Oroande ökning av hiv första halvåret 2007
Det högsta antalet hivanmälda på 20 år och 40 procent mer än för samma period förra året. Bland det som märks mest är en påtaglig ökning bland injektionsmissbrukare och män som har sex med män, samt att den inhemska smittspridningen tilltagit.
- Självklart är det oroande, säger Malin Arneborn på Smittskyddsinstitutet.
Under årets första halva har 252 hivfall inrapporterats till Smittskyddsinstitutet. Det är det högsta antalet per halvår sedan rapporteringen av hiv startade för 20 år sedan.
Hivepidemin i Sverige har legat ganska stadigt på runt 300 nya fall om året under senare år. Den största andelen har smittats heterosexuellt, och de flesta av dem är personer som flyttat hit från hårt drabbade områden i världen.
Nu syns en ökning av personer som smittats i Sverige.
Malin Arneborn, epidemiolog vid Smittskyddsinstitutet, är bekymrad.
- Det är viktigt att ta reda på vad detta kan bero på. Är det för att vi från myndigheterna inte nått ut med budskapet, eller vad handlar det om? Det är en ny generation nu med förändrade vanor, men samtidigt har inte medelåldern för hiv gått ned. De som nu diagnosticeras har ju varit sexuellt aktiva sedan tiden när de stora kampanjerna bedrevs. Och då fanns sexualundervisning precis som nu.
Medelåldern för personer som får hivdiagnos är som tidigare 39 år.
En tydlig trend är ökningen av hiv bland män som har sex med män – en grupp som anses som den kanske mest välinformerade när det gäller hiv. Där har antalet hivsmittade gradvis ökat från 2003, då 13 personer, till att detta första halvår ligga på 40.
Stor ökning bland Stockholms injektionsmissbrukare
En annan grupp som löper hög risk att få hiv är injektionsmissbrukare, genom att hiv kan överföras vid delning av sprutor. Men antalet nya hivfall i gruppen har legat relativt lågt och stadigt i många år, då kunskapen om hur hiv överförs också här varit hög.
I halvårssiffrorna syns dock en påtaglig ökning bland missbrukarna, med 25 inhemskt smittade personer jämfört med ett medeltal på 8 de senaste fem åren. Alla utom en av dessa personer hör hemma i Stockholm.
- De narkomaner i Stockholm som får hiv är oftast marginaliserade och hemlösa, kanske har de inte kommit till narkomanvården förut. Hållpunkt Maria, en särskild mottagning för hemlösa och narkomaner, har gjort att fler testas eftersom man har intensifierad provtagning. Så vi vet inte om dessa varit smittade länge men först nyligen upptäckts, säger Malin Arneborn.
- Och många som arbetar med missbrukare säger att nu är dessa personer mer rädda för hepatit C än för hiv.
Hepatit kan precis som hiv smitta både genom sprutdelning (det vill säga genom blodsmitta) och överföras sexuellt. Men enligt Arneborn innebär hepatiträdslan att hiv inte längre är ett lika aktuellt ämne.
- Vad som verkar hända är att missbrukare i dag pratar mer om hepatit än om hiv. Förut var det mer så att alla i kretsen visste vilka som hade hiv, och den med hiv använde sprutan sist. Hiv har nu ramlat ned på dagordningen, skulle man kunna säga.
Vid Smittskyddsenheten i Stockholms läns landsting konstaterar man nu att den hivökning bland injektionsmissbrukare som påbörjades 2006 är bekräftad, och avsevärd. Biträdande smittskyddsläkare Ingela Berggren menar också att det handlar om en reell smittspridning, inte främst att ett ökat antal testningar har gett det större antalet.
- Vi måste nu analysera hur den här smittan spridits, till exempel hur missbrukarna hanterar sina injektionsverktyg. Men medvetenheten om hiv och hur man skyddar sig verkar helt klart ha minskat.
Vad detta i sin tur beror på kan man än så länge bara spekulera kring, säger Ingela Berggren.
- Det kan delvis bero på att kontaktytorna gentemot missbrukarna har minskat. Information om till exempel hiv och hur det smittar får de genom kontakter med hälso- och sjukvården samt beroendevården, och i och med att det på senare år blivit en stor neddragning av avgiftningsplatser så har ju kontaktytorna minskat. Det kan vara en del av förklaringen.
Det man vid smittskyddsenheten nu gör är att analysera hur missbruket i dag ser ut, och att arbeta för att få ut information om det nya läget till hälso- och sjukvården, beroendevården och de frivilligorganisationer som möter injektionsmissbrukare. Detta för att de i sin tur ska informera missbrukarna om den ökade risken att smittas och vikten av att följa förhållningsregler om att inte dela sprutor, att informera om sin hivstatus samt använda kondom vid sexuella kontakter.
- Missbrukare har naturligtvis också sex och de som smittats behöver inte ha fått hiv genom att ha delat injektionsverktyg. Kanske har vården inte alltid betonat den biten tillräckligt i sin kontakt med missbrukarna, säger Ingela Berggren.
Tidigare i sommar sände Smittskyddsenheten ut ett brev till samtliga vårdgivare i Stockholms län, underskrivet Ingela Berggren. Brevet understryker situationens allvar och uppmanar alla vårdgivare att informera injektionsmissbrukare både om den nuvarande smittspridningen samt om hur man skyddar sig mot hiv.
Läs Smittskyddsinstitutets kommentar och statistik.
Läs Socialstyrelsens kommentar.
Hivepidemin i Sverige har legat ganska stadigt på runt 300 nya fall om året under senare år. Den största andelen har smittats heterosexuellt, och de flesta av dem är personer som flyttat hit från hårt drabbade områden i världen.
Nu syns en ökning av personer som smittats i Sverige.
Malin Arneborn, epidemiolog vid Smittskyddsinstitutet, är bekymrad.
- Det är viktigt att ta reda på vad detta kan bero på. Är det för att vi från myndigheterna inte nått ut med budskapet, eller vad handlar det om? Det är en ny generation nu med förändrade vanor, men samtidigt har inte medelåldern för hiv gått ned. De som nu diagnosticeras har ju varit sexuellt aktiva sedan tiden när de stora kampanjerna bedrevs. Och då fanns sexualundervisning precis som nu.
Medelåldern för personer som får hivdiagnos är som tidigare 39 år.
En tydlig trend är ökningen av hiv bland män som har sex med män – en grupp som anses som den kanske mest välinformerade när det gäller hiv. Där har antalet hivsmittade gradvis ökat från 2003, då 13 personer, till att detta första halvår ligga på 40.
Stor ökning bland Stockholms injektionsmissbrukare
En annan grupp som löper hög risk att få hiv är injektionsmissbrukare, genom att hiv kan överföras vid delning av sprutor. Men antalet nya hivfall i gruppen har legat relativt lågt och stadigt i många år, då kunskapen om hur hiv överförs också här varit hög.
I halvårssiffrorna syns dock en påtaglig ökning bland missbrukarna, med 25 inhemskt smittade personer jämfört med ett medeltal på 8 de senaste fem åren. Alla utom en av dessa personer hör hemma i Stockholm.
- De narkomaner i Stockholm som får hiv är oftast marginaliserade och hemlösa, kanske har de inte kommit till narkomanvården förut. Hållpunkt Maria, en särskild mottagning för hemlösa och narkomaner, har gjort att fler testas eftersom man har intensifierad provtagning. Så vi vet inte om dessa varit smittade länge men först nyligen upptäckts, säger Malin Arneborn.
- Och många som arbetar med missbrukare säger att nu är dessa personer mer rädda för hepatit C än för hiv.
Hepatit kan precis som hiv smitta både genom sprutdelning (det vill säga genom blodsmitta) och överföras sexuellt. Men enligt Arneborn innebär hepatiträdslan att hiv inte längre är ett lika aktuellt ämne.
- Vad som verkar hända är att missbrukare i dag pratar mer om hepatit än om hiv. Förut var det mer så att alla i kretsen visste vilka som hade hiv, och den med hiv använde sprutan sist. Hiv har nu ramlat ned på dagordningen, skulle man kunna säga.
Vid Smittskyddsenheten i Stockholms läns landsting konstaterar man nu att den hivökning bland injektionsmissbrukare som påbörjades 2006 är bekräftad, och avsevärd. Biträdande smittskyddsläkare Ingela Berggren menar också att det handlar om en reell smittspridning, inte främst att ett ökat antal testningar har gett det större antalet.
- Vi måste nu analysera hur den här smittan spridits, till exempel hur missbrukarna hanterar sina injektionsverktyg. Men medvetenheten om hiv och hur man skyddar sig verkar helt klart ha minskat.
Vad detta i sin tur beror på kan man än så länge bara spekulera kring, säger Ingela Berggren.
- Det kan delvis bero på att kontaktytorna gentemot missbrukarna har minskat. Information om till exempel hiv och hur det smittar får de genom kontakter med hälso- och sjukvården samt beroendevården, och i och med att det på senare år blivit en stor neddragning av avgiftningsplatser så har ju kontaktytorna minskat. Det kan vara en del av förklaringen.
Det man vid smittskyddsenheten nu gör är att analysera hur missbruket i dag ser ut, och att arbeta för att få ut information om det nya läget till hälso- och sjukvården, beroendevården och de frivilligorganisationer som möter injektionsmissbrukare. Detta för att de i sin tur ska informera missbrukarna om den ökade risken att smittas och vikten av att följa förhållningsregler om att inte dela sprutor, att informera om sin hivstatus samt använda kondom vid sexuella kontakter.
- Missbrukare har naturligtvis också sex och de som smittats behöver inte ha fått hiv genom att ha delat injektionsverktyg. Kanske har vården inte alltid betonat den biten tillräckligt i sin kontakt med missbrukarna, säger Ingela Berggren.
Tidigare i sommar sände Smittskyddsenheten ut ett brev till samtliga vårdgivare i Stockholms län, underskrivet Ingela Berggren. Brevet understryker situationens allvar och uppmanar alla vårdgivare att informera injektionsmissbrukare både om den nuvarande smittspridningen samt om hur man skyddar sig mot hiv.
Läs Smittskyddsinstitutets kommentar och statistik.
Läs Socialstyrelsens kommentar.