_________________________ 19. STRÖMMAHEJAN


Birgitta Olsson 2007-10-03

Bild:BO

När befolkningen växte under 1700 och 1800-talen behövdes mer mark till åker och äng. Detta löste man genom att ta upp så kallade hejor i de skogbevuxna utmarkerna. De hägnades in (jfr. ordet hage) till skydd mot betesdjuren som strövade fritt runt omkring. Vid Strömmahejan gör ån en krök och det bildas en ström, därav namnet.

Genom området löper en långsmal ås och runt om finns spår efter människor och odling. Vid ingången finns resterna efter en gård och längre in flera odlingsrösen från olika tidsperioder. På häradskartan från början av 1900-talet finns madängar markerade närmast ån, åkermark högre upp på sluttningarna och gles lövskog högst upp.

Man kan också titta närmare på växtligheten för att få veta mer om hur markerna använts men också om näringen i marken och berggrunden. I juli månad blommar den nuförtiden ganska sällsynta korskovallen här. Det är en ört som gynnas av slåtter, trivs där det är näringsfattigt, det vill säga inte för mycket kväve, samt vill ha basisk berggrund. Här har alltså bedrivits slåtter och man har inte konstgödslat i någon större utsträckning. Men var kommer basisk berggrund ifrån i Bräkneåns dalgång, som domineras av ganska sur granit? Svaret döljer sig under jord där det går fram ett stråk med diabas, en bergart som ger liknande basiska villkor som kalkberggrunden på Lister eller i Skåne.

Om du går genom hejan kommer du ner till en
iordningställd grillplats vid ån.