Hivorsakade skador på hjärnan kan mätas med ryggmärgsprov
På Sahlgrenska akademin i Göteborg har infektionsläkaren Åsa Mellgren nyligen disputerat på hur hiv påverkar hjärnan.
– Det är inte är så väl känt att hiv infekterar och kan skada hjärnan. Men direkt när man blir infekterad får man in virus i nervsystemet, förklarar hon.
Trots tidigare farhågor om motsatsen visar forskningen att hivbehandling är effektiv även i hjärnan och virusnivåerna i ryggmärgsvätskan sjönk lika bra som i blodet på de 74 patienter som ingick i studien. Åsa Mellgren och hennes forskarkollegor har också upptäckt att det går att mäta hur hiv skadar hjärnan genom att analysera ryggmärgsvätska.
– Patienter som har förhöjda värden av äggviteämnet NFL, som kommer från hjärncellerna, har antingen demens eller har långt gången hivinfektion där behandling är rekommenderad. När man sätter in behandling sjunker värdena, berättar hon.
I studien av NFL ingick 53 hivinfekterade patienter från Sverige, USA och Australien. Alla som hade demens blev bättre när de fick behandling och ett fåtal blev helt återställda. Tidigare har det varit svårt att sätta diagnosen aids-demens eftersom det saknats diagnostik och man har varit tvungen att utesluta andra sjukdomar.
För 15 år sen fick 20 procent av alla hivinfekterade demens, men med dagens hivbehandling löper patienterna mycket liten risk för att få skador på hjärnan.
– Den största nyttan med forskningen kommer vara att diagnosticera och studera behandlingseffekt vid aids-demens, tror Åsa Mellgren.
– Patienter som har förhöjda värden av äggviteämnet NFL, som kommer från hjärncellerna, har antingen demens eller har långt gången hivinfektion där behandling är rekommenderad. När man sätter in behandling sjunker värdena, berättar hon.
I studien av NFL ingick 53 hivinfekterade patienter från Sverige, USA och Australien. Alla som hade demens blev bättre när de fick behandling och ett fåtal blev helt återställda. Tidigare har det varit svårt att sätta diagnosen aids-demens eftersom det saknats diagnostik och man har varit tvungen att utesluta andra sjukdomar.
För 15 år sen fick 20 procent av alla hivinfekterade demens, men med dagens hivbehandling löper patienterna mycket liten risk för att få skador på hjärnan.
– Den största nyttan med forskningen kommer vara att diagnosticera och studera behandlingseffekt vid aids-demens, tror Åsa Mellgren.