Nytt betygssystem - var god dröj
”Ta det lugnt, behåll era nationella betygsskalor,” manar ”Mr Bologna”, Robert Wagenaar, en av koordinatorerna för Tuning-projektet, Tuning Educational Structures in Europe. Wagenaar föreläste på Mälardalens högskola om Grading Systems in Europe. Föreläsning var ett inslag i högskolans pågående diskussioner om val av betygsskalor. Och Wagenaar överraskade med att skissa på ett nytt, gemensamt europeiskt betygssystem baserat på kriterier och kompetenser.
Precis som de flesta svenska lärosäten har Mälardalens högskola brottats med frågan om en eventuell ändring av betygskalor under arbetet med Bolognaprocessen. Det var svårt att få grepp om läget i Europa och betydelsen av ECTS-skalan i andra länder. Därför inbjöds Robert Wagenaar för att belysa frågan ur ett internationellt perspektiv.
Betygskulturer – en känslig fråga
Att Bolognaländerna har olika betygsskalor är ingen nyhet men det var intressant att höra kommentarerna till hur de tillämpas. I Frankrike får ingen det högsta betyget 20 – ”utom möjligen Gud och någon enstaka professor”, som Wagenaar uttryckte det. I Italien däremot måste studenterna ligga på de allra högsta betygsstegen för att få jobb, så där var 30 ganska vanligt, medan man i Nederländerna, Wagenaars hemland, är mycket restriktiv med de högsta betygen 9 och 10. Norge är det enda land som har antagit den sjugradiga skalan som en betygsskala enligt ECTS med procentsatser för godkända prestationer.
– Det var ett stort misstag, säger Wagenaar. De flesta länder i Europa tillämpar inte skalor med procentuell fördelning. Nederländerna har en urvalsskola hela vägen upp genom skolsystemet. Användningen av ECTS-skalan är för övrigt inte särskilt utbredd där, och inte heller i övriga Europa, menar Wagenaar. Och om den används så används den fel, eftersom användningen missförstås!
Besatt av betygsdiskussionen
- Sverige verkar alldeles besatt av betygsdiskussionen, säger Wagenaar. I andra länder är det inte alls en framträdande fråga. Den stora stötestenen är i stället just ECTS credits, motsvarande vår nya högskolepoäng. ECTS –poängen baseras på studentens sammanlagda arbetsinsats per vecka beräknad utifrån lärandemålen, inte på till exempel kontakttiden med lärare som i England. Poängen har större betydelse för tillgodoräknandet av genomförda kurser än betygen. Betygsfrågan behöver givetvis lösas men det är inte lätt. Nationella betygskalor är djupt förankrade i ländernas utbildningskulturer, både nationellt och inom olika discipliner i samma land.
ECTS Users´Guide – ny version
-Beteckningen ECTS grading scale har under det pågående revideringsarbetet med ECTS Users´Guide bytt namn till ECTS rating scheme, berättar Wagenaar, efter en tillbakablick på ECTS-skalan som ändrat skepnad ett par gånger sedan 90-talet. ECTS Users´Guide från 2005 slopade nivåbeskrivningarna Excellent, Very Good, etc . och behöll rangordningsskalan med procentsatser för varje godkänt steg. Nu är en ny version under arbete och den syftar till en förståelse av olika betygssättningskulturer (grading cultures):
"It has no national reference point and aims at an objective evaluation to help interpretation of student performance relative to those of other students within the same system. It classifies student performances on the basis of pass grades offered to a cohort (minimum size 100)". (Klippt ur Wagenaars presentation)
I den tidigare versionen var minsta enheten 30 personer.
En gemensam europeisk betygsskala – en möjlighet?
Wagenaar överraskade genom att framkasta förslag om ett gemensamt europeiskt betygssystem.
- Är det möjligt eller ens genomförbart att ersätta nationella betygsskalor med en gemensamt accepterad europeisk betygsskala? frågar han retoriskt. Ja, under förutsättning att man tar ett helt nytt grepp!
En möjlig väg vore att utforma a learning outcomes /competences based grading scheme, ett kompetensbaserat betygssystem, som han benämner a European Grading Scale, förkortat EGS.
- Med arbetsgivare ska man hellre tala om kompetenser än om lärandemål, säger Wagenaar. Kompetensnivåer kan uttryckas i tre steg: Tröskelnivå (minimiprestationen för godkänt), en önskad nivå (den ”typiska” prestationen) och den maximala nivån (en prestation utöver det förväntade). Dessa tre kompetensnivåer skulle ge tre godkändnivåer kopplade till kriterier och med möjligheten att expandera varje nivå i två steg, dvs. sex steg. En annan modell visar fyra nivåer - läs nerifrån och upp: ”Knows - Knows How - Shows how - Does”. Nyckelord är kompetenser och kriterier kopplade till deskriptorer för att skapa transparens.
-Detta är ett utkast, det mesta återstår att göra, konstaterar Wagenaar.
Under tiden får vi invänta den reviderade ECTS-guiden, som på ett tydligare sätt än tidigare ska beskriva användningen av ECTS som ett ”rating scheme”, en tolkningshjälp för att värdera studenters prestationer. Blir den månne enklare att tillämpa?
Hur gör Mälardalens högskola i detta läge?
Vi avvaktar och ändrar inga betygsskalor men önskar en diskussion på nationell nivå om betyg och hur betygstransferering kan hanteras rättssäkert. Och inte minst utvärdering av effekterna av lärandemål, kriterier och examination för studenternas lärande – det kanske är en tillräcklig utmaning just nu?
Betygskulturer – en känslig fråga
Att Bolognaländerna har olika betygsskalor är ingen nyhet men det var intressant att höra kommentarerna till hur de tillämpas. I Frankrike får ingen det högsta betyget 20 – ”utom möjligen Gud och någon enstaka professor”, som Wagenaar uttryckte det. I Italien däremot måste studenterna ligga på de allra högsta betygsstegen för att få jobb, så där var 30 ganska vanligt, medan man i Nederländerna, Wagenaars hemland, är mycket restriktiv med de högsta betygen 9 och 10. Norge är det enda land som har antagit den sjugradiga skalan som en betygsskala enligt ECTS med procentsatser för godkända prestationer.
– Det var ett stort misstag, säger Wagenaar. De flesta länder i Europa tillämpar inte skalor med procentuell fördelning. Nederländerna har en urvalsskola hela vägen upp genom skolsystemet. Användningen av ECTS-skalan är för övrigt inte särskilt utbredd där, och inte heller i övriga Europa, menar Wagenaar. Och om den används så används den fel, eftersom användningen missförstås!
Besatt av betygsdiskussionen
- Sverige verkar alldeles besatt av betygsdiskussionen, säger Wagenaar. I andra länder är det inte alls en framträdande fråga. Den stora stötestenen är i stället just ECTS credits, motsvarande vår nya högskolepoäng. ECTS –poängen baseras på studentens sammanlagda arbetsinsats per vecka beräknad utifrån lärandemålen, inte på till exempel kontakttiden med lärare som i England. Poängen har större betydelse för tillgodoräknandet av genomförda kurser än betygen. Betygsfrågan behöver givetvis lösas men det är inte lätt. Nationella betygskalor är djupt förankrade i ländernas utbildningskulturer, både nationellt och inom olika discipliner i samma land.
ECTS Users´Guide – ny version
-Beteckningen ECTS grading scale har under det pågående revideringsarbetet med ECTS Users´Guide bytt namn till ECTS rating scheme, berättar Wagenaar, efter en tillbakablick på ECTS-skalan som ändrat skepnad ett par gånger sedan 90-talet. ECTS Users´Guide från 2005 slopade nivåbeskrivningarna Excellent, Very Good, etc . och behöll rangordningsskalan med procentsatser för varje godkänt steg. Nu är en ny version under arbete och den syftar till en förståelse av olika betygssättningskulturer (grading cultures):
"It has no national reference point and aims at an objective evaluation to help interpretation of student performance relative to those of other students within the same system. It classifies student performances on the basis of pass grades offered to a cohort (minimum size 100)". (Klippt ur Wagenaars presentation)
I den tidigare versionen var minsta enheten 30 personer.
En gemensam europeisk betygsskala – en möjlighet?
Wagenaar överraskade genom att framkasta förslag om ett gemensamt europeiskt betygssystem.
- Är det möjligt eller ens genomförbart att ersätta nationella betygsskalor med en gemensamt accepterad europeisk betygsskala? frågar han retoriskt. Ja, under förutsättning att man tar ett helt nytt grepp!
En möjlig väg vore att utforma a learning outcomes /competences based grading scheme, ett kompetensbaserat betygssystem, som han benämner a European Grading Scale, förkortat EGS.
- Med arbetsgivare ska man hellre tala om kompetenser än om lärandemål, säger Wagenaar. Kompetensnivåer kan uttryckas i tre steg: Tröskelnivå (minimiprestationen för godkänt), en önskad nivå (den ”typiska” prestationen) och den maximala nivån (en prestation utöver det förväntade). Dessa tre kompetensnivåer skulle ge tre godkändnivåer kopplade till kriterier och med möjligheten att expandera varje nivå i två steg, dvs. sex steg. En annan modell visar fyra nivåer - läs nerifrån och upp: ”Knows - Knows How - Shows how - Does”. Nyckelord är kompetenser och kriterier kopplade till deskriptorer för att skapa transparens.
-Detta är ett utkast, det mesta återstår att göra, konstaterar Wagenaar.
Under tiden får vi invänta den reviderade ECTS-guiden, som på ett tydligare sätt än tidigare ska beskriva användningen av ECTS som ett ”rating scheme”, en tolkningshjälp för att värdera studenters prestationer. Blir den månne enklare att tillämpa?
Hur gör Mälardalens högskola i detta läge?
Vi avvaktar och ändrar inga betygsskalor men önskar en diskussion på nationell nivå om betyg och hur betygstransferering kan hanteras rättssäkert. Och inte minst utvärdering av effekterna av lärandemål, kriterier och examination för studenternas lärande – det kanske är en tillräcklig utmaning just nu?