Innehåll tidigare nummer


2006-09-25

SPT
NR 16
2/8 2019 • ÅRGÅNG 61


LEDARE

Dop och doppastoral


ARTIKLAR

CARL AXEL AURELIUS
Dopet i evangelisk katolsk tradition
Det kristna livet är ett dopliv, ett liv som tänds när en människa genom dopet flätas samman med Jesus Kristus. Men som dopliv är det också ett trosliv, att den tro som bekänns i dopet är kyrkans gemensamma tro. Till den klassiska dopordningen hör såväl avsägelsen av det onda som bekännelsen till den Treenige Guden. Avsägelsen har dock efter rationalismens kritik kommit att bli otydlig och ibland uppfattats som ett främmande element. Det borde vara tvärtom. Avsägelsen i befrielsebönen borde vara tydligare i dopritualet och ligga i direkt anslutning till trosbekännelsen än som nu är fallet i Svenska kyrkans dopordning. Om detta skriver professor och biskop em. Carl Axel Aurelius.

INGER LJUNGGREN

Barnen som inte fick glädjas åt ljuset
I dag tas det för givet att en graviditet ska fullföljas i ett levande friskt barn. Ändå är det inte självklart, antalet dödfödda barn per 1000 levandefödda är 3,6 – alltså 3,6 promille. Annorlunda var det förr, antalet dödfödda var betydligt fler, likaså synen på hur föräldrar kunde sörja ett barn som föddes dött eller dog i samband med förlossningen. Även synen på hur sådana barn skulle begravas har förändrats starkt. Inger Ljunggren är f.d. arkivarie vid Landsarkivet i Göteborg. Senast har hon utgivit Själasörjare, bibliofil och kamrer, Barthold Seijerus och Falkenbergs prästgård 1706–1736 (2017) och S:t Laurentii kyrka i Falkenberg under 1700-talet, Kampen mot förfallet (2018).

I detta nummer av SPT finns även en artikel om att möta sörjande föräldrar. I nästa nummer kommer ytterligare en artikel om den pastorala handläggningen i dessa svåra situationer.


BERTIL HANBERGER

Nära livet
Barnet som aldrig fick se ljuset ... det som föddes inte till liv utan till död ... att möta föräldrar som drabbats är en svår pastoral situation. Bertil Hanberger, tidigare sjukhuspräst vid Östra sjukhuset och stiftsadjunkt vid Kyrkans själavårdscentrum i Göteborg, ger här insiktsfulla råd inför sådana möten.

EVA ÅNHAMMAR

Barnfattigdomen i församlingen
Barnfattigdom är en realitet. Även i Sverige. Här behövs församlingarna för att såväl lindra själva nöden men också för att bidra till att skammen och osynliggörandet omintetgörs. Eva Ånhammar, familjediakon i Falkenbergs pastorat och leg. psykolog, skriver om hur man arbetar med detta i Falkenberg.

REFLEX

Jonas Lidén ger sig hän åt motsägelserna


FÖR PREDIKAN

DAN SARKAR
Åttonde söndagen efter Trefaldighet

STIG WALLDIN

Nionde söndagen efter Trefaldighet




SPT

NR 14/15
5/7 2019 • ÅRGÅNG 61


LEDARE

Imperialism i nya kläder?


ARTIKLAR

SVEN-ERIK BRODD
Katolicism och protestantism
Under förra året hade SPT en serie artiklar utifrån begreppet »evangelisk katolicitet». Sven-Erik Brodd, professor em., reflekterar här vidare utifrån hur såväl »katolsk» som »protestantisk» har förståtts efter reformationen. Även om det dröjde in på 1700-talet innan »protestantisk» började användas, så finns det en avgörande skillnad mellan de båda begreppen, nämligen att »katolsk» tillhör kyrkans identitet uttryckt i hennes trosbekännelse medan »protestantisk» kommit att stå i opposition till katolicism. Författaren reder här ut begreppen och hur dessa använts. Artikeln utgör en bearbetning av en föreläsning som hölls vid Förbundet för Kristen Enhets dag för bön och samtal i april 2019 i S:t Ansgars kyrka i Uppsala.

BERTH LÖNDAHL

Vad är en kyrka? – Om det kyrkliga kulturarvet
Regeringens skrivelse om det kyrkliga kulturarvet som nyligen presenterades har fått viss medial uppmärksamhet och kritik. I grunden är skrivelsen positiv till våra kyrkor och deras användning, men där finns också en påtaglig risk för att kyrkorummens sakrala karaktär tonas ned till förmån för en bredare användning. SPT:s redaktör, som läst skrivelsen, lyfter här fram dess olika aspekter.

JOHAN THELIN

På vandring bland Roms mosaiker, II
I denna andra och avslutande del av sin vandring bland Roms mosaiker går vi in i flera kyrkor, bl.a. Santa Pudentiana och Santa Prassede, Maria Maggiore och San Clemente. Mosaiker berättar. De berättar om den kristna trons bekännelse, de berättar kyrkans historia, de berättar om helgon och martyrer. Att stå inför en av Roms mosaiker är inte främst att se ett konstverk, det är att se någonting av den tidiga kyrkans kamp under svåra tider och den Herre, som är kyrkans Herre.

KJELL PETERSSON

Kyrka i nytt landskap
I mars i år disputerade den nyvalde biskopen i Stockholm Andreas Holmberg på en avhandling som skildrar det kyrkliga livet i förorternas mångkulturella och mångreligiösa miljö. En av de viktiga saker Holmberg lyfter fram är församlingsgemenskapens betydelse i dessa kyrkor. I avhandlingen ställs viktiga frågor om Svenska kyrkan i hennes övergång från att vara nationalkyrka till att hamna i minoritet. Prosten Kjell Petersson anmäler boken.

REFLEX

Maria Löfberg söker sig till heliga marker


FÖR PREDIKAN

NIKLAS ADELL
Apostladagen


JOHAN THELIN

Sjätte söndagen efter Trefaldighet


THOMAS HOLMSTRÖM

Kristi Förklarings dag


SPT

NR 13
20/6 2019 • ÅRGÅNG 61


LEDARE

Den kyrkliga aktivismen


ARTIKLAR

CARL MAGNUS ADRIAN
Reflektioner om andlig vägledning
Den andliga vägledningen är mångfacetterad. Genom hela kyrkans historia har den levt och tillämpats. Utifrån boken Ignatiansk och luthersk andlig vägledning – likhet och olikhet av Fredrik Brosché reflekterar prosten Carl Magnus om detta, om olika vägledningstraditioner, om människors sökande och livsfrågor.

JOHAN THELIN

På vandring bland Roms mosaiker, I
Mosaikerna berättar. Liksom kalkmålningarna. I Rom finns otaliga mosaiker som berättar om kyrkans tro och historia genom de personer som framställs och de symboler som vävs in i bilden. Johan Thelin, kyrkoherde em., gör oss här uppmärksamma på motiven, deras skönhet och betydelse. Oavsett om man reser till Rom eller endast studerar mosaikerna via de bilder som kan sökas inte minst på nätet, så påminns vi också om att mosaiker liksom kalkmålningar en gång var de illitteratas bibel och dogmatik.

HAKON LÅNGSTRÖM

Vad har du för gudsbild?
Gudsbilden är under ständig diskussion som om det skulle finnas ett konstgalleri av gudsbilder, där man väljer vilken man föredrar. Hakon Långström, domprost em. i Stockholm, ifrågasätter dagens tendens att göra gudsbilden valbar. Bilder av Gud har alltid funnits. Som regel har de blivit avbilder. Så vilka gudsbilder är då sanna? Svaret är: De som Guds ord ger oss.

MÅNS NORRSÉN

Theofil – Lundaföreningen som kämpar på
Theofil är en teologisk oas i Lund med inriktning på samtal i teologi utifrån klassisk kristen tro och med Jesus Kristus i fokus, Theofil är ett komplement till den teologiska utbildningen på universitetet genom att den utgår från kyrkans tro och ger ett sammanhang för teologistuderande, men även för andra, att fördjupa sig utifrån kyrkans och den enskilde teologens behov av träning inför kyrklig tjänst. Författaren, som är ordförande i Theofil, är komminister i Markaryds församling.

REFLEX

Johan Thelin är på ett hurrande humör


FÖR PREDIKAN

MARKUS KLEFBECK
Andra söndagen efter Trefaldighet


CARL MAGNUS ADRIAN

Tredje söndagen efter Trefaldighet


KARL-ERIK TYSK

Fjärde söndagen efter Trefaldighet


SPT 12/2019

LEDARE

Vem avgör trons äkthet?


ARTIKLAR

ANDERS ALBERIUS
Herrens bön – möjliga variationer
Herrens bön har i olika sammanhang aktualiserats på nytt. Kyrkans Tidning (20/2019) gjorde nyligen en enkät om vilken version som används mest, den äldre eller den nya. Inom den romersk-katolska kyrkan används en bearbetad version av översättningen i Bibel 2000. En för alla samfund gemensam ekumenisk version saknas. Varje översättning tycks medföra problem. Vad som på grekiska och arameiska var fullt tillgängligt orsakar osäkerhet på svenska. Ska det heta prövning eller frestelse? Hur ska brödbönen översättas? Förlåtelsebönen? Anders Alberius, domprost em. och generalsekreterare för Svenska Bibelsällskapet 1992–2003, dvs. under översättningsarbetet för vad som kommit att kallas för Bibel 2000, diskuterar frågorna i denna artikel.

DAG SANDAHL

Församlingsbygge?
Hur skriver man om församlingsbygge i vår tid? Inom »frikyrkligheten» tycks det finnas en självklar iver att både starta nya församlingar och omstarta gamla kanske döende. Evangelisation och att bygga församling är något självklart. Inom Svenska kyrkan förefaller det inte vara lika tvingande. Att evangelisera och omstarta församlingar som gått i dvala krävs emellertid även där. Uppgivenheten är stor på många håll. Redskapen att förnya är alltför lite utprovade. I en serie artiklar har SPT försökt belysa frågan och ge idéer och impulser till ett omstartsprogram. Dag Sandahl, docent i kyrkovetenskap med erfarenhet av att bygga församling från grund i Två Systrars kapell i Kalmar, delar här med sig av sina tankar. Artikelns första del publicerades i SPT 11/2019.

EMANUEL SENNERSTRAND

Bibel 2000 i katolsk förpackning
Romersk-katolska kyrkan i Sverige har sedan ett par år ett pågående bibelprojekt, »Bibel 2000 i katolsk förpackning». Avsikten är förse Bibel 2000 med förklarande noter ur katolsk synvinkel. Själva översättningen förändras inte, däremot kompletteras den med ett kommenterat notmaterial. Projektet är intressant och väcker frågan, om inte även Svenska kyrkan borde ge ut en liknande kommenterad version. Författaren, som har uppdraget att genomföra projektet, är teol.kand. och bibellärare vid S:ta Elisabets folkhögskola.

REFLEX

Berit Simonsson ger sig hän åt Pingstdagens sakliga känslor


FÖR PREDIKAN

STIG NORIN
Heliga Trefaldighets dag


KJELL PETERSSON

Midsommardagen


BJÖRN FYRLUND

Johannes Döparens dag


SPT

NR 11
24/5 2019 • ÅRGÅNG 61


LEDARE

Präst – funktion eller ämbete?

ARTIKLAR

CHRISTIAN BRAW
Kristen i vetenskapssamhället
Mötet med vetenskapen. naturvetenskaplig eller humanistisk, kan vara komplicerad för den som är kristen. Beroende på vilken utgångspunkt man har kan vetenskapen både stänga och öppna dörrar i förhållande till den kristna tron, vare sig det rör sig om ett ateistiskt eller agnostiskt förhållningssätt med ett mer eller mindre dolt förakt för den kristna tron eller ett nyfiket utifrån bredare perspektiv. Christian Braw, präst och docent, berättar här om sina möten med vetenskapens olika sidor. Berättelsen blir därigenom också en översiktlig vetenskapshistoria över förra seklets andra hälft.

BO JOHANNERYD

Tro i skolan
Teol. dr Bo Johanneryd skriver här om tro i skolan, om synen på tro i allmänhet och kristen tro i synnerhet. Inom skolan finns en rent sekulär världsbild vilket komplicerar mötet med och respekten för religion. Artikeln bygger på en undersökning av Linda Vikdahl vid Södertörns högskola.

DAG SANDAHL

Majoritetssekt contra Kyrka
Vad händer i en kyrka som blir exkluderande? Även den kyrka som är majoritetskyrka riskerar då att handla enligt sektens mönster. Docent Dag Sandahl visar här hur Svenska kyrkan handlar sekteristiskt, utstötande och avgränsande, vilket på sikt leder till en utarmning av kyrkan.

REFLEX

Per Dahl vill kalla de förstenade till liv


FÖR PREDIKAN

ROLAND KRISTENSSON
Söndagen före Pingst

MARKUS LEANDERSSON

Pingstdagen

BO JOHANNERYD

Annandag Pingst

 




SPT

NR 10
10/5 2019 • ÅRGÅNG 61

LEDARE

Predikans möjlighet

ARTIKLAR

CLARA NYSTRAND
Med Gud i periferin – om predikan i dag
Vad handlar dagens predikningar om? Nöd eller nåd? En undersökning, som gjordes av bl.a. Clara Nystrand genom att ta del av ett antal predikningar, presenterades i Kyrkans Tidning 1/2019. SPT bad författaren att ytterligare belysa resultatet, vilket hon gör här på ett både personligt och översiktligt sätt. Hon konstaterar att i dagens predikningar är Gud förvånansvärt marginaliserad. Författaren är teologie master i praktisk teologi och universitetspräst i Malmö.

BO JOHNSON

De lagfromma svenskarna
Om hur evangeliet blev perifert i en kyrka som alltmer lever och förkunnar på lagens område, skriver här professor em. i Gamla Testamentets exegetik Bo Johnson. Under de senaste hundra åren har en tydlig förskjutning skett till en kristendomstolkning som mer betonar moral, som blir moralistisk och som lägger tonvikten på lagens görande mer än på evangeliets nåd.

BJÖRN FYRLUND

Jan Myrdal skriver »jagbok»
I dagarna utkommer Jan Myrdals självbiografiskt anlagda bok Ett andra anstånd. Teol. dr Björn Fyrlund skriver i denna recensionsartikel om Myrdals motsägelsefulla förhållande till den kristna tron. Å ena sidan finns ett klart avståndstagande, å andra sidan finns ett ofrivilligt beroende.

REFLEX

Ann Lång om moderskapets kraft och utsatthet

FÖR PREDIKAN

OWE JOHANSSON
Femte söndagen i påsktiden

JAN BERGENDORF

Bönsöndagen

JONAS LOCKMAN LUNDGREN

Kristi Himmelsfärds dag


SPT

NR 9
26/4 2019 • ÅRGÅNG 61


LEDARE

Teologi på glid – om vikten av det teologiska samtalet


ARTIKLAR

JOHAN TYRBERG
Svenska kyrkans dogmatiska bredd
Svenska kyrkan har en dogmatisk bredd med olika teologiska förhållningssätt. Oenigheten kan ofta vara stor, men Johan Tyrberg, biskop i Lunds stift, menar att detta också rymmer möjligheter. Avgörande är att vi samtalar, har en respektfull attityd och förlåtande inställning till varandra. Detta nummers ledare berör ytterligare denna frågeställning.


MIKAEL ISACSON & MIKAEL LÖWEGREN

Gemensam ordning för nattvardsgudstjänster?
Ett förslag om gemensam ordning för nattvardsgudstjänster inom Svenska kyrkan är ute på remiss, eftersom biskopsmötet uttryckt önskemål om en reglering så att kyrkohandbokens texter vad gäller Måltidens moment skall användas vid alla mässor, oavsett om det är huvudgudstjänst eller annan gudstjänst. En sådan förändring skulle påtagligt förändra det svenskkyrkliga gudstjänstlivet. Förslaget kan både välkomnas och ses med viss oro. Om detta skriver Mikael Isacson, kyrkoherde i Kungälv, och Mikael Löwegren, präst i Ljungby, som tillsammans även har gett ut Mässbok på Artos förlag.


BENGT HOLMBERG

En nuöversättning av Bibeln
På Sjöbergs förlag gavs 2017 ut en ny bibelöversättning, nuBibeln. Professor em. i Nya testamentets exegetik Bengt Holmberg diskuterar här såväl översättandets svårigheter i allmänhet som vilka vägval som gjorts vid översättningen till nuBibeln – en översättning som enligt förordet »är tänkt som varje vanlig människas bibel, med ett enkelt och tydligt, modernt språk som samtidigt är troget grundtexten».


MARKUS KLEFBECK

Prästbrist och arbetsmiljö
Prästbristen är alltmer besvärande för Svenska kyrkan. Alltför få kandidater, alltför få som prästvigs, alltför många lediga tjänster och alltför många som närmar sig pensioneringen. Det finns många orsaker till prästbristen. Här analyserar Markus Klefbeck utifrån sina erfarenheter som församlingsherde i Hässleby-Kråkshult och Ingatorp-Bellö församlingar möjliga orsaker till det nuvarande läget.


REFLEX

Markus Leandersson springer lika vilse som alla andra


FÖR PREDIKAN

HANS LINDHOLM
Tredje söndagen i påsktiden


JOHNNY HAGBERG

Fjärde söndagen i påsktiden


SPT

NR 8
12/4 2019 • ÅRGÅNG 61


LEDARE

Profil och verklighet


ARTIKLAR

JOHAN HERBERTSSON
På Ordet – om uppenbarelsen i Ordet
Vad gör det med teologin och predikan när vi alltmer talar om »berättelsen»? Det finns i dag en tendens att se den bibliska, kristna berättelsen ungefär som Mobergs utvandrarepos. Författaren, som är präst och teol dr, visar här på skillnaden mellan den fiktiva berättelsen som finns i till exempel en roman och den kristna »berättelsen». När vi talar om »Jesusberättelsen» eller den bibliska »berättelsen» riskerar vi att mytologisera evangeliet. Artikeln utgör en bearbetning av ett föredrag som hölls på Laurentiistiftelsen i Lund i februari i år.


ANDERS REINHOLDSSON

Tron kommer av predikan
Predikan är av avgörande vikt för församlingens liv. Varje präst är kallad att förkunna Guds ord och att själv leva i förkunnelsen och med förkunnelsen. Guds folk lever av förkunnelsen som mat och dryck, som ger liv. En förkunnelsens förnyelse och renässans är både nödvändig och möjlig. Skribenten är prost och kyrkoherde em. i Sätila. Artikeln är en bearbetning av ett föredrag på Laurentiistiftelsen i Lund i februari i år.


MAGNUS BENGTSSON

Kyrka i österled
Villkoren för att vara kyrka och att verka som präst skiljer sig radikalt mellan olika kyrkor. Magnus Bengtsson, ursprungligen från Sverige men präst i den lutherska kyrkan i Lettland, berättar här om sin kyrkas situation. Det är en fascinerande läsning, inte minst genom att kontrasterna blir tydliga mellan de goda yttre förutsättningar som vi har i Svenska kyrkan och vad som gäller i ett land på mindre än en timmes flygresas avstånd.


REFLEX

Jonas Lidén anlägger moteld mot ideologiska massförstörelsevapen


FÖR PREDIKAN

BERTIL MURRAY
Påskdagen


HANS HANSSON

Annandag Påsk


YNGVE KALIN

Andra söndagen i påsktiden


SPT

NR 7
29/3 2019 • ÅRGÅNG 61


LEDARE

Friare församlingstillhörighet?


ARTIKLAR

CARL MAGNUS ADRIAN
Inspirerad av Johann Sebastian Bach – lite om hur allt hänger samman
För J.S. Bach var musiken en gudomlig gåva. Det borde den vara också för oss. Samhörigheten mellan ord och musik, mellan Ordet och musiken var en självklarhet. Det fanns en »musikens retorik», en förståelse som både Luther och Bach delade. Hos Bach möter en musik där allt hänger samman, en musik som förenar skönhet och sinnlighet, som berör och öppnar, som lovsjunger skapelsen och frälsningen. Författaren är präst och har varit kyrkoherde i bl.a. S:t Pauli i Göteborg.


KLAUS LORSCHER

Birger Forell – om en prästgärning i krigets skugga
2017 var det 125 år sedan prästen Birger Forell föddes. I Borås, där han varit kyrkoherde, ordnades ett seminarium för att påminna om hans gärning. Dr. Klaus Lorscher, Bayreuth, som har forskat på Forells insatser för tyska krigsfångar i England, höll ett av föredragen. Under slutet av Andra världskriget var Birger Forell djupt engagerad med att hjälpa krigsfångar och flyktingar, först som kyrkoherde i Berlin och sedan med olika uppdragsgivare. Artikeln. ursprungligen publicerad i tidskriften Deutsches Pfarrerblatt 1/2019, är översatt av Anders Alberius.


NIKLAS ADELL

Frälsarkransen – ett uttryck för civilreligionen?
Författaren, präst i Linköping, diskuterar här utifrån en artikel av Stina Fallberg Sundmark den s.k. Frälsarkransen, dess tillkomst, användning och teologi, som inte är helt lätt att förstå.


REFLEX
Johan Thelin synar jätten Glufs-Glufs i gapet


FÖR PREDIKAN

DAG SANDAHL
Palmsöndagen


BJÖRN BÄCKERSTEN

Skärtorsdagen


BIÖRN FJÄRSTEDT

Långfredagen


SPT

NR 6
15/3 2019 • ÅRGÅNG 61


LEDARE

Apologetikens återkomst


ARTIKLAR

ÅSA HAGBERG
Psalmen i vår tid
Kyrkomötet hösten 2018 hade frågan uppe om en eventuell ny psalmbok. Inga beslut fattades mer än att i princip reflektera över vilka krav man bör ställa på en framtida psalmbok. Åsa Hagberg, författare och psalmist, funderar kring detta utifrån några angelägna frågor: Vad är det vi saknar? Vid vilka gudstjänster under kyrkoåret sitter vi och famlar efter något mer att sjunga än det som bara ett fåtal fortfarande finner ett tilltal i? Vad kan skapa tradition som håller? Hon menar att det mest väsentliga är att det måste finnas en hållbarhetens kvalitet.

BERTIL MURRAY

Behöver vi en ny psalmbok?
Författaren, tidigare stiftsadjunkt, medlem i SPT:s redaktion, formulerar här några tankar inför en eventuell psalmboksrevision. Behövs en ny psalmbok? Liksom Åsa Hagberg i sin artikel i detta nummer av SPT, betonar författaren kravet på kvalitet såväl musikaliskt som innehållsligt.

BENGT HOLMBERG

Karta och verklighet
I några artiklar har Israels landlöfte belysts utifrån olika ståndpunkter. I denna sista artikel tar författaren upp de invändningar som rests mot hans första artikel (nr 23 och 24/2018). Den avgörande frågan är hur Guds löften skall förstås utifrån en kristen hermeneutik. Avsikten i Holmbergs första artikel var inte att bedöma staten Israels bildande utan gällde främst frågan om hur vi i det Nya förbundet förhåller oss till Guds löften åt det Gamla förbundet inom ramen för en kristen hermeneutik. För inget svar på frågan om Guds löften, vilja och verk kan gå bredvid eller förbi Jesus Kristus och det Gud gör i och genom Sonen. Författaren är professor em. i Nya Testamentets exegetik.

REFLEX

Maria Löfberg inbjuder oss att lyssna efter det lysande


FÖR PREDIKAN

CARL-JOHAN AXSKJÖLD
Jungfru Marie bebådelsedag


FOLKE T. OLOFSSON

Midfastosöndagen


MAGNUS SKREDSVIK

Femte söndagen i Fastan


SPT

NR 5
1/3 2019 • ÅRGÅNG 61


LEDARE
Fastetiden – för den enskilde, kyrkan och samhället


ARTIKLAR
MARIA LÖFBERG
Rädsla och uppmuntran – släpp evangeliet loss!
Under Pressklipp & Noterat i detta nummer refereras till Open Doors rapport om förföljda kristna i världen. Där nämns bl.a. den sekulära intolerans som blir alltmer påtaglig i de västeuropeiska sekulariserade länderna. Helt enkelt en sekularism som kan bli en tvingande ideologi. I denna artikel berör författaren, som är tonsättare, organist i Falkenberg och medlem i SPT:s redaktion, just rädslan för att inte vara relevant, för att inte vara i tiden och med tiden, är den rädsla som skapar flest krampaktiga presentinslagningar av evangeliet. Det är en rädsla som riskerar att prägla Svenska kyrkan i samhället och därmed indirekt även blir en rädsla för många aktiva och anställda inom kyrkan. Det gäller att vara relevant. Men här visas också vad som ger frimodighet i tron och tjänsten.

ALF B. OFTESTAD
Diakoni i en postmodern tid
Författaren är pensionerad präst i norska kyrkan och har varit förste amanuens vid Diakonhjemmets Høgskolesenter i Oslo. Han har nyligen avslutat en genomgång av diakonins historia i tre band, Kirke, felleskap, omsorg, utgiven på Luther forlag (kan beställas genom Adlibris). Verket omspänner hela kyrkans tid och tar sin utgångspunkt i urkyrkans diakoni för att sedan beskriva diakonin i fornkyrkan, under medeltiden och reformationen men beskriver även diakonin under 1800-talet i bl.a. väckelserörelserna. Avslutningsvis berörs diakonin i den moderna välfärdsstaten. Böckerna är översatta till åtta språk och används i undervisningen i länder som Kina och Brasilien. I denna artikel fokuserar författaren på diakonin i vår tid och de utmaningar som den möter. – Artikeln är översatt av Margareta Brogren.


BO JOHNSON
Israel – Guds hemlighet
Professor em. Bo Johnson gör i denna artikel en exposé över kyrkans och judendomens väg genom tvåtusen år. Själva utgångspunkten är den gemensamma gammaltestamentliga historien medan den fortsatta historien ofta varit tragisk med antisemitismen som en ständig skugga. Författaren avvisar den s.k. ersättningsteologin. Avslutningsvis berör han eskatologins likheter och olikheter i bådas teologi.

REFLEX
Berit Simonsson manar oss att aktivera hörseln innan vi kokar bort

FÖR PREDIKAN
HANS WEICHBRODT
Första söndagen i Fastan

GUNNAR HYLTÉN-CAVALLIUS
Andra söndagen i Fastan




SPT

NR 4
15/2 2019 • ÅRGÅNG 61


LEDARE

Lagen om Svenska kyrkan


ARTIKLAR

KARIN JOHANNESSON
Thérèse av Jesusbarnet och Martin Luther
Nåden i centrum. Såväl Martin Luther som Thérèse av Jesusbarnet har detta som sin grundläggande tro och livserfarenhet. Trots olikheten i deras yttre livssituation är nådens genomgripande och livsförändrande karaktär avgörande för dem båda. För Thérèse var det en i yttre mening ganska marginell händelse en julnatt i tonåren som öppnade för Kristi nåd. För Luther var det genom vardagliga studier av Romarbrevet han drabbades av nådens insikt i Kristus. Författaren är docent i religionsfilosofi vid Uppsala universitet och biskop electus i Uppsala stift. 2018 publicerade hon boken Thérèse och Martin – Karmel och reformationen i nytt ljus.

PATRICE MAHIEU

Martin Luther ur en romersk katoliks synvinkel, II
I denna andra del av sin artikel om Martin Luther fokuserar författaren, som är romersk-katolsk präst och broder i benediktinklostret Solesmes i Frankrike, på problem med Luther ur romersk-katolsk synvinkel och på Andra Vatikankonciliets insikter om Luthers grundsatser. Avslutningsvis visar han på vad vi i våra olika kyrkotraditioner gemensamt kan lära oss av Luther. – Artikeln är översatt av Axel Fors.

KARL-ERIK TYSK

Några iakttagelser ur ett efesiskt perspektiv
Med utgångspunkt från en av antikens största städer, Efesos, låter författaren oss möta flera röster såväl från den hellenska antika kulturen som från den tidiga kyrkans tid. Vi möter likheter och skillnader mellan Herakleitos och aposteln Johannes, inte minst om hur begreppet Logos tolkades. Författaren är kyrkoherde em.

REFLEX

Johan Thelin låter förruttnelsen ha sin gång


FÖR PREDIKAN

MIKAEL LÖWEGREN
Sexagesima

BENGT HOLMBERG

Fastlagssöndagen

STAFFAN LJUNGMAN

Askonsdagen


SPT

NR 3
1/2 2019 • ÅRGÅNG 61


LEDARE

Genans eller frimodighet?


ARTIKLAR

CHRISTIAN BRAW
Vem gjorde Sven Stolpe?
Sven Stolpe orsakade ständigt debatt. Men bedömningen av honom har kanske inte alltid varit rättvis. I spåren av såväl Svante Nordins Stolpebiografi (2014) som dottersonen Alex Schulmans bok Bränn alla mina brev (2018) har diskussionen om honom tagit ny fart. Kritiken var häftig under Stolpes livstid, och den är inte mindre häftig i dag. Christian Braw, präst och teol.dr, funderar här över den angelägna frågan om kritiken, vad den gjorde och vad den i dag gör med vår bild av Stolpe. Att bli utsatt för hård kritik så som Stolpe blev får konsekvenser i den egna personligheten.

PATRICE MAHIEU

Martin Luther ur en romersk katoliks synvinkel, I
Författaren är romersk-katolsk präst och broder i benediktinklostret Solesmes i Frankrike. Han har ägnat sig mycket åt studera Luther ur ett katolskt perspektiv. I denna första del av en dubbelartikel, som ursprungligen bygger på ett föredrag, lyfter han fram vad kyrkan, oavsett samfund, kan lära sig av Luthers hållningar och tankesätt. Till detta hör att Luther satte Kristus i centrum utifrån en korsets teologi och frågorna om tro, tillit och rättfärdiggörelse. – Artikeln har översatts av Axel Fors. F. Patrice får ytterligare presentation efter artikelns slut.

NIKLAS ADELL

Att väcka liv i döda församlingar
När lever en församling? Och vad gör den levande? Niklas Adell, präst i Linköping och en av medförfattarna till boken Pastoral, visar på vad som är nödvändigt för att en församling ska vara församling och vad som får den att växa – den bedjande kyrkan. Kyrkfolket som samlas för att be och tillbe, församlingen där sakramenten förvaltas. Hur börjar man bygga? Vad är det att leva i missionsstationens teologi? Vilken betydelse har kyrkfolket? Artikeln är ett av bidragen i SPT:s serie om att omstarta församlingar vars liv har förtvinat.

BIÖRN FJÄRSTEDT

Samlade kol och glöd som flammar upp
Att förnya församlings- och gudstjänstlivet är inte enkelt. Varken nya gudstjänstordningar eller bibelöversättningar tycks hjälpa. Biskop em. Biörn Fjärstedt betonar den levande liturgins betydelse. Med exempel från Bibeln, kyrkans historia och med internationella utblickar visar han på vikten av delaktighet, intensitet och glöd i mässan. När mässan lever börjar hela församlingen leva.

REFLEX

Ann Lång avstressar julen


FÖR PREDIKAN

ANDERS BROGREN
Femte söndagen efter Trettondedagen


CHRISTER FJORDEVIK

Septuagesima


SPT

NR 2
18/1 2019 • ÅRGÅNG 61


LEDARE

Om curlinggudstjänster och porten till Guds rike


ARTIKLAR

MIKAEL LÖWEGREN
Om Svenska kyrkans evangelisk-katolska gudstjänst, II
I denna andra del av sin artikel om den evangelisk-katolska gudstjänsten i Svenska kyrkan tar Mikael Löwegren upp den liturgiska utvecklingen och restaureringen av den svenska mässan under 1900-talet. Mycket har förnyats – nattvardslivet och nattvardsliturgin, kyrkomusiken och kyrkoåret. Med 2000-talet kom emellertid nya impulser. Den nya Kyrkohandboken håller med sina många alternativ inte längre ihop gudstjänstens liturgi och teologi. Författaren avslutar med att ställa och försöka besvara frågan: Vart går vi nu?

KJELL PERDER

Musiken i kyrkan – vart är vi på väg?
Denna artikel ställer angelägna frågor om gudstjänstens utveckling i allmänhet och kyrkomusikens i synnerhet. Vad händer när kyrkan alltmer anpassar sig till en allmän kulturutveckling med dess kommersialisering och lättviktighet? Återspeglar musiken det heliga eller blir den närmast en lockvara, ett instrumentellt redskap utan egenvärde?

Författaren är tonsättare och har undervisat vid flera av Sveriges musikhögskolor men är numera främst verksam som frilansande tonsättare.


BO JOHANNERYD

Att predika över gammaltestamentliga texter
Författaren, som är präst och teol. dr, diskuterar de gammaltestamentliga läsningarnas plats i gudstjänstlivet och hur de kan och bör lyftas fram även som predikotexter. Utan Gamla testamentet saknar evangelierna ett nödvändigt förord, ett sammanhang som visar på Guds ingripande och vägledning genom historien. Hela den bibliska historien är frälsningshistoria. Därför bör vi inte alltför sällan även välja de gammaltestamentliga läsningarna som predikotexter.

REFLEX

Markus Leandersson om ett hårstrås betydelse i krig


FÖR PREDIKAN

HÅKAN SUNNLIDEN
Tredje söndagen efter Trettondedagen


ROLF PETTERSSON

Kyndelsmässodagen




SPT

NR 1
4/1 2019 • ÅRGÅNG 61


LEDARE

Nio önskningar för Svenska kyrkan inför 2019


ARTIKLAR

MIKAEL LÖWEGREN
Om Svenska kyrkans evangelisk-katolska gudstjänst, I
Svenska kyrkans anspråk på katolicitet kan inte skiljas från hennes mässfirande. Vill hon verkligen förstå sig själv som en evangelisk-katolsk kyrka, måste hon fira en evangelisk-katolsk gudstjänst. Eftersom katoliciteten har med helheten att göra, är denna evangeliskt katolska liturgi med nödvändighet ekumenisk. Så kan vår kyrkas gudstjänstliv tjäna kyrkornas enhetssträvanden.1 Om detta skriver Mikael Löwegren, präst i Ljungby. Han är tillsammans med Mikael Isacson ansvarig för utgivningen av Mässbok för Svenska kyrkans gudstjänst på Artos förlag. Artikeln är den första av två.

HÅKAN SUNNLIDEN

Rätten att bygga upp – om församlingsutveckling
I en tid då många känner sig hemlösa i kyrkan och undrar var de kan och vill fira gudstjänst, lyfter Håkan Sunnliden, tidigare präst i Värnamo, fram möjligheten att bilda hem- och husförsamlingar. Avsikten är inte att bilda församlingsgemenskaper som är skilda från den världsvida kyrkan utan att öppna för små lokala gemenskaper, där man delar Ordet och bönen, gemenskapen och sakramentsförvaltningen med varandra. I sådana mindre grupper behövs då ämbetsbärarna som någon sorts »huspräster».

ÅKE ELDBERG

Att definiera kristendomen
Hur ska kristendomen definieras? Är varje samfund som vill kalla sig kristen därmed kristen? Eller finns det en gräns där det kristna upphör att vara kristet? Förf. Åke Eldberg, kyrkoherde i Björkviks församling, försöker finna en objektiv och allmängiltig princip för en fråga som man brottades med redan i fornkyrkan. Att kristendomen måste definieras utifrån honom, vars namn den bär, Jesus Kristus, är inte bara rimligt utan nödvändigt.

ANDERS BROGREN

Är musiken ett gudsbevis?
Musik kan förvandla. Men musik får då vara något annat än skval. Anders Brogren, prost och SPT:s redaktionssekreterare, skriver om hur musik har förvandlat hjärtan till omvändelse och tro. Med exempel från Japan och Kina, från Gulag och krigsfångeläger, visas på musikens omvandlande kraft. Musik av Bach, Bruckner och Messiaen berör lika mycket i dag som när deras verk uppfördes första gången.

REFLEX

Jonas Lidén önskar sig bildning för en bättre värld


FÖR PREDIKAN

PER UDDLING
Första söndagen efter Trettondedagen
JOHAN KALIN
Andra söndagen efter TrettondedagenSPT

NR 26
21/12 2018 • ÅRGÅNG 60


LEDARE
Julens stora under
Ursakramentet
Revision av Svenska kyrkans psalmbok?


ARTIKLAR
HANNA DRAKENGREN
Kören som subjekt i gudstjänsten
Denna artikel har fokus på körens roll i gudstjänsten och hur man inkluderar musiken i tänkandet kring gudstjänsten. Viktigt är att göra kören till subjekt för gudstjänsten, dvs. den är inte ett komplement till församlingen utan den är församlingen. Körens och musikens plats i gudstjänsten är inte att göra några extra insatser utan den har betydelse för helheten. Att tillsammans varje söndag gestalta ett ordinarium är musikens och liturgens uppgift. Förf. är organist i Arbogabygdens församling och har masterexamen i orgel.

KJELL PETERSSON
Den svenska katekestraditionen – Swebilius, Lindblom, 1878. Kontinuitet eller utveckling?
Martin Luthers lilla katekes har under århundraden präglat svensk mentalitet. Teol. dr Kjell Petersson ger några exempel på innehållet i denna katekestradition. Det är mycket tydligt att det som lärs ut i katekesen följer den fornkyrkliga lärotraditionen. – På några ställen har förf. moderniserat katekesernas språkdräkt.

NIKLAS OCH TOMAS ADELL
Anglikaner formerar sig
Fil. dr Tomas Adell, aktiv medlem i Church of Irelands församling St. Elisabeth i Belfast på Nordirland, deltog 18–23 juni 2018 i GAFCON III, en konferens av intresse också för Svenska kyrkan. Han och Niklas Adell, pensionerad komminister i Linköping, redogör för såväl själva konferensen som för vad GAFCON rent allmänt eftersträvar.

REFLEX
Johan Thelin väntar på drömmens fullbordan


FÖR PREDIKAN
LENNART JOHNSSON
Nyårsdagen
GÖRAN SIMONSSON
Trettondedag Jul


SPT

NR 25
7/12 2018 • ÅRGÅNG 60


LEDARE

Nyandligheten och kyrkan


ARTIKLAR

MIKAEL ISACSON OCH MIKAEL LÖWEGREN
Handbokens anvisningar och handboksbrott – några reflektioner om HB 2017
Ett litet kan kan just förstås på många olika sätt. Den nya Kyrkohandboken innehåller många kan. De har olika karaktär. Några är tillåtande, andra öppnar möjligheter, åter andra är mer diffusa. Utifrån dessa många kan diskuterar författarna vad som är tillåtet och inte tillåtet i Kyrkohandboken. Till detta kommer vad Kyrkohandboken inte reglerar, inte minst vad som kan infogas i främst huvudgudstjänsten. Körsånger? Javisst. Välsignande av olja? Med rätta sägs ingenting om detta. – Mikael Isacson är kyrkoherde i Kungälv och Mikael Löwegren är präst i Ljungby.

MARKUS LEANDERSSON

Vägar framåt – församlingstillväxt i Svenska kyrkan
Författaren, präst i Falkenberg, funderar här över hur vi i den lokala församlingen finner vägar framåt och vad som ger församlingstillväxt. En utgångspunkt finns i den enkla struktur för församlingsliv, som finns i prästens tre uppgifter: själavård – undervisning – gudstjänst. Man kan också beskriva det som det enskilda sammanhanget, den lilla gruppen och den stora församlingsgemenskapen. I artikeln visas inte minst betydelsen av undervisningen utifrån den modell som Alphagrupper utgör.

ANDERS BROGREN

När kartan inte stämmer – tankar om staten Israel
Anders Brogren, medlem av SPT:s redaktion, ger här ett annat perspektiv på landet Israel än professor Bengt Holmberg i hans artiklar i SPT nr 23 och 24/2018. Om Holmberg resonerade utifrån den bibliska texten såsom grund för Israels anspråk, så utgår Brogren från frågeställningarna om hur det blev så att staten Israel tillkom – trots all katolsk och luthersk teologi. Kan det vara så att profetiorna visserligen har fullbordats genom Jesus Kristus, men att de dessutom har flera olika uppfyllelser?

REFLEX

Maria Löfberg inspireras av julevangeliets tankar om vad som kan hända


FÖR PREDIKAN

GÖRAN LANDGREN
Julnatten och Juldagen

KARL-HENRIK WALLERSTEIN

Annandag Jul

KJELL PETERSSON

Söndagen efter Jul


SPT

NR 24
23/11 2018 • ÅRGÅNG 60


LEDARE

Apokalypsens tid


ARTIKLAR

Lärande och undervisning – evangelium för folket
Kjell Petersson intervjuar Wanja Lundby-Wedin
Kyrkostyrelsens vice ordförande, Wanja Lundby-Wedin (WLW), intervjuades för SPT den 6 september i Årsta kyrka av Kjell Petersson, medlem i redaktionen. I samtalet lyfte WLW fram sin barnatro och sitt lokala engagemang sedan många år i Svenska kyrkan. Många angelägna frågor kom upp som exempelvis vikten av att evangelium sprids och att Svenska kyrkan har ett program för lärande och undervisning. WLW talade vidare om att kyrkan måste vara öppen för alla samtidigt som hon avgränsade denna öppenhet mot de minoritetstraditioner som har sina rötter i Svenska kyrkan. Samtalet gav svar på många frågor men väckte också nya. Efter intervjuartikeln följer därför också en redaktionell kommentar.

JOAKIM OLSSON KRUSE

Vindflöjlar och klippor – lärdomar av sjungande pojkar
Förf. är körledare och organist. Han delar med sig av sina erfarenheter och reflektioner från kör- och församlingsarbete med barn, unga och vuxna. I Kristianstad, Karlskrona och senast Västerås domkyrka har han grundat och byggt upp körer för pojkar och unga män. Från arbetet med de svåra grupperna (sjungande) pojkar och tonåringar kan dras erfarenheter och slutsatser som inte bara gäller Svenska kyrkans kör- och musikarbete, utan som också kan vara inspirerande för övrigt församlingsarbete.

BENGT HOLMBERG

Gud uppfyller sitt löfte om Landet genom Jesus Kristus
I denna avslutande del av sin artikel om landlöftet till Israel tar författaren, professor i bibelvetenskap, upp att i kristen teologi måste Gamla testamentet förstås utifrån dess fullbordan i Jesus Kristus. Därför är den egentliga uppfyllelsen av löftet om landet till det judiska folket ingenting mindre än Guds rike. Löftena om land, kung, tempel är inte återtagna utan har uppfyllts i den omfattning och för den tid och på det sätt som är nödvändigt för Guds syften. Det är kyrkans egen kristologi, där Jesus är alla löftens Ja.

REFLEX

Berit Simonsson om att Herren mest
kommer men ibland går


FÖR PREDIKAN

GÖSTA MELLBERG
Andra söndagen i Advent


MARCO ALDÉN

Tredje söndagen i Advent


GUNNAR BLIDÖ

Fjärde söndagen i Advent


SPT

NR 23
9/11 2018 • ÅRGÅNG 60

LEDARE

Om kallelsen och kallet

ARTIKLAR

ANNA BÄCKLUND
En rekryteringsadjunkts tankar kring rekrytering
Behovet av nyrekrytering av inte minst präster är stort. Inom drygt femton år kommer 60 procent av de präster som nu är i tjänst att ha gått i pension. Förf., som är rekryteringsadjunkt i Uppsala Stift, beskriver hur rekryteringsprocessen går till liksom vikten av att de som antas för prästvigning kommer från olika traditioner inom kyrkan.

BENGT HOLMBERG

Hur uppfyller Gud sitt löfte om Landet?
I två artiklar diskuterar professor Bengt Holmberg frågan om Guds uppfyllande av det i Gamla testamentet givna landlöftet för Israel. Vad betyder det? Är det uppfyllt eller väntar det ännu på att till fullo uppfyllas? I denna första del visar författaren på att löftena om land är uppfyllda i den omfattning och för den tid och på det sätt som är nödvändigt för Guds syften. Löftenas tidsbegränsade och liksom brutna fullbordan utgjorde inte kärnan i Guds frälsande relation med sitt folk, själva förbundet. Och detta förbund väntar – redan i Gamla testamentet – på sin fullbordan i ett Nytt Förbund.

MARKUS HAGBERG

Några aspekter på begreppet katolicitet
I denna artikel tar författaren, som är kyrkoherde i Södra Kållands pastorat, upp katoliciteten som universell och igenkännbar genom historien. Katoliciteten utgår från personen Jesus Kristus och framträder i en levande tradition, ty uppenbarelsen, kyrkan och tron är någonting ständigt levande. Så är katoliciteten en grund för kyrkans självförståelse och vad som traderas genom hennes historia – vad som är henne anförtrott, som kan kännas igen och alltid kommer att kännas igen. Allt under den helige Andes ledning.

REFLEX

Per Dahl om läsarens funderingar

FÖR PREDIKAN

ÅKE ELDBERG
Söndagen före Domssöndagen

SÖLVE HJALMARSSON

Domssöndagen

BERTIL GÖRANZON

Första söndagen i Advent


SPT 

NR 22
26/10 2018 • ÅRGÅNG 60


LEDARE

Att omstarta en församling

ARTIKLAR

STURE HALLBJÖRNER
Församlingstillväxt – exemplet Knivsta

Församlingar byggs. Det är ett hantverk att utföra för präster och medarbetare och lekfolk.
Det är en vision att bära utifrån en grundritning av kallelse, mission och Jesusiver. I några
artiklar kommer SPT att ge exempel på församlingar som vänt trenden och reflektera över vilka
faktorer som är nödvändiga för tillväxt. Förhoppningsvis kan artiklarna vara till inspiration där
mycket av församlingslivet hamnat i träda. Det går att vända. Jesus måste förkunnas. Ivern
att nå ut är avgörande. Sture Hallbjörner, som varit kyrkoherde i bl.a. Knivsta, berättar här
rättframt hur man där gick tillväga på sjuttiotalet. Vad som då skedde där, kan i dag ske i varje
församling. Artikeln avslutas med några sammanfattande punkter om vad som var avgörande
för förändringen.


MIKAEL ISACSON & MIKAEL LÖWEGREN

Huvudgudstjänst och måltidens texter – två nyckelbegrepp för att förstå HB 2017

Hur mässfirandet kan se ut med den nya Kyrkohandboken varierar stort inom Svenska kyrkan
i dag. Men det gäller inte bara vilka alternativ som väljs i olika församlingar utan hur man ska
förstå Kyrkohandbokens normativa funktion för huvudgudstjänst respektive annan gudstjänst
än huvudgudstjänst. Författarna, som sammanställt den på Artos förlag utgivna Mässbok,
diskuterar detta. Mikael Isacson är kyrkoherde i Kungälv, Mikael Löwegren är präst i Ljungby.


PEDER BERGQVIST

Berget – en plats för ekumenik och enhet

Stiftelsen Berget i Rättvik, Davidsgården, är en ekumenisk mötesplats. I dag möts där de fyra
stora kyrkofamiljerna – de romersk-katolska, ortodoxa, evangelisk-lutherska och reformerta
kyrkotraditionerna. En kommunitet upprätthåller dagligt böneliv i tidegärdens form. Mässa i
både Svenska kyrkans och romersk-katolsk ordning firas dagligen. Författaren som är präst
och föreståndare på Berget konstaterar att det konkreta ekumeniska bidrag som Berget vill ge
är att erbjuda en plats och ett rum för tillbedjan för alla kristna och alla sökande människor i
vår tid. S:t Davids kapell är ett enhetens kapell där det konkret är möjligt för alla att samlas
till gemensam bön. Berget är en plats för enskildas vila och bön, en reträttplats för varje
kristen.


JAKOB SCHWARTZ

Hälsningsanförande vid kyrkomötets öppnande 2018

Vid Kyrkomötets öppnande i Uppsala domkyrka den 2 oktober 2018 höll Jakob Schwartz,
förbundsordförande i Svenska Kyrkans Unga, ett hälsningsanförande som blev till en appell
för att tala tro, tala om Jesus. Med rätta uppmärksammandes denna frimodiga unga hälsning
till inte bara Kyrkomötets ledamöter och biskopar utan till hela Svenska kyrkan. Efter förra
årets Kyrkomöte publicerade SPT det hälsningsanförande som då hölls av kardinal Anders
Arborelius. I år lyfter vi fram Jakob Schwartz hälsning.


REFLEX

Ann Lång delar insikter om Gud i moderskapet


FÖR PREDIKAN

PETER BEXELL
Alla Helgons dag


GUNNAR WEMAN

Alla Själars dag


STEFAN NORDLANDER

Tjugofjärde söndagen efter Trefaldighet




SPT

NR 21
12/10 2018 • ÅRGÅNG 60


LEDARE

Kommunicera mindre, evangelisera mera!


ARTIKLAR

MATTIAS LUNDBERG
Vad tror vi att psalmboken är?
Vad har psalmboken varit i Svenska kyrkans liv och liturgi? Utifrån den frågan visar författaren, som är professor i musikvetenskap i Uppsala, hur synen förändrats sedan titeln »Psalmbok» första gången dök upp. Ursprunget är psaltarpsalmer och psaltarparafraser som utvecklats till att bli vad som i dag är psalmer i Den svenska psalmboken. Författarens konklusion är, att för att kunna formulera och konkretisera vad psalmboken ska vara, måste vi först ha en uppfattning om vad den har varit, därefter varför den kommit att bli vad den nu förefaller vara, och till sist vad den har potential att bli. Artikeln är viktig, inte minst inför ett eventuellt framtida arbete med en ny psalmbok.

ERIK ECKERDAL

Den evangelisk-katolska kyrkan, II
Kyrkan i sig är katolsk. Teol. dr Erik Eckerdal skriver i denna avslutande del av sin artikel om den evangelisk-katolska kyrkan att en följd borde vara att Borgågemenskapen som helhet borde benämnas Den evangelisk-katolska kyrkan. Detta skulle tydliggöra samhörigheten mellan de lutherska kyrkor som undertecknat Borgådeklarationen, betona det faktum att kyrkorna i sig är katolska och samtidigt synliggöra deras särart genom bestämningen evangeliska.

MARTIN LANDGREN

Akade