Bättre rutiner i Västra Götaland
Erfarenheterna från Västra Götalandsregionen visar att det finns förutsättningar att få betydligt fler nyanlända asylsökande att komma på hälsoundersökning. Genom att satsa på samverkan, fungerande rutiner och utbildning har man lyckats nå mer än dubbelt så många som riksgenomsnittet.
På enheten för asyl- och flyktingfrågor i Västra Götalandsregionen tas ett samlat grepp för att fler asylsökande ska genomgå en hälsoundersökning. Och resultatet har inte låtit vänta på sig.
– I dag kommer mer än 80 procent av alla nyanlända asylsökande i regionen på hälsoundersökning, säger Lisbeth Jonsson, samordnare på enheten för asyl- och flyktingfrågor.
Enheten arbetar för att utveckla gemensamma rutiner för utförande och rapportering av bland annat hälsoundersökningar. Syftet är att vara en resurs och ett stöd för vården.
– Det finns behov av en övergripande kunskap, både för att regelverket kring hälsoundersökningarna är svårtolkat och för att det händer mycket i omvärlden som påverkar asylhälsovården.
I samarbete med Migrationsverket har rutiner utvecklats för att de listor med nyanlända asylsökande som verket lämnar ska stämma bättre överens med verkligheten än vad som tidigare varit fallet.
– Vi har satsat på att bygga upp ett nätverk med kontaktpersoner på Migrationsverket för att få aktuell information, säger Lisbeth Jonsson.
Uppföljningen har förbättrats
Tidigare förekom det att Migrationsverket skickade asylsökande som tackat ja till erbjudandet om hälsoundersökning direkt till någon av regionens vårdcentraler – utan att någon uppföljning skedde. Men vanligast var att vårdcentralerna själva skickade ut en kallelse som många gånger inte nådde fram på grund av att adressen var oriktig.
Nu har rutinerna stramats upp. Samtliga inflyttningsmeddelanden som enheten för asyl- och flyktingfrågor får från Migrationsverket skickas vidare till rätt vårdcentral. På enheten följer man sedan upp att kallelsen besvaras.
– Får vårdcentralen inte svar på sin kallelse tar jag kontakt med den asylsökandes handläggare på Migrationsverket. På så sätt kan jag oftast få fram rätt adress, säger handläggaren Ann Eriksgren som även följer upp att hälsoundersökningen genomförs.
Nya hivstrategin har satt press på vårdcentralerna
Ann Eriksgren anser att den nationella strategin mot hiv/aids och vissa andra smittsamma sjukdomar haft betydelse. Den är ett stöd, både för att vårdcentralerna ska prioritera hälsoundersökningarna – och för att de ska göras snabbt.
– Strategin har satt press på vårdcentralerna. Nu görs undersökningarna ofta väldigt fort. Det är inte ovanligt att asylsökande får komma inom två veckor, säger hon.
De fortbildningar enheten för asyl- och flyktingfrågor ordnar för vårdpersonalen ger kunskap om hur en hälsoundersökning ska gå till och vilka lagar och förordningar som gäller på området.
Ur kvalitetssynpunkt är detta naturligtvis värdefullt. Men det har också betydelse för regionens egen ekonomi. Tidigare hade vården ett årligt underskott på 65 miljoner för den totala asylhälsovården.
Inom enheten för asyl- och flyktingfrågor har man utvecklat redovisningsrutinerna för schablonersättning och skapat bättre system för fakturering. På så sätt får vårdcentralerna lättare ersättning från staten. Det har bidragit till att kostnaderna för asylhälsovården inte längre belastar vårdens ekonomi.
– Trots att fler hälsoundersökningar görs nu än tidigare är det billigare för vården. Man har lärt sig vad man får betalt för och det gynnar naturligtvis ekonomin, säger Lisbeth Jonsson.
Hivfall hittas lättare med hälsoundersökning
Inte minst ur smittskyddssynpunkt är det en fördel att fler nyanlända asylsökande genomgår en hälsoundersökning. Av alla 478 aktuella hivfall i Västra Götalandsregionen har till exempel 18 procent upptäckts i samband med att de testats i anslutning till en hälsoundersökning.
– Chansen att vi kan identifiera fler hivinfekterade ökar naturligtvis om fler genomgår en hälsoundersökning, säger Anna Lindqvist, smittskyddssjuksköterska på Smittskyddsenheten i Göteborg.
Karin Stenqvist, biträdande smittskyddsläkare på samma enhet, anser att det är allvarligt att riksgenomsnittet för nyanlända asylsökande som kommer på hälsoundersökning knappt är 40 procent.
– Att man utvecklar fungerande rutiner är nödvändigt för att kunna prioritera hälsoundersökningarna. Och för det behövs det en organisation som tar ett övergripande ansvar, menar hon.
– I dag kommer mer än 80 procent av alla nyanlända asylsökande i regionen på hälsoundersökning, säger Lisbeth Jonsson, samordnare på enheten för asyl- och flyktingfrågor.
Enheten arbetar för att utveckla gemensamma rutiner för utförande och rapportering av bland annat hälsoundersökningar. Syftet är att vara en resurs och ett stöd för vården.
– Det finns behov av en övergripande kunskap, både för att regelverket kring hälsoundersökningarna är svårtolkat och för att det händer mycket i omvärlden som påverkar asylhälsovården.
I samarbete med Migrationsverket har rutiner utvecklats för att de listor med nyanlända asylsökande som verket lämnar ska stämma bättre överens med verkligheten än vad som tidigare varit fallet.
– Vi har satsat på att bygga upp ett nätverk med kontaktpersoner på Migrationsverket för att få aktuell information, säger Lisbeth Jonsson.
Uppföljningen har förbättrats
Tidigare förekom det att Migrationsverket skickade asylsökande som tackat ja till erbjudandet om hälsoundersökning direkt till någon av regionens vårdcentraler – utan att någon uppföljning skedde. Men vanligast var att vårdcentralerna själva skickade ut en kallelse som många gånger inte nådde fram på grund av att adressen var oriktig.
Nu har rutinerna stramats upp. Samtliga inflyttningsmeddelanden som enheten för asyl- och flyktingfrågor får från Migrationsverket skickas vidare till rätt vårdcentral. På enheten följer man sedan upp att kallelsen besvaras.
– Får vårdcentralen inte svar på sin kallelse tar jag kontakt med den asylsökandes handläggare på Migrationsverket. På så sätt kan jag oftast få fram rätt adress, säger handläggaren Ann Eriksgren som även följer upp att hälsoundersökningen genomförs.
Nya hivstrategin har satt press på vårdcentralerna
Ann Eriksgren anser att den nationella strategin mot hiv/aids och vissa andra smittsamma sjukdomar haft betydelse. Den är ett stöd, både för att vårdcentralerna ska prioritera hälsoundersökningarna – och för att de ska göras snabbt.
– Strategin har satt press på vårdcentralerna. Nu görs undersökningarna ofta väldigt fort. Det är inte ovanligt att asylsökande får komma inom två veckor, säger hon.
De fortbildningar enheten för asyl- och flyktingfrågor ordnar för vårdpersonalen ger kunskap om hur en hälsoundersökning ska gå till och vilka lagar och förordningar som gäller på området.
Ur kvalitetssynpunkt är detta naturligtvis värdefullt. Men det har också betydelse för regionens egen ekonomi. Tidigare hade vården ett årligt underskott på 65 miljoner för den totala asylhälsovården.
Inom enheten för asyl- och flyktingfrågor har man utvecklat redovisningsrutinerna för schablonersättning och skapat bättre system för fakturering. På så sätt får vårdcentralerna lättare ersättning från staten. Det har bidragit till att kostnaderna för asylhälsovården inte längre belastar vårdens ekonomi.
– Trots att fler hälsoundersökningar görs nu än tidigare är det billigare för vården. Man har lärt sig vad man får betalt för och det gynnar naturligtvis ekonomin, säger Lisbeth Jonsson.
Hivfall hittas lättare med hälsoundersökning
Inte minst ur smittskyddssynpunkt är det en fördel att fler nyanlända asylsökande genomgår en hälsoundersökning. Av alla 478 aktuella hivfall i Västra Götalandsregionen har till exempel 18 procent upptäckts i samband med att de testats i anslutning till en hälsoundersökning.
– Chansen att vi kan identifiera fler hivinfekterade ökar naturligtvis om fler genomgår en hälsoundersökning, säger Anna Lindqvist, smittskyddssjuksköterska på Smittskyddsenheten i Göteborg.
Karin Stenqvist, biträdande smittskyddsläkare på samma enhet, anser att det är allvarligt att riksgenomsnittet för nyanlända asylsökande som kommer på hälsoundersökning knappt är 40 procent.
– Att man utvecklar fungerande rutiner är nödvändigt för att kunna prioritera hälsoundersökningarna. Och för det behövs det en organisation som tar ett övergripande ansvar, menar hon.