaldighet


GÖRAN SIMONSSON
Kristi Förklarings dag


BERTIL MURRAY
Åttonde söndagen efter Trefaldighet


SPT
NR 13
18/6 2020 • ÅRGÅNG 62


LEDARE
Meningen med livet


ARTIKLAR
ANDERS BROGREN
Stasiagenter i Lund
Elisabeth Braws bok God´s Spies, The Stasi´s Cold War Espionage Campaign inside the Church (2019) har hos författaren väckt tankar till liv, minnen från sextiotalets kalla krig, iakttagelser om vilka personer och sammanhang i Svenska kyrkan som var påverkade. Artikeln är en både personlig och klargörande framställning av en tidsepok, där det splittrade Europa påverkade ända in i det teologiska studentlivet. Författaren är prost h.c. och tillhör SPT:s redaktion.

PETER BEXELL
Hagioskop
Digitalsända mässor och deltagande online väcker nya frågor. Om detta har SPT skrivit tidigare, bl.a. i ledare i nr 10 och 11 (se även under Kommentarer i detta nummer). Författaren fördjupar här perspektiven ytterligare genom att visa på betydelsen av den fysiska närvaron i mässan, kyrkan som gemenskap och att realpresensen kanske inte bara gäller Kristi kropps och blods närvaro i brödet och vinet – utan också gudstjänstdeltagaren. Ytterst är förmedlingen av mässfirandet via webben endast till för att ge en bild av mässan och ersätter inte mässans realitet. Författaren är teol.dr och stiftsadjunkt em.

NIKLAS ADELL
Om församlingsinstruktionerna
Vad en församlingsinstruktion ska innehålla finns angivet i Kyrkoordningen. Men räcker det? Hur brukar denna fyrdelade uppgift fokuseras i instruktionerna? Författaren, som varit präst i S:t Hans kyrka i Linköping, söker här något som instruktionerna ofta saknar, väsentligheter som förbises. Desto mer borde man reflektera över vad en församlingsinstruktion ska innehålla genom att läsa Pastoral: För en församling i Svenska kyrkan. Författaren är en av redaktörerna för den boken.

REFLEX
Ann Lång hyser blandade känslor


KOMMENTARER
Överklagandenämnden upphäver avkragning
Stärker pandemin religionen?


FÖR PREDIKAN
HANS HANSSON
Tredje söndagen efter Trefaldighet


MATTIAS SUNDKVIST
Fjärde söndagen efter Trefaldighet


BJÖRN BÄCKERSTEN
Apostladagen


SPT
NR 12
5/6 2020 • ÅRGÅNG 62


LEDARE
Kyrka och gudstjänst i coronatider


ARTIKLAR
TOMAS NYGREN
Luthers pestskrift och vår tids epidemi
I samband med att Wittenberg drabbades av böldpest ställdes frågan till Martin Luther huruvida man skulle lämna staden eller stanna kvar. Luther svarade med en liten skrift, som i dag med pågående coronapandemi är lika aktuell som den var då. Tomas Nygren är teol.dr och lektor i systematisk teologi vid Johannelunds teologiska högskola.

OLOPH BEXELL
När Societas Sanctæ Birgittæ bildades
Här berättar författaren, professor em. i kyrkohistoria, om hur Societas Sanctæ Birgittæ (SSB) bildades för 100 år sedan. Eller för att säga det enkelt: När, var, hur och av vem grundades SSB. Artikeln är en inför trycket överarbetad version av ett anförande, som var avsett att hållas i Tyska S:ta Gertruds kyrka i Stockholm vid SSB:s jubileumshögtid på dess 100-årsdag den 23 mars 2020. På grund av rådande viruspandemin blev den inställd liksom sommarens generalkapitlet i juli. Jubiléet firas i stället 2021.

ANDERS RÖNNBLOM
Himmelska uppenbarelser
Den heliga Birgitta tillhör dessa berömdheter som alla känner till men få har läst. Hon är dessutom ett av Europas skyddshelgon och det svenska helgon som i den romersk-katolska kyrkan utan jämförelse är den mest välkända. Författaren, som är docent och överläkare i gastroenterologi vid Akademiska sjukhuset i Uppsala, har närläst hennes uppenbarelser. Han lyfter fram hennes tankar om exempelvis avlaten, askesen, skärselden, djävulen och flera andra ämnen. Somligt är för vår tid främmande, annat mer aktuellt.

OLOF EDSINGER
Den narcissistiska människan. II
Vår tid och kultur beskrivs ofta som en narcissistisk kultur, en kultur då människan är upptagen av sig själv med ett osäkert jag beroende av bekräftelse. I denna andra del av sin artikel tar Olof Edsinger, generalsekreterare för Svenska Evangeliska Alliansen, upp frågan om vilka följderna blir för förkunnelsen och hur den kan utformas för att beröra och förändra i vår tid. När skuldinsikten och syndamedvetandet inte finns, däremot en stark erfarenhet av skam, påverkas själavården och förkunnelsen.

REFLEX
Markus Leandersson konfirmerar Paulus


FÖR PREDIKAN
GUNNAR HYLTÉN-CAVALLIUS
Första söndagen efter Trefaldighet


BO JOHANNERYD
Midsommardagen


MAGNUS SKREDSVIK
Den helige Johannes Döparens dag


SPT
NR 11
22/5 2020 • ÅRGÅNG 62


LEDARE
Mässa on-line? Mässa på riktigt?


ARTIKLAR
OLOF EDSINGER
Den narcissistiska människan. I
Vår tid och kultur beskrivs ofta som en narcissistisk kultur, en kultur då människan är upptagen av sig själv med ett osäkert jag beroende av bekräftelse. I denna artikel berörs dels orsakerna till vår tids narcissism, dels hur de påverkar trons vittnesbörd. Det klassiska mönstret av synd-förlåtelse, skuld-nåd och lag-evangelium blir ofta inte förstått av en narcissistisk person, som snarare plågas av skam i ett behov av att bli bejakad. I artikelns andra del, som publiceras i nästa nummer av SPT, tas frågan upp om vilka följderna blir för förkunnelsen och hur den kan utformas för att beröra och förändra i vår tid. – Olof Edsinger är generalsekreterare för Svenska Evangeliska Alliansen.

MIKAEL ISACSON
Vad gör en bra liturg?
Författaren är teol. dr och kyrkoherde i Kungälv. Här ger han goda och handfasta råd till varje liturg. Hur bör en präst göra för att utvecklas i sitt liturgiska agerande? Och vad gör en bra liturg? Artikeln är en bearbetning av ett föredrag hållet på Biskopens prästdag i september 2019 i Göteborgs stift.

ERIK GISLASON
Domen och sekulariseringen
I denna artikel analyserar författaren hur predikoutkasten i Svensk Kyrkotidning, Kyrkans Tidning, Svensk Pastoraltidskrift samt Kyrka och Folk har behandlat Domssöndagens texter. Perioden som undersöks är 1961–2011, en tid då utläggningarna förändrades påtagligt, inte minst i SKT och KT. Artikeln utgör en bearbetning av en magisteruppsats i teologi. Författaren är teol. mag. och står inför sin prästvigning till sommaren.

REFLEX
Jonas Lidén tappar inte fokus

FÖR PREDIKAN
OWE JOHANSSON
Pingstdagen

DAG SANDAHL
Annandag Pingst

CARL-JOHAN AXSKJÖLD
Heliga Trefaldighets dag


SPT
NR 10
8/5 2020 • ÅRGÅNG 62


LEDARE
Så länge det finns hopp finns det liv


ARTIKLAR
HENRIK TOBIN
Psalmboken – en brokig historia. II
Henrik Tobin fortsätter sin genomgång av psalmbokens historia. I artikelns första del, publicerad i SPT 9/2020, behandlade han psalmbokens formande förhistoria under årtusendet före Kristus fram till reformationstiden. I denna andra del ligger fokus på psalmboken i den svenska kontexten. Tobin berör inte bara de officiella psalmböckerna i Svenska kyrkan utan även de sångskatter som vuxit fram i såväl katolska som frikyrkliga miljöer. Artikeln tillhandahåller ett underlag för det psalmboksarbete som initierats av Svenska kyrkans kyrkomöte men som fortfarande är på förberedelsestadiet.

BO JOHANNERYD
Skriftetalet – i går, i dag, i morgon
Vilken funktion har beredelseordet i dagens mässfirande? Från att ha varit ett tydligt skriftetal kom med Kyrkohandboken 1986 några alternativ med färdigformulerade beredelseord. KH 2017 har ytterligare minimerat beredelsens karaktär av klassiskt skriftermål genom att inte tala om beredelseord utan om inledningsord. Här skildras skriftermålets historia och hur det förändrats in i vår tid. Författaren är teol. doktor och medlem av SPT:s redaktion.

KJELL PETERSSON
Grundläggande om kyrkorätt
Kjell Petersson från SPT:s redaktion anmäler den nyutkomna antologin i kyrkorätt Med god ordning och efter Guds vilja. Redaktör för antologin är direktor Leif Nordenstorm, Fjellstedtska skolan.

REFLEX
Johan Thelin hoppar och hoppas


KOMMENTARER
Församlingen där tron är ett problem


FÖR PREDIKAN
ALF WESTERGREN
Bönsöndagen


BENGT HOLMBERG
Kristi himmelsfärds dag


JOHAN KALIN
Söndagen före Pingst


SPT
NR 9
24/4 2020 • ÅRGÅNG 62


LEDARE
Behöver kyrkoråden tillsyn?


ARTIKLAR
HENRIK TOBIN
Psalmboken – en brokig historia. I
Kyrkans gemensamma sångbok, psalmboken, är en märklig skapelse. Psalmbokens historia sträcker sig över åtminstone tretusen år. Den har i sin kombination av sångsamling, bönbok, andaktshjälp, lärobok och kulturdokument många gånger varit mer spridd och älskad än självaste Bibeln, åtminstone i vårt land. Därför är det kanske inte heller så konstigt att kyrkans psalmer blivit hett debatterade, och det i de mest skilda kretsar, från fattigstugor till akademier, från analfabeter till en bildad överklass, från ateister och agnostiker till troende. Vilken bok kan slå ett sådant rekord? Författaren som är kyrkomusiker och skribent, har bland annat skrivit Den underbara harmonin (1996) och Ett gemensamt kosmos (2015).

BERIT SIMONSSON
Oasrörelsen – väckelse och förnyelse
Oasrörelsen betyder mycket inte bara inom Svenska kyrkan utan i hela den svenska kristenheten. Rörelsen är och har varit till inspiration, personlig förnyelse och fördjupning för väldigt många. Inom Oasrörelsen finns en tydlig biblisk och Jesusorienterad undervisning, som bidragit till att många församlingar förnyats. Författaren, som sedan många år är inspiratör i Oasrörelsen, ger här dels en bakgrund till Oasrörelsens och hela den karismatiska väckelsens framväxt, dels en inblick i vad rörelsen betyder i dag. Med sina många möten, och då inte minst sommarmötena, samlar Oasrörelsen tusentals människor varje år, en enorm inspirationskälla för otaliga.

LISA LERMAN
Sjung till Herrens ära, lova Hans namn!
Oasrörelsen är en lovsjungande rörelse. Där sjungs lovsånger till Herrens ära på ett sätt som annars är alltför sällsynt i Svenska kyrkan. Tillbedjan och lovsång, stillhet och kraftfull sång förenas. Om detta skriver Lisa Lerman, som är kantor och inspiratör i Oasrörelsen med uppgift att ansvara för lovsången på många av Oasmötena. Att det är inspirerande är uppenbart för var och en som deltagit. Att det är frigörande för dem som kanske annars är försagda i sitt sätt att uttrycka sin tro är synligt. Författaren förmedlar den bibliska bakgrunden till lovsången, glädjen i den och kallelsen till hela kyrkan att vara skapelsens stora lovsångskör.

REFLEX
Maria Löfberg om smittans smitta


KOMMENTARER
Kyrkan i kristider
Shekarabi – en bedjande minister?


FÖR PREDIKAN
GÖSTA MELLBERG
Fjärde söndagen i Påsktiden


HANS WEICHBRODT
Femte söndagen i Påsktiden
SPT
NR 8
9/4 2020 • ÅRGÅNG 62


LEDARE
Högtidernas högtid
Inför fastetidens slut och påskens morgon. Corona och Jesu seger.


ARTIKLAR
SVEN-ERIK BRODD
Kommunion i coronavirusets tid
I tider då covid-19 sprids över världen berörs även kyrkan. Frågor som många ställt gäller själva kommunionen. Hur kan kommunionen äga rum? Intinktion eller ej? Utdelande endast under en gestalt, av brödet? Professor em. Sven-Erik Brodd belyser här frågan.

MARKUS LEANDERSSON
Prästlöftena och Skärtorsdagens möjlighet till förnyelse
Skärtorsdagen har i den romersk katolska kyrkan kommit att bli en dag, där prästlöftena förnyas. Detta är en god ordning, inte minst när vi lever i en kyrka som Svenska kyrkan och i en tid, med snabba förändringar i fråga om såväl lära som ordningar. Författaren, som är komminister i Falkenberg, visar i den här artikeln hur en prästlöftesförnyelse kan vara till välsignelse genom att den egentliga prästkallelsen och uppdraget tydliggörs. Att bli påmind om och förnya sina en gång avgivna löften kan vara till hjälp för att fokusera på det avgörande i att vara VDM – Verbi Divini Minister.

MARKUS HAGBERG
Kyrkans partipolitisering under 90 år
I en bok av Klas Hansson (Kyrkomöte och partipolitik. Politisk påverkan på Svenska kyrkans kyrkomöte 1930–2018) beskrivs kyrkans partipolitisering. För att förstå kyrkans utveckling under senare år är boken en närmast obligatorisk läsning. Ibland kan man bland förtroendevalda möta uppfattningen att kyrkan inte alls är partipolitiserad mer än möjligen i själva valkampanjen, men i det praktiska arbetet och i besluten är partipolitiken frånvarande. Eller så möter man ett försvar för att partierna behövs i Svenska kyrkan därför att det är endast där som erfarenheten, kompetensen och möjliga ledamöter finns. I denna recensionsartikel av Markus Hagberg, kyrkoherde i Södra Kållands pastorat, blir det uppenbart hur Hansson visar att båda dessa förhållningssätt är illusioner. Det partipolitiska inflytandet är en märklig nutida anomali i kyrkan.

JACOB STILLE
Att bära sitt kors
Denna artikel är en bearbetning av ett föredrag som hölls på Laurentiistiftelsen i Lund hösten 2019. Författaren betonar betydelsen av att leva i trohet mot Kristus även när det kostar. Förutsättningen är att vi förankras i trons bas och lever i förtröstan. Författaren är präst i Träslövsläge.

REFLEX
Berit Simonsson: Vad Jesus inte gjorde


FÖR PREDIKAN
ANDERS BROGREN
Annandag Påsk


JOHANNES LECKSTRÖM
Andra söndagen i Påsktiden


MARTIN FREDH
Tredje söndagen i Påsktiden


SPT

NR 7
27/3 2020 • ÅRGÅNG 62


LEDARE
Svenska kyrkans biskopar – andliga ledare?


ARTIKLAR
MARIE ROSENIUS
Ecklesiologi och liturgi – vikten av teologisk analys
Inför Kyrkohandboken 2017 fördes en delvis intensiv debatt om liturgin och dess s